Månad: november 2017

OH:n på forskning går upp

Vad betyder OH (OverHead)?

OH är en kvot där stödkostnader divideras med kostnadsbas. Stödkostnader betalar vi på institutionen, på fakulteten och på GU. När det gäller stöd på institutionen kan vi påverka det genom hur många administratörer och hur mycket ledningsuppdrag, forskningsråd osv vi har för forskningsverksamheten. Här har vi lyckats sänka kostnaden lite i år. När det gäller stöd till fakultet och GU kan vi inte påverka utan där får vi en summa vi ska betala. Den baseras bland annat på hur stora vi varit tidigare år. Kostnadsbasen för de tre olika OH-nivåerna baseras på hur mycket löne- och driftskostnader vi har i forskningen. Eftersom vi nästa år har färre som är betalade av projekt och färre doktorander så minskar denna bas.

Vad är IPKL:s OH på forskning?

Såhär har utvecklingen varit de senare åren

2015: 43 %

2016: 41 %

2017: 44% (plus lokalkostnad 9 % och IT 3 % beräknat på löner)

2018: 51% (plus lokalkostnad 7 % och IT 3% beräknat på löner)

 

Varför har OH:n ökat så mycket?

Det beror på att kostnadsbasen minskar. Vi har alltså inte dragit på oss mer stödkostnader på institutionen (vi är samma antal administratörer t ex.), utan det är färre verksamheter/projekt som ska bära upp samma stöd. Ju mindre vi har i löner för forskning ju högre blir kvoten, förutsatt att stödkostnaderna är samma. Detta är en av de besvärliga sakerna med att få dålig utdelning i forskningsansökningar ett par år i rad som vi nu råkat ut för.

Hur påverkar detta forskningen?

Ansökningar som görs på våren budgeteras efter den OH som räknas ut i samband med budgeten som alltid läggs nu på hösten, i november. En del finansiärer accepterar max 20 eller 35% OH t ex, och det är då man måste ta ställning till om institutionen kan medfinansiera resten, dvs täcka upp för skillnaden. Detta har vi i princip aldrig sagt nej till, men det är anledningen till att det är så viktigt att ansökningar planeras i god tid så detta hinner diskuteras och förankras.

Projekt som pågår påverkas år från år av den nya OH:n. Detta har inte direkt funnits anledning att reflektera över på IPKL eftersom vi haft ungefär samma OH i flera år. Nu är det alltså ”dyrare” att utföra en forskartimme på IPKL och därför räcker medlen till mindre forskning. Det är samma princip som om forskarens lön skulle bli radikalt högre än vad som var tänkt när projektet planerades, då räcker det också till färre timmar.

Vad ska vi göra åt det?

Det bästa sättet att vända trenden är självklart att dra in mer projekt – då blir det fler projekt som delar på samma stöd – alltså billigare per projekt. Ett annat sätt att få ner OH:n är att anställa doktorander för att öka kostnadsbasen, men det är svårt när vi har så lite kapital som vi har nu, nämligen inget alls. Strategierna är alltså de vanliga: Skriva bättre ansökningar, hitta nya finansiärer och få fler samverkansdoktorander. I ett längre perspektiv får man också sänka stödkostnaderna om kostnadsbasen inte ökar, men det är ingen lösning på kort sikt.

/Mai & Cecilia

Diverse uppdateringar

Hej allihopa!

Nu är det bara dryga månaden kvar på detta år och det är mycket som ska hinnas med ännu. Här är några saker

4 december: Vårt extrainsatta öppna seminarium om arbetsmiljön (se separat mailutskick) som arbetsmiljöombuden och jag gemensamt kallat till. Det är många samtal om arbetsmiljön nu; enskilda samtal med medarbetare, i studierektorsgruppen och i prefektgruppen på fakulteten t.ex. Alla berättelser är värdefulla för tillsammans bidrar de till att göra vår situation begriplig och – inte minst – se vad vi kan göra bättre. Hoppas många kan komma trots kort varsel denna gång. Jag planerar redan för hur vi fortsätter diskussionerna i en serie av möten under våren (kopplat till IPKL-möten). Arbetsmiljöenkäten kommer också att gå ut i januari som sagt.

