Hur går det med ekonomin (och planer för forskningen)

I flera inlägg har jag skrivit uppdatering om hur det går med utbildningsekonomin här på IPKL (se kategorin ”ekonomi” i högerkolumnen där man kan hitta alla inlägg om detta). I stora drag har det handlat om att vårt balanserade kapital inom utbildning har först minskat, sedan tagit slut, sedan övergått till att bli ett negativt kapital, dvs. ett underskott vi dras med. I vår har vi gjort ytterligare ansträngningar för att minska utgifterna på utbildningssidan och vi planerar rekryteringarna till hösten så noga vi kan för att hålla nere kostnaderna. Vi kommer ändå även i år att få med oss mer underskott, mycket beroende på så kallad underproduktion, dvs. att platser i framförallt förskollärarprogrammet inte har kunnat fyllas.

Forskningsekonomin har vi inte sagt så mycket om de sista åren – det har mest handlat om att hålla allt flytande. I flera år höll vi igen på doktorandantagningar och vi har inte gjort några särskilda satsningar på något område, helt enkelt för att det inte funnits några medel att gå in med. Någon gång har vi problematiserat att vår OH stigit, vilket beror på att vi haft en nedgång i volymen på externfinansierade projekt. Men, som ni säkert noterat, så beslutades om en stor förändring i höstas. Utbildningsvetenskapliga fakultetens basanslag för forskning höjdes rejält (ett inlägg som handlade om detta finns här, det finns också en sida på fakulteten med text och länkar om satsningen, även länk till vårt eget strategiska program till följd av anslagshöjningen). I tillägg till detta har vi det sista halvåret haft en ganska god tillströmning av medel som sökts i konkurrens, både genom forskningsprojekt och forskarskola.

En sak vi kunnat göra genom de höjda basanslagen är att utlysa interna medel i form av förstärkt forskningstid i tjänsten. Vi ser nu utifrån en långtidsprognos att detta är något vi kommer kunna göra återkommande. I det strategiska programmet ingick också att utlysa en post-doc-tjänst, och även detta är något vi kommer kunna göra med viss regelbundenhet framgent – förutom att anta doktorander. I ledningsgruppen har vi diskuterat att de forskningsteman som formuleras denna termin (gamla och nya) behöver följas upp årsvis. Igenom denna uppföljning, som vi önskar ska bli i dialogform, kan vi kontinuerligt arbeta med forskningsstrategin och se vad vi behöver göra för forskningen i samband med budgetarbetet. En tidsplan som vore lämplig är att vi gör uppföljningar augusti-september och sedan beslutar om budget oktober-november (självfallet med beredning i forskningsråd och IR i vanlig ordning). På det viset skulle en utlysning av interna medel till lektorer kunna tajma bättre med övrigt bemanningsarbete än vad det har gjort i år.

I siffror ser det ut något i denna stil:

  • 2020 blir det ett överskott som är ganska stort (kanske 7 miljoner eller knappt 30%), framförallt beroende på att de planerade rekryteringarna inte går så snabbt som man hoppas i budgetarbetet
  • 2021 med nu planerade satsningar som löper på, men innan vi hittat på vad vi ska göra ytterligare (nya doktorander, post-doc:s, interna medel) landar vi på ytterligare överskott som ger ett kapital på 8-9 miljoner
  • 2022 samma som året innan

Vad används fakultetsanslagen till?

Som fördelningen av resurser ser ut just nu utgör forskarutbildningen (utbildnings- och lönekostnader) ca 25% av kostnaderna och forskningstiden i lektorers (inkl docenter) och professorers tjänster ca 40%. Satsningen på extra forskningstid till lektorer (den interna utlysningen) drar ca 7% av kostnaderna. Övrigt ligger sedan på mellan 2 och 4% (medfinansiering, språkgranskning, konferensresor, medfinansiering specifikt av postdoc:s, resurser för LinCS-labbet mm.).

En vision nu är att vi med de förstärkta basresurserna ska bli mer konkurrenskraftiga i att söka externa medel, så att det på sikt blir en högre andel av kostnaderna som ska gå till medfinansiering. En annan vision är att IPKL ska bli en riktigt attraktiv arbetsplats för forskare att utvecklas på, och därför känns det som är på gång nu väldigt roligt; dels formeringen av temana med tillhörande planer på fortsatt dialog linjeledning-forskningsledning, dels möjligheten att årligen utlysa interna medel så att lektorer som vill satsa på ansökningar och meritering ska kunna göra det!