Förändringar i ledningsgruppen från 1 januari 2020 och ny programledare fsk-programmet

Två viceprefekter som går/gått vidare till nya uppdrag under 2019 – Oskar slutade i somras och Sylvi kliver av till årsskiftet
Och en prefekt och en proprefekt som hänger kvar, men med lite nya uppgifter
Annika Edenholm tar över som utbildningsansvarig, men har fortfarande kvar ansvaret för bemanning i förskollärarprogrammets HFU-kurser samt IT-mastern i rollen som studierektor.

Annika Bergviken Rensfeldt kommer efter fyra år som utbildningsansvarig lämna uppdraget. Hon är fortfarande proprefekt och sitter tillsvidare kvar i BUGA. Hon kommer också fortsättningsvis ha utvecklingssamtal och medverka i lönerevisionsprocessen mm.

Sylvi Vigmo kommer sluta som viceprefekt för forskarutbildning men jobbar kvar på IPKL med ett större uppdrag på PIL bl.a.

Ledningsgruppen ser från årsskiftet ut på följande sätt:

  • Cecilia W – prefekt
  • Cecilia B – viceprefekt för utbildning och arbetsmiljö
  • Roger Säljö – viceprefekt för forskarutbildning och forskning
  • Annika BR – proprefekt
  • Kristin – admin.chef

Det blir i och med detta några förändringar i beslutsdelegationer, dessa kommer ni hitta här som vanligt, men först när de träder i kraft, vilket alltså är från årsskiftet. Det blir t.ex. Cecilia Björck som kommer att fastställa kursplaner.

Nu är det också klart att Ann-Charlotte Lindgren kommer att ersätta Elisabeth Mellgren som programledare för förskollärarprogrammet då hon går i pension till årsskiftet. Överlämning har påbörjats.

/Cecilia

12,6 miljoner till forskning om utbildningsvägar och lärande bland unga i ”utsatta” stadsdelar

Nyss kom det ännu ett glädjande besked om forskningsmedel till IPKL, denna gång från Stenastiftelsen. Ove Sernhede är projektledare och de här delprojekten kommer att ingå:

Forskningsprogrammet Between Resignation and Future Prospects består av tre kvalitativt inriktade projekt som från skilda infallsvinklar har som övergripande syfte att generera kunskaper om ungas utbildnings­strategier och villkoren för ungas lärande i utsatta stadsdelar. Därutöver har programmet ett specifikt syfte som består i att utveckla kompensatoriskt pedagogiska strategier som skall möjliggöra att fler ungdomar lyckas i skolan och därmed ges bättre framtidsutsikter.

Projekt 1 är Obehöriga äga ej tillträde. Detta projekt har ambitionen att skapa förståelse för de erfarenheter och den livsvärld som konstituerar själv­förståelsen hos unga som riskerar att bli obehöriga till gymnasieskolan. Skolforskningen har endast i ringa utsträckning intresserat sig för denna socialpsykologiska dimen­sion. Vi menar att en fördjupad kunskap på detta område är avgörande för att vända dagens negativa utveckling vad gäller elevprestationer i förortsskolorna.

Projekt 2 är Kultur och informellt lärande som andra chans. Detta projekt fokuserar den positiva utveckling som idag, parallellt med dåliga betyg och kriminalitet, växer fram i svenska förorter. Det handlar om en ny ung­doms­­organisering som med utgångs­punkt i kultur och folkbildning vill ge hopp och självrespekt åt de unga i utsatta stadsdelar. Projektet vill undersöka hur det informella lärande som äger rum i de ungas egna sammanslutningar kan fungera inspirerande för ett nödvändigt pedagogiskt nytänkande i de kommunala förortsskolorna. Hur möter lokalsam­hället denna nya kultur­rörelse och hur kan denna rörelse tillsammans med t ex. folkhögskolor och studieförbund erbjuda de som misslyckats i det formella utbildnings­systemet en andra chans?

Projekt 3 är Lokal samverkan och lärandets villkor och avser att syna de lokala samverkansprojekt mellan skolan, andra kommunala aktörer, närings- och föreningsliv som nu blir allt vanligare i utsatta förorter. Målet med denna samverkan är att bryta segregationen och skapa nya förutsättningar för den lokala utvecklingen, inte minst på skolans område. Hur denna samverkan relateras till de frågor som reses i projekt 1 och projekt 2 är av central betydelse för projekt 3 men också för forskningsprogrammet i sin helhet.