11 december: Docentföreläsning av Anne Kultti, professorsföreläsning av Camilla Björklund, högtidlighållande av jubilarer och sedan julbord på Palace. Vilken dag!! Över 100 anmälda till julbordet, fantastiskt.

18 december: Här har vi planerat att lägga ett informationsmöte om mastern i Barn- och ungdomsvetenskap kl 14. Mailutskick om detta kommer.

Lönesamtalen vi hade i oktober, vad händer..? Parterna ska komma överens om utrymmet så själva lönefördelningen kan starta. Det besked jag fick idag är att detta kan starta först efter jul och en målsättning fanns att utbetalningar av nya löner kan ske någon gång mars-april 2018. Det betyder i så fall att ni som är med i Saco blir kallade till lönesättande samtal i februari-mars.

Stort tack till er som gett input på årshjulet! Jag ska sammanställa och se till att det finns tillgängligt till årsskiftet.

/Cecilia

Jobbar på ett årshjul, hjälp…?

God fredag alla medarbetare!

Jag har gjort ett utkast till årshjul för medarbetare för att tydliggöra några processer som berör många av oss på olika sätt. Ni som har varit med länge känner till allt detta väl, men det kan vara bra att visa för nyanställda tänker jag. Är det något ni saknar i listan? Skriv gärna ett mail till mig så vi kan göra årshjulet så bra som möjligt.

Januari

Februari

  • Tjänsteplanering till facket, kolla av de uppgifter som finns inlagda i retendo och se att de stämmer, godkänn via en länk som skickas ut av administrativ samordnare för personal (Anne Bivall). Tjänsteplaneringen kan ändras även efter detta – dock alltid i dialog med medarbetaren – och större förändringar ska meddelas facket.

Mars

  • Kursbudgetar läggs till varje kurs, bemanningsarbete inför hösten startar, var beredd att meddela om förändrade bemanningsförutsättningar inför hösten – dialog med studierektorer och/eller tjänsteansvarig
  • Utvecklingssamtal med tjänsteansvarig (under mars-april)

April

  • Schemaläggning inför hösten avslutas

Maj

  • Rapportera årets semester (först och främst sommarsemester då mesta delen av semesterdagarna ska tas ut). Lägg själv in i primula.
  • Bemanningen för våren läggs fast

Juni

Juli

  • Här ska semestern helst tas ut i första hand

Augusti

September

  • Tjänsteplanering till facket, kolla av de uppgifter som finns inlagda i retendo och se att de stämmer, godkänn via en länk som skickas ut av administrativ samordnare för personal (Anne Bivall). Tjänsteplaneringen kan ändras även efter detta – dock alltid i dialog med medarbetaren – och större förändringar ska meddelas facket.
  • Rapportera bisyssla, lägg själv in i primula

Oktober

  • Lönesamtal med tjänsteansvarig el. prefekt
  • Bemanningsarbete för våren startar
  • Kontroll av kontering inför budget, var beredd att svara på frågor om planerad ledighet under nästa år, förändring i uppdrag (procent i projekt och liknande), projektledare har dialog med projektadministratörer
  • Schemaläggning inför våren avslutas

