Just nu utvärderas ”IT-mastern” av en extern bedömargrupp. Som en del av det har programledaren skrivit en sammanfattande beskrivning över programmet. Tillkomsten av programmet, det tvärfakultativa samarbetet med IT-fakulteten, studentgruppen, profil och vilka utmaningar programmet har tas upp till exempel. En av utmaningarna är att möta en internationell studentgrupp och introducera dem i ett ofta nytt tvärdisciplinärt område, IT och lärande.
Arbetet med programmet ITLGU startades under 2012 i form av ett tvärfakultativt samarbete mellan Institutionen för Pedagogik, Kommunikation och Lärande (IPKL), utbildningsvetenskaplig fakultet och Institutionen för Tillämpad IT (ITIT) vid IT-fakulteten. Utvecklingen av programmet var ett svar på fakultetens satsning på internationalisering av utbildning. Första intaget av studenter gjordes ht 2014. Formerna för undervisningen, liksom den vetenskapliga förankringen, kom från det nära samarbete kring forskning och utbildning de båda institutionerna haft sedan början av 00-talet. Medan den vetenskapliga basen hämtades från den excellenta forskningsmiljön LinCS, där båda institutionerna ingick sedan starten 2006 fram till avslutningen under våren 2018, hämtades undervisningstraditionerna till stor del från de erfarenheter av undervisning inom magister- och forskarutbildning som de båda institutionerna arrangerat gemensamt.
Det fanns alltså en bred kunskaps- och erfarenhetsbas inom området IT och lärande (educational technology) och relaterade discipliner att bygga programmet kring. Det finns också en stor grupp vetenskapligt välmeriterad personal som på olika sätt bidragit till uppbyggnad och genomförande av utbildningen. Flera kursledare och lärare har gedigen erfarenhet av undervisning med samt design och utveckling av digitala teknologier i skola och på universitet.
Det övergripande intrycket från programrådets sida är att programmet i dagsläget är på god väg att hitta en tydlig profil som är mycket relevant på arbetsmarknaden samtidigt som många studenter skriver uppsatser av hög akademisk kvalitet och med tydlig relevans för kunskapsområdet. Hittills har fem före detta studenter antagits som doktorander vid olika lärosäten, både inom och utanför Sverige, samtidigt som flera genom utbildningen har nått höga positioner inom olika företag. Eftersom rutinerna för antagning utvecklats har det därmed beslutats att öka intaget till 50 studenter under hösten 2018.
Samtidigt har det också funnits utmaningar under de första åren, inte minst då ett campusbaserat heltidsprogram med internationella studenter ställer tämligen specifika krav på pedagogik och kursansvar men också på programrådet. För att ge en bakgrund till det strategiska utvecklingsarbete som genomförts som svar på utmaningarna kommer detta att beskrivas mer i detalj nedan. I bilaga 5 e, programrapporterna, finns ytterligare detaljerad information sammanställd vilket kompletterar denna framställning. Förhoppningen är att detta ger en god överblick över programmets nuläge, historia såväl som planerna framåt.
Former för undervisning
Något som blivit tydligt under programmets först år är att det präglas av former för högre utbildning som är typiska inom svenska utbildnings- och samhällsvetenskapliga ämnen. Detta måste å ena sidan anses naturligt eftersom utbildningen är tydligt förankrad i en svensk (om än tämligen internationellt aktiv) akademisk miljö. Samtidigt har mötet med studenter från många olika länder och med mycket olika studiebakgrund kanske lika naturligt kommit att sätta fingret på de många gånger outtalade förväntningar som i hög grad självständiga studier med grundläggande inslag av akademiska seminarier och skrivande ställer. I många fall kan man konstatera att studenter under programmets två år, vid sidan av sina ämnesstudier, går igenom socialisations- och metalärandelärprocesser av flera slag. Dels handlar det om att möta en ny nationell utbildningskultur och de krav och förväntningar som ställs i den. Dels handlar det inte sällan om att ta sig in i ett nytt ämnesområde i gränslandet mellan utbildningsvetenskap och tillämpad IT, ett område som på många sätt skiljer sig från de mer tekniska och humanistiska bakgrunder många studenter kommer från. Slutligen möter de studier på avancerad nivå vilket i många fall skiljer sig från annorlunda strukturerade utbildningar på grundnivå. Studenterna förutsätts här i hög grad på egen hand förmå ta till sig resonemang och självständigt utveckla och tillämpa dem och dessutom hantera grupp- och seminariemoment på ett produktivt sätt. Vidare är kunskapsområdet utbildningen kretsar kring högaktuellt och under stark utveckling samtidigt som det inte är självklart hur man avgränsar och pekar ut vad som är den relevanta kunskapsbasen för utbildningen.
