Månad: mars 2020

Inlägget har uppdaterats!

Först en uppmaning – följ uppdateringarna på GU:s sida:

https://medarbetarportalen.gu.se/aktuellt/coronaviruset/

Här finns information, länkar och FAQ på både svenska och engelska, för medarbetare och studenter.

Vi har nu fått i uppdrag av universitetsledningen att göra en konsekvensbedömning och kontinuitetsplanering inför en eventuell pandemi COVID-19 (Corona). Utgångspunkter för konsekvensbedömningen ska vara hur vi planerar för en höjd sjukfrånvaro och för en ev. stängning av verksamheten under en period. Vi har alltså inte några planer i nuläget på att stänga verksamheten – allt fortgår i nuläget som vanligt – men vi ser över vad olika scenarion skulle kunna innebära för oss. Vi ska kartlägga de mest kritiska funktionerna och vad vi har för handlingsberedskap. Ledningsgruppen tar fram ett utkast till konsekvensbedömning som också stäms av med arbetsmiljöombud och kommunikatör. Prefekter och administrativa chefer har en referensgrupp för regelbundna avstämningar av hur vi gör på fakulteten.

Nytt för idag (kväll) är att universitetet avråder fram till 14 april (detta datum kan komma att ändras) från samtliga tjänsteresor och studenters resor (kopplade till studierna) utomlands. Datumet kan komma att ändras.

Överväg nödvändigheten av inrikesresor fram 14 april (detta datum kan komma att förändras). Väg till exempel in om mötet går att ha digitalt istället eller om mötet kan senareläggas. Kontakta prefekt angående alla ev. planerade resor! Riskanalys ska genomföras.

Från och med 12 mars rekommenderas att alla tjänsteresor, nationellt och internationellt, bokas med om- eller avbokningsbara biljetter.

När det gäller utbildning kommer vi att genomföra en kartläggning inom kort av särskilt kritiska moment i undervisningen och vår beredskap för att kunna genomföra moment på distans. Mer information om detta kommer. Får ni frågor från studenter t.ex. som ni inte vet hur ni ska besvara – kontakta någon i ledningen! Dels ska vi hjälpas åt att svara, dels behöver vi få kännedom om vilka frågor som uppkommer för att effektivt kunna få syn på risker och konsekvenser och lära av dessa.

Och till sist – stanna hemma om du är sjuk, nys i armvecket och tvätta händerna!

Hälsning från prefekten

Vid förra IPKL-mötet diskuterade vi fakultetens färdriktning och särskilt den text som finns om hur vår institution beskrivs.

Det blev en mycket bra diskussion!

I ledningsgruppen reviderade vi sedan texten och här är den version vi nu skickat in till fakulteten.

Institutionens kunskapsområden – pedagogik, kommunikation och lärande – rör grundläggande samhälleliga frågor om lärande, socialisation och villkoren för dessa, såväl i som utanför olika skolformer. Frågorna svarar mot de samhällsutmaningar som följer av globalisering, digitalisering och en ökande samhällelig komplexitet. Forskningen bidrar internationellt i frågor kring förskolans uppdrag och kvalitet, utsatta barns och ungdomars villkor, migration och andra samhällsförändringar, våld och rasism i skola och på fritiden och konsekvenser för skola och undervisning av digitalisering. Likaså bedrivs praxisnära forskning där våra forskare samarbetar med förskolor, skolor och andra miljöer inom ramen för utvecklingsarbeten och lokala initiativ.

Social och kulturell hållbarhet är övergripande intresseområden vid institutionen och bland annat studeras interaktion i olika typer av undervisningssituationer, maktrelationer i samhället och kvalitets- och jämlikhetsfrågor i relation till utbildning och vardagsliv. Kunskapsområdena innebär många tvärfakultativa och mångdisciplinära samarbeten, vilket kännetecknar institutionens forskning och utbildningsuppdrag. Institutionen är bland annat värd för det tvärfakultativa forskningsnätverket The University of Gothenburg Learning and Media Technology Studio (LETStudio). Institutionen har också ett nära samarbete med Segerstedsinstitutet vid Göteborgs universitet.

Institutionen är programinstitution för förskollärarprogrammet vilket är ett av universitetets största program. Därtill har institutionen ansvar för utbildningen av grundlärare med inriktning mot fritidshem. På mastersnivå har institutionen två program, dels masterprogrammet i barn- och ungdomsvetenskap och dels det internationella masterprogrammet i IT och lärande. Institutionens största forskarutbildningsämnen är barn- och ungdomsvetenskap samt pedagogik. Utbildning på forskarnivå bedrivs också genom olika forskarskolor i samverkan med andra lärosäten. Samverkan med professionsfälten är omfattande och bedrivs bland annat genom forskningsprojekt, seminarieverksamhet och utveckling av de verksamhetsförlagda delarna av utbildningarna. Våra utbildningar erbjuder en tydlig progression från grund- till forskarnivå inom våra forskningsområden. 