November

  • Bemanningen för våren läggs fast
  • Planera in återstående semesterdagar

December

/Cecilia

Tre snabba frågor till Emma Jakobsson

På onsdag är det dags för rektors strategimöte där alla prefekter och dekaner samlas. Temat för veckans möte är studentinflytande. Med anledning av det tänkte jag vi skulle stämma av lite med en av IPKL:s studenter:
Emma Jakobsson
Vilket program studerar du på och var sitter du med som studentrepresentant?
Jag läser 6:e terminen på förskollärarprogrammet. Jag är med i Institutionsrådet för IPKL, Kursledar-möten för förskollärarprogrammet, Utbildningsrådet samt programrådet för förskollärarprogrammet.
Hur upplever du att du som student har möjlighet att påverka din utbildning?
Jag tänker dels ur ett nu-perspektiv, att i många mötesgrupper så kan man få en större insikt i hur strukturerna inom universitet ser ut och vilka möjligheter till påverkan studenterna har. Det gör att jag dels kan ta upp aktuella frågor som rör situationer i nu-tid och dels ta upp saker som många ”surrar” om. Å andra sidan så tänker jag även i ett framtidsperspektiv, att vissa saker kan jag inte påverka för utbildningen som kan ske just nu, men man kan påverka i ett framtidsperspektiv och för kommande studenter. Där känns det viktigt för mig att kunna beskriva olika situationer ur ett studentperspektiv samt kunna ta upp saker som kan förändras, men kräver en större process.
Vilka frågor uppfattar du som viktigast att driva på IPKL nu, ur ett studentperspektiv?
Just nu så är det väldigt aktuellt med hur studentdialogerna förs. I ljuset av programrapporten för förskollärarprogrammet som skrevs inför UKÄ:granskningen så framkom det att väldigt få studenter fyller i kursutvärderingarna, samt programutvärderingen. Det är en fråga som diskuterats i nästan alla forum och som är väldigt återkommande och hur man ska öka svarsantalet. Även förändringen/diskussionerna kring examinationsformerna i förskollärarprogrammet är viktigt anser jag, samt hur man kommunicerar ut det till studenterna. Jag tror att det är en kvalitetssäkring för utbildningen att det är varierande examinationsformer i de olika kurserna som blir bättre och bättre.

Om arbetsmiljön

Vid IPKL-mötet förra veckan berörde vi arbetsmiljön och den ansträngda situationen som många upplever. Därav kan det finnas anledning att visa på (och kritiskt reflektera över) hur vi arbetar med arbetsmiljöfrågor.

För det första har vi en viceprefekt för arbetsmiljö tillika likabehandlingsfrågor i ledningsgruppen, Cecilia Björck. Syftet med det är att arbetsmiljöperspektivet alltid ska finnas aktuellt, oavsett fråga och beslut. Cecilia Björck sitter bland annat i den grupp på fakulteten som nu arbetar med riskanalys av den nya organisationen för lärarutbildningen. På fakulteten finns också den lokala arbetsmiljökommittéen (LAMK) som under det senaste året uppmärksammat den stundtals stressiga arbetssituationen för framförallt undervisande personal. Utifrån diskussioner i LAMK initierades den kompetensutvecklingsdag som ledningsgrupp och studierektorer samt arbetsmiljöombud deltog i tidigare i höstas.

För det andra har vi vårt nya system med ”tjänsteansvarig”. Eftersom vi är en stor institution med många medarbetare kan avståndet till ”närmsta chef” (i någon mening alltid prefekt i den linjeorganisation vi har) upplevas långt. Förutom utvecklingssamtalet en gång om året ska den tjänsteansvariga finnas tillgänglig för dialog om helheten i medarbetarens tjänst, t.ex. när det är svårt att prioritera mellan olika uppdrag. För en kurslärare faller det sig ofta naturligt att först ha en dialog med kursledaren kring upplevd arbetssituation. Hur en kurs är organiserad påverkar arbetssituationen, t.ex. hur undervisningsintensiv kursen är eller hur examinationsarbetet står i proportion till kursmål och tillgängliga resurser. Vidare har bemanningsansvarig studierektor en viktig roll. Som prefekt har jag regelbundet kontakt med studierektorerna kring bemanningen vilket både knyter till arbetsmiljö och rekryteringsbehov. Jag vill uppmana alla på institutionen: signalera ohållbara förhållanden, oavsett om det gäller stress, konflikter eller vad som diskuteras i spåren av #metoo, dvs. sexuella trakasserier. Vägar att gå är alltså att tala med kursledare, projektledare, studierektor, tjänsteansvarig eller prefekt. En annan väg att väcka dialog är att gå till arbetsmiljöombuden Ivar Armini eller Johan Thörnblad. De båda sitter också i arbetsmiljögruppen tillsammans med student- och doktorandrepresentant liksom HR (Kaj Nieminen Alvesol).  Arbetsmiljögruppen leds av viceprefekt med ansvar för arbetsmiljö. Ivar Armini är också ledamot i IR – ett forum där vi välkomnar diskussioner om strukturella problem som medarbetare uppmärksammat.

