Enligt vår plan för det systematiska arbetsmiljöarbetet är vi nu inne i ”undersöka arbetsförhållande – fasen”. Vid denna tid genomför vi normalt sett utvecklingssamtal med alla. Förra året kom vi dock ur fas eftersom lönerevisionen och lönesamtalen blev kraftigt försenade. Vi har diskuterat fram och åter hur vi ska göra – t.ex. professorerna hade sina utvecklingssamtal så sent som i oktober. Vi har kommit fram till att vi nu ändå genomför utvecklingssamtal med alla så att vi kommer i fas igen. Det känns också som att vi är i ett viktigt läge att samla ihop oss i samband med återgång till campus och blicka framåt. En fråga är t.ex. om alla är nöjda med hur de sitter i och med att nya vanor kring hemarbete kan ha etablerats, liksom andra sociala aspekter av återgången. Vi är också intresserade av hur vi kan se till att alla är med och bidrar till verksamhetens mål och självklart – hur alla medarbetare kan utvecklas så bra som möjligt på vår institution! Det blir också ett bra tillfälle att följa upp vad som blev sagt sist, innan vi gör ett skifte i ledningsgruppen. I stora drag har vi följande arbetsfördelning (med vissa justeringar för att det ska stämma för helheten):
Lektorer inkl docenter: Kallas av Roger
Adjunkter, doktorander och forskare (post docs m.fl.): Kallas av Markus
Adjungerade, deltids- och visstidsanställda, professorer, medarbetare med större ledningsuppdrag: Kallas av Cecilia
Administrativ personal: Kallas av Kristin
I tillägg till detta gör vi i vår också en ny fysisk arbetsmiljörond, både med studenterna i lokalerna och i våra arbetsrum. Arbetsmiljöronden går vi den 11 maj (lite sent, men det beror på att vi behöver hinna verkställa åtgärder som togs upp i höstens rond).
Vi har också fått ett förslag på IR om att vi kan arbeta vidare med digital arbetsmiljö som vi hade en rond om förra året, genom att i Teams samla konkreta exempel på problem i de digitala systemen som ställer till det för oss. Dessa kan vi sedan föra vidare till olika systemförvaltare och även gruppen för digitalisering på GU. Jag återkommer om var vi placerar detta gemensamma dokument och hur ni kan bidra. Slutligen så deltar jag i TA-möte och kurslärarmöten under våren med olika arbetslag, tillsammans med arbetsmiljöombuden, för att lyssna av och föra dialog om arbetsmiljön. Detta gjorde vi förra året och det var mycket givande, så vi i arbetsmiljögruppen tyckte det var värt att upprepa i år.
I övrigt hoppas jag alla hinner blicka ut på vårtecknen och njuta – det är snart april!! Tiden går fort.
Tiden går fort, nu går vi mot vår och det känns länge sen vi träffades i Zoom för att följa upp och utvärdera införandet av Canvas och Ladok. Så vad har egentligen hänt sen dess? Jo, Michael, Birgitta och jag har jobbat vidare med alla kloka tankar som kom fram och sammanställt dessa i en handlingsplan. Utifrån handlingsplanen har vi kommit fram till tre utvecklingsområden:
Arbetsgrupp för utveckling av Canvasmallen – arbetsgruppen ska bestå av en lärarrepresentant, en studieadministratör och en studentrepresentant. Michael och Birgitta leder arbetet i gruppen.
Utveckling av introduktion för nyanställda –
introduktionsfilmer med fokus på de digitala resurser som finns, instruktioner
och länkar till utbildningar, information om dokumenthantering, lagringsytor,
IT-säkerhet mm. Filmerna kommer naturligtvis även att vara tillgängliga för
alla på IPKL som vill fräscha upp sina kunskaper.
Kompetensutveckling – workshops utifrån
kompetensutvecklingsbehov i Teams, Canvas och Ladok för såväl mindre
arbetsgrupper som i öppna forum. Utveckla en yta i Teams där erfarenhetsutbyte
kan ske mellan kollegor. Se över det löpande arbetet, rutiner och
arbetsfördelning samt göra en översyn av kursledarguiden.
Den studieadministrativa gruppen har redan tjuvstartat lite
med två workshops kring Canvas och Ladok, med fokus på bland annat
kursvärderingar och integration mellan Canvas och Ladok när det gäller
bedömningar och resultatnoteringar.
