Idag ägde platsbesöket rum i den stora forskningsutvärdering som sker i år på hela GU, och som vi arbetat med under lång tid – eller framförallt har Oskar och forskningsrådet förberett. Vi som deltog i intervjuer idag var från ledningen, förutom jag själv, Annika, Oskar och Sylvi. Därefter intervjuades först doktorander/postdocs: Jonas Lindbäck, Anne Solli och Sara Eliasson, och en grupp lektorer: Jennie Sivenbring, Markus Nivala och Ewa Skantz Åberg. För ECE svarade Camilla Björklund, Pia Williams och Susie Garvis. För LIT Åsa Mäkitalo, Annika Lantz Andersson, Mona Lundin och Oskar Lindwall. För BUKL Thomas Johansson, Ylva Odenbring, Johannes Lunneblad och Anette Hellman. Tack för era insatser idag!
Sent på eftermiddagen fick vi prefekter på IPS, IDPP och IPKL ta del av bedömarnas första samlade intryck (vi bedömdes av samma panel, IKI hade en egen då de har något annan profil på sin forskning). Bedömargruppen lyfte fram att institutionerna verkade ha ett inkluderande, kommunicerande och kollegialt klimat. De noterade att vi på institutionerna också bär upp en tung undervisningsbörda och uppmanade till noggrann analys av hur vi kan göra den lättare på olika sätt (t.ex. genom undervisnings- och examinationsformer) – av vikt särskilt för yngre forskare. Ett annat problem som noterades var att mycket av forskningstiden för forskare går åt till att söka medel för forskning snarare än att forska. De lyfte att vi har olika typer av forskning – såväl ”high flying research” med hög internationell impact, som praktiknära forskning med främst nationell inriktning – och att all denna forskning rymde exempel på sådant som är värt att erkänna och uppmuntra. De lyfte särskilt fram de grupper som tydligt formulerat forskning i program som står för något över tid. De uppmuntrade oss också att samarbeta över institutionsgränserna och att våga satsa på internationell rekrytering.
Om IPKL sa gruppen specifikt att våra tre teman, BUKL, ECE och LIT, var starka och att alla ägnade sig åt policyrelevanta frågor med stor potential att attrahera externa medel, även i framtiden. Att vår forskning var bred i förhållande till education lyftes fram som intressant. De kallade vår flora av kollegier och seminarieserier (där flera startat upp det senaste året) som ett postmodernt, organiskt och dynamiskt sätt att organisera forskningen (vilket jag tycker vi ska se som positivt!). Men de såg också att denna komplexa bild kunde vara svår att orientera sig inom för de som är nya – såväl nydisputerade som nyanställda. Att alla medarbetare är hemma i en akademisk miljö är centralt, och det är riskfyllt om en sådan tillhörighet blir beroende av individuella kontakter. Viktiga frågor att ta tag i!
Lars Geschwind, Anne Edwards (chair), Berit Karseth och Jan Kampmann efter tre intensiva dagar på Utbildningsvetenskapliga fakulteten
Vi kommer få ett skriftligt utlåtande, men här var några av mina noteringar från idag!
/Cecilia