För det tredje har vi vårt systematiska arbetsmiljöarbete, SAM. Det är en årsplan för och uppgiftsfördelning av arbetsmiljörelaterade frågor. I denna plan integrerar vi vad som fastlagts i handlings- och verksamhetsplanen. Detta är vad vi utfäst oss att göra under 2018 och som ska in i nästa års plan för det systematiska arbetsmiljöarbetet:

  • Halvera mängden övertid jämfört med 2016
  • Publicera ett årshjul för medarbetare
  • Genomföra och analysera en arbetsmiljöenkät
  • Fortsätta bevaka och proaktivt möta arbetsmiljökonsekvenser för såväl studenter som personal i förändringsarbetet kring lärarutbildningen och lokalutredningen.
  • Utveckla former för samarbete forskare– administratörer i samband med forskningsansökningar
  • Utveckla dialog med studentkåren om studenters arbetsmiljö
  • Följa upp tidigare insats om doktorander och ohälsosam stress, samt insatser gjorda för medarbetare 2017 (ang. kränkande särbehandling, organisatorisk arbetsmiljö, nyanställda)
  • Implementering av jämställdhetsintegrering på IPKL utifrån framtagen plan, bland annat genom workshops för kursledare och lärare
  • Implementering av resultat från genomlysning av rekryteringsprocesser 2017
  • Vidareutveckla rutiner för anpassad examination och varierade examinationsformer
  • Vidareutveckla former för studentstöd i samarbete med ASK, PIL och sektionen för student- och utbildningsstöd
  • Genomföra insatser för ledningsgrupp och medarbetare som stärker kompetens avseende konflikthantering
  • Finna former för ökad möjlighet till reflektion i undervisning och övrig verksamhet

För det fjärde har vi företagshälsan i form av Feelgood. Vet om att ni kan boka tid hos dem, t.ex. för samtalskontakt i upplevelse av stress, utan att gå via arbetsgivaren. Bara ring och boka tid!

Är detta nog? Den frågan måste vi alltid ställa oss. Det här är i alla fall en beskrivning av så långt vi hittills kommit på systemnivå.

/Cecilia W

Publicering i vetenskapliga tidskrifter

Ibland uppstår frågor kring vetenskapliga tidskrifters status, kvalitet och seriositet. Det gäller vid tillsättningen av tjänster, i granskningen av forskningsansökningar och då forskningen ska utvärderas. Var något publiceras har alltid haft betydelse – vissa tidskrifter har högre status och spridning än andra. Ändå hävdar många att frågorna har blivit allt viktigare på senare år.

En anledning till detta är att betydelsen av bibliometriska mått har ökat, exempelvis vid fördelningen av forskningsanslag mellan universitet, fakulteter och institutioner. Hur mycket och var forskare vid vår institution publicerar har direkta konsekvenser för hur mycket medel institutionen får till forskning och forskarutbildning.

Den modell som används vid vår fakultet utgår från den ”norska listan”. Enligt denna lista delas tidskrifter och bokförlag upp i tre nivåer: nivå 2 är mest värda, därefter nivå 1 och slutligen de som inte är med på listan. Exempelvis tillhör böcker på Routledge och artiklar publicerade i Learning and Instruction till nivå 2 medan böcker på Studentlitteratur och artiklar i Pedagogisk forskning i Sverige tillhör nivå 1. Publikationer som registreras i GUP får poäng beroende på vilken kategori de tillhör och fraktioneras sedan på författare.

Det är därför ekonomiskt gynnsamt för institutionen om forskningen registreras i publikationer som tillhör ”nivå 2”. Detta bör dock inte påverka valet av tidskrift eller förlag i allt för stor utsträckning. Det är viktigare att tidskriften passar innehållet, att den har den avsedda publiken och så vidare. Det går också ifrågasätta huruvida nivåindelningen alltid avspeglar tidskriftens eller förlagets kvalitet. Det finns andra listor som gör andra klassificeringar och nivåindelningen motsvarar inte alltid en tidskrifts ”impact” – det vill säga hur ofta artiklar i en tidskrift citeras av andra forskare. Att publicera i en tidskrift med hög ”impact factor” (se till exempel InCites Journal Citation Reports där tidskrifter rankas utifrån ämne) kan öka chanserna att artikeln läses och sprids, även om det så klart inte är någon är någon garanti. För institutionens ekonomi är det hur som helst viktigt att all forskning registreras i GUP.