Förutom våra utvecklingsområden kommer vi förstås också att fortsätta bevaka frågor om t ex supportfunktioner, tidplaner för införanden av system, utbildningsinsatser, integrationer mellan system mm. IPKL finns representerat i både fakultetsgemensamma och universitetsövergripande nätverk och organ där det finns möjlighet att lyfta sådana frågor. Med alla synpunkter på vad som var bra och dåligt vid införandet av Ladok och Canvas har vi på IPKL också goda förutsättningar för att genomföra nya införandeprojekt på ett för verksamheten så bra sätt som möjligt. Så, stort tack för era värdefulla inspel!
Grattis Fil Dr. Kristina till både ett bra försvar och en intressant och angelägen avhandling!Så härligt att få vara på plats i vackra villan och mingla med dessa trevliga människor!
En väldigt festlig och fin dag på jobbet idag. Tänk, för inte så länge sedan (känns det som) hälsade vi Kristina välkommen som nyantagen doktorand, och idag var det disputation. Fyra års studier är fullgjorda, varav två på distans under pandemin – bra kämpat!
Har ni tänkt på att det är två år sedan distansarbetet drabbade oss? Tänk vad svårt vi tyckte det var i början – nästan omöjligt – och tänk att zoom till slut skulle bli vår vän! Jag vet att många nu uppskattar att kunna ta möten hemifrån. Men det uppstår också en del problem nu när man ska vara på plats, och på zoommöten, på samma dag. Det blir nya logistiska utmaningar. Är det någon som har några specifika problem kring detta får ni som vanligt höra av er till mig!
Jag såg att jag nu skrivit över 200 inlägg på bloggen (och 34 om dessa handlar om corona!!). Det är länge vi har kämpat tillsammans nu, många av oss. I med och motgång. Som jag tidigare nämnt så arbetar vi i ledningsgruppen på att få en så bra övergång som möjligt till ny ledning. Vi har gjort en ansats att gå systematiskt tillväga. Jag satte samman ett långt frågeformulär till alla i ledningsgruppen som de fick fylla i enskilt, om allt från masterprogrammen till webbinformationen till doktorandantagningen till arbetsmiljön och mötesformer. Sedan sammanställde vi alla svar, analyserade dessa, och gjorde en syntes som vi diskuterade i tisdags. Detta ska nu vara underlag för en överlämningsdag vi planerar i april/maj. Det känns bra att belysa vår organisationen och identifiera styrkor och svagheter, så vi värnar våra styrkor och inte skyler över svagheterna utan kommer på sätt att göra saker bättre. Dialog är A och O. Markus och Ann-Marie (som vi planerar ska bli utbildningsansvarig, nu är hon viceprefekt för utbildning på en mindre procent) har börjat ha samtal med de olika utbildningsprogrammen.
Här är lite annat vi jobbar med:
Etikworkshop: Forskningsrådet har tagit fram förslag på hur vi ska integrera detta i årshjulet och erbjuda det varje år.
Ansökan om strategiska medel från fakulteten: Utlysning har gått ut, och institutionen får prioritera vilka ansökningar vi går in med. Vi har resonerat att de som haft medel tidigare inte prioriteras i år, utan vi satsar på att försöka få fler att få del av dessa medel, som inte haft det tidigare. Det är flera som anmält intresse i år. Har du tänkt söka, men inte anmält detta till Roger eller mig, gör det snarast!
Forskarutbildningen: Ny studierektor sökes, och vi hoppas snart kunna meddela vem som ersätter Mona Lundin till sommaren. Doktoranderna diskuterar också förlängning med anledning av pandemin, samt möjlighet till internationalisering bland annat.
Bemanning: Alla studierektorerna är nu igång med bemanningssamtal inför hösten. Detta samtal är en viktig start på dialogen för att få en bra sammansättning i vars och ens tjänst, samt få kvalitet i kurserna.
IPKL ska få ansvara för att ta fram underlag för lokal examensbeskrivning för filosofie magisterexamen med huvudområdet högskolepedagogik, i samarbete med institutionerna institutionen för special pedagogik (IPS) och institutionen för didaktik och pedagogisk profession (IDPP) – något vi är mycket glada över!
Vi söker medarbetare till olika uppdrag: IT-beredare, likabehandlingsansvarig, kursplanegruppsintresserade och handläggare för kurssamarbeten. Hör av er, gärna snarast!!