Alla dessa aspekter sammantaget skapar en situation vilken (rimligen i likhet med många andra utbildningar på motsvarande nivå) ställer stora krav av ett slag som många studenter inte upplevt tidigare, samtidigt som de får möjligheten att utveckla egna intressen och idéer inom ett område med vad som allt mer framstår som mycket goda framtidsutsikter. En pågående utmaning sedan programmets start hösten 2014 har varit att skapa bästa möjliga förutsättningar för att stödja studenterna i deras utveckling under utbildningens gång och att hitta sätt att med tydlig utgångspunkt i de akademiska styrkorna i miljön också möta studenter med olika bakgrund.
Arbetslivsperspektiv
En annan faktor som betytt mycket för den inriktning som det strategiska arbetet i programrådet liksom arbetet med kursutveckling kommit att ta är det faktum att många internationella studenter varit aktiva i att söka kontakter på arbetsmarknaden och velat införliva praktik eller andra inslag med koppling till näringslivet i utbildningen. Det har också funnits en stor efterfrågan på kursinnehåll som innefattar mer av tekniskt utvecklingsarbete, design och frågor kring specifika digitala verktyg. Att möta dessa krav har framstått som relevant samtidigt som det inneburit utmaningar av två anledningar. För det första har utbildningsmiljön på utbildningsvetenskapliga fakulteten traditionellt sett inte hanterat kontakter och praktik vid företag och organisationer andra än skolor i någon större omfattning. För det andra är tilldelningen av kursmedel på de kurser där kursansvaret ligger hos IPKL inte anpassad efter handledningstunga laborativa inslag. En hel del möda har därför lagts vid att hitta format som inom ramen för utbildningens hemvist vid utbildningsvetenskapliga fakulteten kan erbjuda innehåll och former som i rimlig omfattning tillgodoser dessa önskemål. Delar av detta arbete beskrivs mer i detalj i relation till specifika kurser nedan samt i programrapporterna.
Under det gångna året har även ett nätverk av kontakter med företag börjat byggas upp (i dagsläget innefattande Semcon, Volvo University, Volvo Academy, CEVT, Ericsson University och Aptiv). Några av dessa kontakter har kommit via alumni och några via lärares professionella nätverk. Tanken är att samarbeta med dessa företag både kring forskning och undervisning samt praktikplatser. Planer finns även på att involvera alumni med anknytning till dessa företag i programrådsarbetet. Vidare har representanter för programmet och programrådet deltagit i ett benchmarkingprojekt anordnat av Göteborgs universitet med syfte att utveckla arbetslivs- och yrkesperspektiven i utbildningen under våren 2018. Arbetet med detta kommer att fortsätta året ut och en idé som redan väckts är att ordna en återkommande arbetsmarknadsdag dit olika externa parter bjuds in. En sådan skulle ytterligare tydliggöra professionsaspekten och med fördel kunna hållas under höstterminen, så att nya studenter tidigt får upp ögonen för de företagskontakter som finns.
Studentgruppens inriktning och intressen har sammantaget gjort det nödvändigt med en utveckling av programmets profil. Detta har inneburit en tydlig rörelse från ett program med akademisk tyngdpunkt till ett mer balanserat sammanhang med både robust forskningsanknutet innehåll och tydliga kontaktytor med företag och organisationer i samhället. Detta framstår både som en nödvändig utveckling för programmets fortlevnad och som något som tydligt kan höja kvaliteten på utbildningen i sin helhet genom att skapa en mer dynamisk och positiv miljö för studenterna.
Bilden som börjar klarna efter att tre studentkullar genomgått utbildningen är också att det finns två tydliga huvudgrupper bland studenterna. Dels finns de som i första hand är intresserade av den akademiska aspekten av utbildningen och i många fall önskar fortsätta med forskarutbildning. Dels finns de som primärt läser utbildningen för att få en examen som är gångbar på arbetsmarknaden utanför akademin. Det är viktigt att se att dessa båda grupper har olika uppfattning om vilka kunskaper som är relevanta och att de ställer olika typer av krav på utbildningen. Det framstår som viktigt att framöver ta tillvara de olika perspektiv på kunskapsområdet som dessa två studentgrupper ger uttryck för och hitta sätt att visa på bådas relevans inom olika kurser.