Ekonomi påverkar vetenskaplig publicering på andra sätt. Kritik har riktats mot de stora förlagen som tjänar mängder av pengar på forskares resultat och begränsar tillgängligheten genom dyra prenumerationsavgifter. Det finns starka röster för att vetenskapliga resultat ska publiceras på ett sätt som gör den tillgänglig för allmänheten, och bland annat vetenskapsrådet kräver att resultat som kommer från projekt som de finansierar är tillgängliga för allmänheten. Detta kan i många fall lösas genom parallellpublicering i öppna arkiv, något som vårt universitetsbibliotek kan hjälpa till med. Observera att publicering på Academia.edu eller ResearchGate inte räknas som öppna arkiv då dessa är kommersiella aktörer som har sina egna, problematiska villkor.

Vid sidan av de stora förlagen finns dock ett antal förlag som är mindre seriösa, som publicerar artiklar mot avgifter och där den vetenskapliga granskningen är bristfällig.

För många av oss kommer det regelbundet förfrågningar via mail om att publicera i tidskrifter eller delta i redaktionskommittéer. I vissa fall handlar det så klart om genuina och seriösa frågeställningar men det kan också handla om massutskick där avsändaren inte är seriös – bland annat förekommer det löften om att den vetenskapliga granskningens sköts smidigt och inte tar längre än ett par veckor, vilket borde vara tillräckligt för att ifrågasätta hur denna process sköts. Valet av tidskrift bör därför föregås av vissa efterforskningar. Det finns bland annat listor med oseriösa tidskrifter och förlag.

Även om det finns ett tryck på att publicera, vinner inte någon på att skicka in artiklar till oseriösa tidskrifter, framförallt inte författaren vars resultat kanske har lovats bort till förlaget genom de avtal som fylls i och vars publikationer i oseriösa sammanhang diskvalificerar hen från tjänster och forskningsbidrag. Det underminerar också hela systemet där forskning kvalitetsgranskas av andra forskare.

Om du undrar något får du gärna kontakta mig, men kanske ännu hellre universitetsbiblioteket som har flera experter på dessa områden.

/Oskar

Oförtrutet hoppfull

Just nu är det mycket tal om hur stressigt och tungt det är. November – så ansträngd! Precis så sa vi i oktober också. Är det något strukturellt fel? Det är en fråga vi ständigt måste ställa oss, och som vi är många som hela tiden brottas med. Kanske inte vad som är ”fel”, men vad som kan utvecklas. Hur kan vi skapa bättre processer, smartare rutiner, tydligare kommunikation… allt det där. På måndag på IPKL-mötet ska jag och Oskar tala om några viktiga yttre villkor för detta, det som rör ekonomi och arbetstid bland annat, något som vi fått många frågor om den sista tiden. Hoppas många kan komma då! Vi ska också berätta om det färdriktningsarbete som fakulteten håller på att staka ut – vad innebär det och hur berör det oss?

Det jag hela tiden försöker pröva nu är att koordinera perspektiv på kvalitet, arbetsmiljön och ekonomi. Idag var vi några som fick en fantastiskt möjligt till input i de här frågorna när UR hade sitt seminarium om varierade examinationsformer.

Ingrid Henning Loeb inledde med lite grundläggande begrepp

Sedan kom en rad exempel på hur man kan jobba, på sätt som blir bra både för lärares arbetsmiljö, den kvalitet som studenterna har rätt till och samtidigt med smarta lösningar inom budgetramar. Lärare presenterade exempel på arbete med hemtenta, muntligt prov, salstenta och didaktiskt prov. Detta kändes både inspirerande och hoppingivande – att det pågår så otroligt mycket bra undervisningsjobb på den här institutionen; att få ha så kompetenta kollegor!

Kristina Thorshag och Olof Fastén berättar om hur studenterna på grundlärarprogrammet får genomföra en aktivitet med barn i skolskogen vid Opaltorget som examinationsuppgift, samt hur detta bedöms

Tack UR för det här arrangemanget!

Vad händer i veckan?