Disputation på fredag!! Kristina Hunehäll Berndtsson lägger fram sin avhandling – hoppas vi ses!
Ekonomi är en ständigt aktuell fråga, och nu är det för många kursledare levande med kursbudgetarnas storlek. Därför har jag och Nathalie hjälpts åt med en fördjupad analys som jag hoppas ska belysa något av den dynamik som spelar in i ekonomin. Vi har tagit två exempelkurser, en från förskollärarprogrammet och en från grundlärarprogrammet. Vi låtsas, för att förenkla jämförelse, att det har varit samma studentantal flera år i råd. I själva verket varierar studentantalet mycket mellan olika terminer. Notera hur timantalet, oavsett antal studenter, har minskat.
Här kommer kommentarer om några av de olika parametrarna som ligger med i beräkning av kursbudgeten:
Kursprislapp: Denna sätts centralt och står för det som vi blir tilldelade för de studenter vi har. Kursprislapparna har gått ner först, och sedan upp lite igen, och detta beror på hur ekonomin övergripande i lärarutbildningen har organiserats. Vi har inget direkt inflytande över vad kursprislapparna är. De varierar också mellan olika ämnen och kurser.
Prestationsgrad: Denna kan variera i olika kurser och är en beräkning av hur genomströmningen har sett ut (hur många som godkänns i kursen).
OH: Denna har stigit gradvis i flera år. OH är stödkostnaderna som vi betalar till GU, till fakulteten, och på vår egen institution. Den här parametern är besvärlig, för när vår omfattning på kärnverksamheten minskat, då blir basen vi räknar på mindre, och OH:n högre. Det är svårt att minska stödkostnader exakt proportionellt mot hela verksamheten. Man kan jämföra det med kursledartid – i viss mån blir den samma oavsett om det är 100 eller 85 studenter, på samma sätt behövs det lika mycket tid för studierektor, utbildningsansvarig, studieadministratör osv. Det går i ”trappsteg”, men det gör inte kärnverksamheten. Därför blir andelen stöd per kärnverksamhet större.
Skatt: Vi kallar det för skatt som innebär att vissa kurser är med och bidrar till en pott för övriga kostnader som finns på institutionen (inte alla, t.ex. masterprogrammen som har mycket små budgetar är ”skattebefriade”). Denna pott använder vi till så kallade ofinansierade timmar, det är extra kompetensutvecklingstid, rehabtid, tid för att sitta i olika råd, tid för att samordna plagiering, kursplanearbete, åka på utbildningsrelaterade konferenser mm. Även dessa timmar tenderar att vara samma, och när hela volymen minskar så blir procentandelen högre, vilket då blir som en osthyvel över kurserna. Att vi höjde skatten med några procentenheter var en mycket viktig anledning till att vi fick ekonomisituationen att vända.
Timpris: Att timpriset ökar beror delvis på att våra löner höjs, men sedan har även arbetsgivaravgifter och pensionsavgifter mm. höjts kraftigt (detta kallas LKP) och det är inget vi rår över. Observera att vi alltid utnyttjar hela utrymmet vi har för att höja löner. Det är aldrig en ”sparåtgärd” att hålla nere lönerna för att vi ska få fler timmar i kurserna!
Antal atr i kursbudget: Som ni ser har dessa minskat stegvis, men den enda ”besparing” som vi bestämt själva över på institutionen är att vi höjt skatten, resten är alltså omständigheterna runt hela lärarutbildningen.
Den stora minskningen skedde mellan 2018 till 2019, och det var precis då vi gjorde en riskanalys om arbetsmiljön med tanke på det ekonomiska läget. Mycket av det vi lärde oss då har vi med oss även nu, och jobbar vidare med. Det är viktigt att resurssätta olika moment i utbildningen på ett rimligt sätt, och när budget dras ner är det inte meningen att man ska göra samma moment fast snabbare – något måste tas bort. Detta påverkar kvaliteten, ofrånkomligen, men tänk på att det inte är varje enskild lärares ansvar utan mer en politisk fråga hur mycket lärarutbildning får kosta, och den ligger i vårt uppdrag att anpassa oss efter.