En annan viktig aspekt av samverkansprojektens relation till skolfrågorna är kontinuiteten i det livslånga lärandet. Här är övergångarna mellan förskolan, grundskolan, gymnasieskolan central. Men kontinuiteten i utbildningskedjan måste också innefatta tankar om hur man förhåller sig till unga vuxnas såväl som vuxnas utbildningsbehov för att möta arbetsmarknadens skiftande krav. Här är det lokala, civilsamhällets resurser av stor betydelse. De tre stadsdelar där Projekt 1 äger rum är också de stadsdelar där vi förlagt Projekt 3. Delar av Projekt 2 är också förlagda till samma stadsdelar. Detta innebär att programmets olika projekt är starkt relaterade till varandra. De tre projekten belyser olika aspekter av den samtida förortsutveck­lingen. Att se programmets skilda utgångspunkter och forskningsfrågor som olika problem- och möjlighetsområden innebär att förorten förstås som ett helhetligt livssammanhang. Utan förståelse för den uppgivenhet som t. ex de dåliga skol­prestationerna kan resultera i eller att blunda för den hoppingivande sociala mobilisering som nu växer fram blir det svårt att utveckla de insatser som krävs för att bryta de sociala och kulturella mönster som idag är dominerande.

Grattis till Johannes Lunneblad, Nils Hammarén och Jonas Lindbäck som också är delaktiga i projektet!

Viktig info om forskningen: Tillkommande medel och datalagring

Som ni säkert lagt märke till så har vi att vänta kraftigt ökade anslag till forskning på vår institution (se nyhet här t.ex.). Detta gällera alltså inte bara de externa projekt som nyss beviljats från VR som vi gläds storligen åt (grattis Annika Lantz Andersson och Niklas Pramling till projekt och forskarskola!!), utan nu ökar också vår basfinansiering. Det är de medlen vi använder till forskningstid i tjänsterna, doktorandlöner, resebidrag till forskningskonferenser mm. I fakultetens hela historia har vi ansett att anslagen varit alldeles för låga, så detta är en mycket viktig utveckling för oss!

Från fakultetens sida är tanken att vi börjar med att göra en gemensam rekryteringssatsning på postdoc-tjänster (eller lektorstjänster med liknande förutsättningar), doktorander och gästprofessorer. Varje institution ska inkomma med ett förslag på hur de vill disponera tillkommande medel till denna typ av rekryteringar under 2020. Rekryteringarna ska stärka våra forskningsmiljöer och bidra till utveckling av kompletta akademiska miljöer (dvs. miljöer där det finns både forskning, samverkan och utbildning runt samma kunskapsintresse.) Det är viktigt att processen tar sin utgångspunkt i den utvärdering som gjorts av forskningen i år (Red19). På IPKL blir processen såhär:

  • Kort info på IPKL-möte den 18 november (även om Red19)
  • Diskussion i forskningsrådet 28 november
  • Diskussion på docent- och professorsmöte den 2 december (och info om Red19)
  • Samtal med forskningsledare (docenter och professorer) under december månad (viceprefekt forskning)
  • Utkast till förslag cirkuleras i forskningsrådet och ledningsgruppen
  • Diskussion i IR 9 december
  • 10 januari 2020 – viceprefekt forskning sänder för institutionens räkning underlag till fakultetsstyrelsen om hur vi lägger upp vårt strategiska program för de här tillkommande medlen
  • Beslut i fakultetsstyrelsen 28 januari

Välkomna med inspel i denna process! Vi har mycket att se fram emot under 2020.

Nästa viktiga fråga att uppmärksamma är datalagring. Det kan finnas mycket forskningsdata sparad ute på hårddiskar, usb-minnen, i GU-box mm. Denna data behöver flyttas till en säker lagringsyta för att följa aktuella lagar och riktlinjer. Notera mail från Birgitta Roos Haraldsson Datahanteringsplan och forskarlagring på IPKL, skickat den 30 oktober. I mailet står vad som behöver göras: Skicka information till Birgitta om hur mycket lagringsyta du är i behov av så det kommer med på en gemensam beställning här nu i det snaraste.

Vi diskuterade även frågan på IR i veckan och kan konstatera att det är många frågor som återstår kring GDPR och forskningsdata. Vi hoppas som organisation kunna utveckla vår kunskap kring detta under det kommande året. Notera så länge det vi sammanställt här gällande forskning, inklusive rutinen med datalagringsplan för nya projekt!

/Cecilia