På torsdag träffas en grupp i LIT-kammen som arbetar med samordning mellan IPKL, IDPP och ITIT, dvs. ett tvärfakultativt samarbete med syfte att koordinera gränsytor mellan utbildning, forskning och forskarutbildning. Syftet är också att bli synligt som en nationellt/nordiskt/internationellt formering, lite utav ett ’post-LinCS’. Ni har väl inte missat bloggen som Lärande-IT-gruppen har?

På torsdag är det också utbildningsrådets öppna seminarium om varierande examinationsformer. Det tror jag kan bli mycket inspirerande och viktigt – finns sätt att arbeta med examination som är bra både för utbildningskvalitén, ekonomin och arbetsmiljön på samma gång?

På fredag ska jag tillsammans med dekan, prodekan och fakultetens andra prefekter träffa universitetsledningen i en sk rektorsdialog. Vi ska presentera vår verksamhet och hoppas kunna påverka universitetsledningen i riktning mot att omfördela lite mer forskningsresurser till Utbildningsvetenskapliga fakulteten. Jag ska berätta mer om det det på IPKL-mötet på måndag!

Passa gärna på att anmäla er till det här eventet, vår gäst Belkis Tekmen kommer att berätta om turkiska förskolan och förskollärarutbildningen!

Detta är förstås bara ett axplock av allt som pågår!

Ha en bra vecka och glöm inte provsmaka kaffet i nya automaten i B-husets fikarum. Mjölk får man ta ur kylen som vanligt (finns inte i automaten alltså).

Forskarskola till IPKL

Grattis Niklas Pramling som vi idag fått veta beviljats nära 12 miljoner till Nationell forskarskola i samtida utmaningar för barnpedagogiska institutioner (ReCEC). Tre snabba frågor:

Vad är det för forskarskola?

Forskarskolan tar sin utgångspunkt i att förskola, förskoleklass och grundskolans första år (dvs. pedagogisk verksamhet för barn 0-8/10 år som på engelska benämns Early childhood education and care, ECEC) är viktiga institutioner för att befrämja den växande generationens lärande, utveckling och deltagande i kulturella praktiker. Särskilt tre aktuella utmaningar för dessa miljöer betonas:

  • (i) paradoxen hos den ökade homogeniseringen av dessa miljöer samtidigt som alltfler barn som inte talar majoritetsspråket deltar i dessa (än mer betonat i ljuset av den aktuella flyktingströmmen),
  • (ii) politiskt tryck att göra förskolan mer inriktad på vad som ibland benämns akademiskt lärande och det potentiella hot detta innebär mot denna verksamhets tradition av att vara lek- och temabaserad, och
  • (iii) att barn idag växer upp i digitala ekologier som fundamentalt förändrar deras erfarenhetsmönster. Hur de barnpedagogiska institutionerna svarar på dessa utmaningar utgör det centrala forskningsintresset för forskarskolans verksamhet.

Doktoranderna kommer att bedriva forskning och läsa forskarutbildningskurser vid universitetet på halvtid och arbeta i verksamhet med yngre barn halvtid. Det område som på engelska benämns ”early childhood education and care (ECEC)” omfattar vanligtvis pedagogiska verksamheter för barn upp till 8 (ibland 10) år. För svenska förhållanden omfattar detta således förskolan, förskoleklassen och de första åren av grundskolan. Kvalificerade lärare inom dessa verksamheter kan således söka till forskarskolan.

Detta är inte den första forskarskolan med inriktning ECE som IPKL är inblandade i?

Nej, det är den 5:e forskarskolan i rad som vi fått medel för och den andra som leds av mig. Forskarskolan ges i samarbete mellan fem universitet och högskolor: Göteborg (värdinstitution), Karlstad, Kristianstad, Umeå och Mälardalen.

När ungefär kan en doktorandutlysning till forskarskolan väntas öppna?

Det är en bra fråga, vi får se hur fort vi kan komma igång med detta. Först vill vi arbeta med att få kommunerna att satsa på doktorander.

Hur gick det i övrigt med utdelningen i VR:s (utbildningsvetenskap) och Skolforskningsinstitutets utlysningar? Inte så bra, inga projekt med huvudsökande från IPKL. Göteborg kom som 5:e lärosäte hos VR efter Stockholm, Umeå, Malmö och Linköping.