Fler studenter efterfrågar att vi inom universitet erbjuder videoinspelningar i undervisningen. Kanske behövs flexibiliteten i tid för den som är yrkesverksam eller för den universitetslärare som inte kan vara tillgänglig under en kursperiod. Vi har också studenter med särskilda behov som kan ha behov av att kunna repetera eller pausa under en pågående föreläsning, Inspelade föreläsningar är väl de vanligaste formen när vi spelar in, men även instruktionsfilmer, inspelade samtal eller paneldebatter används i kurser.
Videoinspelningar kan dels göras för att sparas, distribueras och spelas upp på mer eller mindre öppna plattformar (som Youtube) eller på universitets egen GU play-kanal (https://medarbetarportalen.gu.se/Kommunikation/film-gu-play) och sådana videoinspelningar kan också bäddas in i Canvas. Dels kan videoinspelningar också streamas och därmed följas direkt (det går också att spara sådana videoinspelningar för senare uppspelning).
Det har också blivit vanligare att göra ljudinspelningar i podcast-form, och universitet har särskilda inspelningsmöjligheter för detta. https://pil.gu.se/resurser/inspelning-och-streaming/podcast Även via digitala konferens- och mötesverktyg som Zoom som är det som rekommenderas (https://gu-se.zoom.us/ – se även Skype for business osv), kan man som lärare göra inspelningar av pågående samtal eller föreläsningar.
Stöd och rum för inspelning för dig som lärare
PIL-enheten erbjuder stöd för inspelning och har också särskilda inspelningsstudior (t ex i A-huset), för inspelning av video och för ljud genom podcasts. Vissa salar på vår fakultet erbjuder också streaming direkt på plats i salen (t ex. BE015, BE016). Du kan också låna mobil utrustning för inspelning av video, som lånas ut av Campusservice. Läs mer om dessa resurser för inspelning:
https://pil.gu.se/resurser/film/spela-in-forelasning
https://pil.gu.se/resurser/inspelning-och-streaming
Om du vill lära dig mer om Zoom som verktyg i undervisningen (och erbjuda resefria träffar, kanske för handledning) finns workshoppar på PIL: https://pil.gu.se/aktiviteter/workshoppar/zoom
Kan jag säga nej – och vad har studenten rätt till?
Som universitetslärare kan man ställas inför lite knepiga frågor kring inspelning. Kanske hamnar du i en undervisnings- eller handledningssituation där snabbt måste svara på om du tillåter att en student gör en ljudinspelning – här bör du överväga säga ja om det är för privat bruk, studenten har viss rätt till detta. Ett viktigt undantag är vid muntlig examination, då ska studenter inte tillåtas göra inspelningar eftersom det är att jämföra med reglerna för salstenta där frågor inte får distribueras under pågående prov.
Vad en student kan anses ha rätt till, se t ex. denna artikel från GU-journalen, ”Får jag spela in din föreläsning?”
Måste man som universitetslärare räkna med att föreläsningar ibland spelas in? Här vet vi att vi måste acceptera att vi ser olika på att bli inspelade, men ur verksamhetens perspektiv så kan det vara värdefullt att kunna ta del av någons expertkunskap genom en inspelad föreläsning. Praxis är att göra en överenskommelse mellan läraren och institutionen om extra tilldelning av tid för inspelningen (se ex på blankett på IPKL), inklusive en formell överenskommelse om i vilket sammanhang och under vilken tidsperiod inspelningen kan användas och spridas.
Frågan om lärares rätt till det material som hen har tagit fram i sitt undervisningsuppdrag (och inspelningar kan ju ses som en del av detta) är inte helt enkel. Uppfattningarna går ofta isär i frågan. Vissa ser det som givet att dela med sig av material man utvecklat i kurser och kanske själv gärna lägger ut föreläsningar öppet på Youtube t ex., medan andra ser det mer som man själv utvecklat och endast själv har (upphovs)rätt till, i enlighet med det så kallade lärarundantaget. Det finns heller inga riktlinjer vid Göteborgs universitet i frågan i nuläget. Hållningen har dock varit att ”det undervisningsmaterial som lärare tar fram i sin anställning får nyttjas av universitetet i den normala verksamheten och för de ändamål som kan förutses när verket tillkommer”, läs mer här: https://pil.gu.se/resurser/upphovsratt
Frågan om öppen utbildning – öppna lärresurser, MOOCs och annat
De frågor som här tagits upp relaterar till en större internationell rörelse kring öppen utbildning (Open Education), med universiteten som viktiga kunskapsorganisationer i samhället som har till uppdrag att öppet och frikostigt dela med sig av sina kunskaper.”Open access” och ”open data” är motsvarigheten när det gäller forskning, dvs. att forskning, helst både publikationer och forskningsdata ska vara öppet tillgängliga och möjliga att utnyttja på olika sätt, att bygga vidare på och återanvända. (Inte alltid lätt inom våra forskningsområden, men en fråga som allt oftare är ett villkor t ex. från forskningsfinansiärer.) Frågan om öppen utbildning relateras ofta till hållbarhetsfrågorna och om att (högre) utbildning måste göras tillgänglig för fler https://sdg4education2030.org/the-goal .
Inom högre utbildning är denna öppenhet synlig på lite olika sätt. Det finns särskilda universitet (Open Universities finns världen runt och bygger på principen att ha ”öppen” utbildning för i stort sett alla att kunna bli antagna på kurser). Det finns särskilda organisationer, konferenser och tidskrifter kring området.
Den kanske viktigaste frågan för många i denna rörelse är så kallade ”öppna lärresurser” (”Open Educational Resources”, OERs). Det kan vara olika typer av resurser för undervisning och producerade i olika medieformer och olika öppna för återanvändning, revidering osv. ”Open Text Books” är en variant (se t ex. Bates bok från 2019, Teaching in a Digital Age https://opentextbc.ca/teachinginadigitalage/ Här är liten sammanställning av OERs inom olika områden, inklusive olika varianter av öppna textböcker: http://libguides.lub.lu.se/oer
Ytterligare en variant är MOOCs, ”Massive Open Online Courses”. De innebär vanligtvis att ett lärosäte eller annan organisation erbjuder stora mängder människor kurspaket öppet tillgängliga via internetbaserade resurser (som inspelade föreläsningar) och självinstruerande uppgifter. Vanligtvis är det gratis att ta del av kursen, medan examination, utbildningsbevis eller feedback från en lärare är dock ofta förknippade med en kostnad. Utöver universitet är tre stora anordnare inom området t ex. EdX, Coursera och Khan Academy. MOOCs-området erbjuder många öppna resurser, sökbara t ex på denna sajt: https://www.mooc-list.com/tags/higher-education
/Annika BR