Två andra frågor vi har med oss i utvecklingsarbetet med kursbudgetar är
Målet är att ha tagit höjd för alla om och men kring kursbudgeten innan den presenteras för kursledarna, så att det inte ska bli ett besked och sedan ett annat, som kan leda till dubbelarbete för att planera om – men – detta försvåras av att
Träffsäkerheten i det så kallade planeringsverktyget (där vi ska hämta ut hur många studenter som kommer att gå) är för dålig. En stor utmaning är nämligen när studenter hoppar på utbildningen, alternativt hoppar av. Ibland kommer ett oväntat stort tillskott av studenter. Om det vore så enkelt att då bara höja kursbudgeten i direkt proportion till det förändrade studentantalet… vi försöker tänka i de banorna (eftersom varje student medför nya timmar för tentor att rätta osv.), men problemet är att vi inte får mer medel för dessa studenter i direkt mening (även om vår prestationsgrad påverkas vilket kan leda till att vi får mindre återbetalning i slutänden). Detta har vi börjat ta upp i olika typer av dialoger för att få till en mer exakt process.
En sista sak om kursbudgetar som är viktig: En kursbudget är inte som t.ex. ett projektbidrag från VR. Där kommer medlen som en klump och ligger kvar under ett antal år och kan disponeras efter bästa förmåga. Kursbudgeten är istället en modell som vi jobbar med för att dimensionera hela arbetet med utbildning. Som ni märker används medlen för utbildning brett – i grunden till alla lärares och administratörers löner. För att vi ska ha en idé om hur mycket vi kan jobba med en kurs, och hur många vi behöver vara anställda för att hinna med detta, så använder vi kursbudgetar för att räkna fram proportionerna (med hjälp av alla dessa parametrar). Men det är inte så att pengarna ligger i kursen och kan sparas till nästa år eller liknande. De ingår i institutionens ekonomiska dynamik som räknas fram under hösten och gäller ett år i taget. Därför har inte kursbudgeten ett direkt samband med institutionens resultat, men den är ett verktyg (ibland trubbigt) för att få ihop resultatet.
Ja, som ni ser, det är komplext. Det är svårt att ge en snabb och enkel förklaring till ekonomifrågor. Men kanske fick någon svar på något i alla fall, med denna något invecklade utläggning!
Under veckan har vi tagit del av nyheterna om kriget i Ukraina och idag har jag också mailat ut ett sorgligt besked. Det har varit tunga dagar den här veckan, trots den soliga starten vi hade i måndags där många av oss sågs på plats för IPKL-möte på campus.
En direkt påverkan av kriget på vår forskningsverksamhet följer av att vi har avtal med Ryska universitet och sedan länge upparbetade kontakter med flera forskare i landet. Vi har nu att förhålla oss till regeringens besked om att forskningssamarbeten med Ryssland ska stoppas, men att samtidigt skilja på institutionella och individuella samarbeten. Berörda forskare hos oss har också haft kontakt direkt med fakulteten för samordning gentemot GU centralt. Är det någon som har frågor och funderingar får ni gärna höra av er till mig!
Notera också Anne Bivalls utskick om inbjudan att lämna intresseanmälan för att bli studierektor för forskarutbildningen. Vi önskar gärna en docent eller professor för detta uppdrag!
På IPKL-mötet berördes kort ekonomin. Jag ska samla mig till att skriva ett längre inlägg om detta för att bemöta frågor som jag fångat upp från olika medarbetare, särskilt kopplat till hur kursbudgetar utvecklas. Men jag kan kort nämna om ekonomin att vi skiljer på ett års resultat där målet är att vi ska gå plus-minus-noll, och på institutionens samlade ekonomiska kapital. Om vi går plus eller minus under ett år sparas detta i en ”ryggsäck” som vi kallar balanserat kapital. Det är detta kapital som är -17 miljoner på utbildningssidan. Men det har inte uppstått förra året och det späs inte heller på i år – tvärtom – i år kanske vi kommer gå med ett litet överskott. Underskottet genererades under 2017-2020. Under denna tid arbetade vi intensivt med arbetsmiljörisker kopplat till den ekonomiska situationen. Vi håller ännu samma riskanalys levande i ledningsgruppen och arbetsmiljögruppen och på webben ligger den senaste uppdaterade versionen av riskanalysen som är från mars 2021, se här. Flera nya riskanalyser har också tillkommit sedan dess, de publiceras alla på webben. Fakulteten har inte ålagt oss något sparpaket för att ta igen det stora samlade underskottet, utan det gemensamma målet har varit att få varje års ekonomi i balans, som nu har lyckats. Tack för att ni ställer frågor och håller diskussionen levande om vår verksamhet!