IPKL har ambitionen att vara en institution som kännetecknas av att alla medarbetare aktivt och gemensamt tar ansvar för helheten och samverkar över gränser, att medarbetarna har handlingsutrymme och medbestämmande, tydliga mandat och förutsättningar att klara sina uppdrag och där ett verksamhetsnära och kvalificerat stöd finns för att utföra kärnuppdragen. Visionen på institutionen är att utveckla och fördjupa de internationella kunskapsbidragen inom forskningsområden som rör lärande, socialisation och förutsättningar för ett jämlikt och hållbart samhälle. Institutionen ska också erbjuda dynamiska forskningsmiljöer där forskare tidigt i karriären får möjlighet att utvecklas. Vi vill erbjuda intellektuellt utmanande och relevanta utbildningsprogram för studenter genom att skapa starka länkar mellan undervisning och forskning och med tydlig professionsanknytning. Hållbarhetsfrågor genomsyrar både forskningen och utbildningen och vi arbetar aktivt med breddad rekrytering, breddat deltagande och fler vägar in i lärarutbildningen.

Nästa IPKL-möte 23 mars kommer vi få ta del av pågående arbete inom samverkan och praktiknära forskning med presentationer av Ingrid Henning Loeb, Magnus Karlsson och Birgitta Roos Haraldsson. Vi hoppas på goda diskussioner även då! Därefter får vi lyssna till Annika Bergviken Rensfeldts docentföreläsning – mycket att se fram emot!

/Cecilia

Jag har nyligen varit på internat med det så kallade ’rektors strategimöte’, ett forum där alla dekaner och prefekter möter rektor och vicerektorerna för att diskutera aktuella frågor. På agendan denna gång fanns en rapport från den grupp som arbetat med att ta fram förslag på hur GU ska arbeta med det klimatramverk vi ingått i.

Rapporten innehåller både spännande och utmanande läsning. Jag rekommenderar att ägna den viss uppmärksamhet – den finns tillgänglig här.

Om bakgrunden:

Rektor har 2019-09-26 beslutat att Göteborgs universitet ska ansluta sig till Klimatramverket för universitet och högskolor (dnr. GU 2019/1598).

Klimatramverket är en överenskommelse mellan undertecknade lärosäten att följa IPCC:s riktlinjer för att nå det globala 1,5-gradersmålet: ”Klimatramverket har tillkommit på initiativ av universitet och högskolor med ambitionen att tydligt bidra till klimatomställningen i linje med samhällets nationella och internationella åtaganden, vilket innebär att koldioxidutsläppen behöver halveras på global nivå. Till 2030 ska varje lärosäte som anslutit sig till Klimatramverket ha genomfört åtgärder så att man ligger i linje med 1,5-gradersmålet..”

För att uppvärmningen ska kunna hållas under 2 grader och med en strävan mot 1,5 grad i linje med åtagandena i Paris-överenskommelsen, krävs det att de globala utsläppen minskar med cirka 50 procent per årtionde. En linjär sänkning av utsläppen skulle innebära att Göteborgs universitet behöver sänka sina utsläpp med drygt 6 % årligen. Följande är en illustration av hur GU:s utsläpp fördelar sig idag.

En kritik mot denna uppställning är att byggnationer inte är medräknade, trots att de rimligen står för en stor andel, då pågående nybyggen just nu är omfattande inom GU. Men denna invändning till trots – det är uppenbart att ett minskat flygande är en nyckelfaktor vi behöver ta oss an.

Ett förslag från arbetsgruppen är att införa ett reglerande system kallat koldioxidbudget. Hur detta praktiskt kan komma att fungera undersöks nu under 2020, och vi lär få höra mer om detta längre fram.

Vid rektors strategimöte diskuterades också ett förslag på strategier som är framtagna som en del i visionsarbetet (GU:s vision var nyligen ute på remiss och vi hade med den som underlag på IPKL-mötet den 17 februari). En intressant spänning finns mellan klimatramverket och en av strategierna som föreslås vara internationalisering. På förslag finns skrivningen att GU ska ”utöka studenternas och medarbetarnas internationella mobilitet”. Det kommer krävas mycket utvecklingsarbete inom detta område, dels att ställa krav på bl.a. resebyråer som vi samarbetare med för att underlätta bokning av tågresor, dels att utveckla och tillgängliggöra tekniska lösningar för distansmöten. Det finns förstås redan nu flera möjligheter, och förra året skrev jag några tips på bloggen som fortfarande kan vara bra. Dessa kan vara värda att beakta särskilt nu i smittorisktider.

/Cecilia