Författare: xwalce

Snabb omställning till distansstudier

Annika Bergviken Rensfeldt, proprefekt, skriver med anledning av vår pågående omställning till distansundervisning – ni kan också höra av er till Annika BR med frågor, eller till studierektor

Med Coronapandemin går vi in i en period som kräver snabb omställning till distansstudier och onlinearbete och som kräver kloka lösningar av universitetslärare. Vi som jobbat länge med distansutbildning vet att ett helt nätbaserat upplägg kräver tid, så här är det avskalade kursvarianter och välavvägda kursaktiviteter som gäller och för att erbjuda studenterna att kunna fortsätta sina studier.

Något om förutsättningarna

Vi kan behöva göra avsteg från kursplanen, framförallt om formerna för bedömning kan behöva förändras. Även betygsskalan kan behöva reduceras (dock inte i VFU-kurser som har sina krav på tregradig skala och som också innebär fler utmaningar i detta läge). Lärandemålen bör vi dock hålla oss vid eftersom de är matchade mot examensmålen. Inga salstentor kan erbjudas, så här krävs omläggning. Ett snabbt råd kan vara att återanvända salstentafrågorna till en hemtenta som ges under en begränsad tid, säg en dag. GU och UKÄ har också svarat att de ser att vi måste kunna göra sådana avsteg. I ledningen har vi följt upp alla kurser vi ger just nu, och vi förväntas dokumentera och diarieföra de avvikelser från kursplanen vi gör. Det är många som har erfarenhet av distansundervisning och onlinelösningar, och hur man kan bedriva seminarier på nätet osv. Förhoppningsvis kan vi vara varandras stöd.  Även i distanstider kan vi behöva hjälpas åt att försöka skapa en god arbetsmiljö mellan oss som kollegor och studenterna – även om vi befinner oss i en akut situation.

Vad vi vet om distansstudier

Tydliga instruktioner och stödstrukturer: Något vi vet om distansstudier är att den kräver tydliga instruktioner och en upplevd närvaro av lärare. Vad ska göras, när ska det göras, vilken typ av feedback ska studenterna förvänta sig och när. Moduler/moment i Canvas kan stötta i detta, och att man strukturerar det i rubriker som dels anger studentaktivitet/undervisning, ”att göra” och dels vilken litteratur/resurs som hör till, ”att läsa”. Ett råd vid snabb omställning till distans, är att lägga ut dvs publicera efter hand i kursen, då får du lite mer tid till din egen planering. Ange gärna när lärare gör insatser och är närvarande online på olika sätt. De sociala aspekterna är kanske extra viktiga nu när vi blir isolerade från varandra i stor omfattning. Diskussionsforum kan fylla sådana behov, och ge stöd när studenter plötsligt ska planera för sina distansstudier för första gången, rådet bör vara att studenterna behöver lägga upp en plan för hur sin dag och sina studieveckor för studier i kursen och hur man arbetar från hemmet.

Noga utvalda undervisningsmoment: Någon form av undervisning bör ingå där studenter möter lärares expertis kring litteratur och det pedagogiska upplägget, som en kursintroduktion, eller närläsning av kurslitteratur och förståelse för kursens område. 

Studenters egna aktiviteter: Planera noga för hur studenterna individuellt eller i grupp kan aktiveras kring kursens innehåll. Prioritera gärna aktiviteter som är flexibla på olika sätt (vi kan räkna med hastigt uppkomna sjukdom, så en inte alltför uppstyrd undervisning i grupper och tider är då kanske bra). Kanske ska vi också överväga och vara något sparsamma med seminarier/föreläsning synkront i tid med studenterna (t ex via konferensverktyg som Zoom) av den anledningen, om du har möjlighet välj andra aktiviteter mestadels under kursen. (Zoom används nu på universitet över hela världen, men ska inte behöva bli överbelastat, serverkapaciteten har ökats på här i Sverige och Norden. Sker så, så får vi vara beredda att övergå till självstudier/instudering av litteratur el likn).

Prioritera lärarinsatserna: Mest tid i en distanskurs brukar planering ta, därefter föreläsningar/kursintroduktioner, tid för feedback i undervisning och examination. Ett övergripande råd är att avväga hur du vill förlägga din tid och minimera insatserna till det viktigaste. Avväg fördelar med individuell feedback som är tidskrävande men viktig i undervisningen, eller om du också kan variera med att ge feedback på gruppnivå på de aktiviteter studenterna gör, så studenterna får möta dig som lärare under kursen och mer frekvent än med få, individuella responser och när kursen börjar ta slut.

Råd om hur studentkommunikationen i kurser bör se ut

I första hand, så hänvisar vi studenterna till den allmänna informationen på Studentportalen för uppdateringar om Covid-19. Sedan är det kursen som gäller, och att utgå från och hänvisa studenterna till Canvas för all information. Funktionen Anslag i Canvas kan vara bra för att informera studenterna om vad som gäller i kursen, uppdatera om vad som gäller i kursen, för att gå ut med svar på frågor eller generell feedback för hela studentgruppen. I kurser kan man också överväga om du vill vara tillgänglig på Chat i Canvas vid ett bestämt klockslag och under en begränsad tid under kursen. Särskilt i kursens början kan detta vara bra, för att svara på frågor och undvika frågetecken.

Inspelade föreläsningar – för vem och för vilket sammanhang

Inspelade föreläsningar är en viktig del av att tillgängliggöra utbildningen på distans. Vi vet att många studenter uppskattar den närvaro av läraren och kursinnehållet detta ger och möjlighet att se den igen. Ett råd är att tänka på att göra det för en publik (om man inte gör den synkront i tid, då är detta redan löst), eller mer dialogform, som ett samtal mellan två lärare, med frågor som läraren förberett i föreläsningen osv. 

Det arbete lärare lägger ner i kurser på sin arbetstid ska räknas tillhöra verksamheten. Man kan dock behöva komma överens i varje kurs med lärare som spelas in om hur och när en förberedd föreläsning ska användas. Främst bör vi utgå från studenternas perspektiv och inte begränsa åtkomsten åtminstone medan kursen går. Jag har utvecklat de juridiska frågorna även i ett tidigare blogginlägg, men detta var också skrivet med utgångspunkt med att vi kan välja distansupplägg, situationen nu är lite mer tvingande: https://ipklledning.blogg.gu.se/2019/12/12/inspelning-streaming-podcast-satt-att-tillgangliggora-utbildningen/

För er som vill göra en överenskommelse om föreläsningen finns denna blankett (internt på IPKL): https://medarbetarportalen.gu.se/digitalAssets/1758/1758815_publiceringsgodkannande-av-inspelat-material-form.pdf

Genvägar till inspelade föreläsningar

I Powerpoint finns funktionen ”Spela in bildspel”, då du kan spela in din röst som sparas till själva PPT:n (det kanske enklaste alternativet)

Du kan också använda Zoom för att spela in din föreläsning med ljud och/eller video

  • Använd knappen ”Record” i menyn längst ned när du öppnat Zoom, med eller utan att bjuda in studenterna och göra det i realtid). Under inspelningen kan man också välja ”Share screen” (”dela skrivbord”) för att dela en PPT t ex, eller annan fil du vill visa under inspelningen. När inspelningen är klar får du upp ett dialogfönster som sparar ljud+bild eller bara ljud. Läs mer här: https://pil.gu.se/digitalAssets/1742/1742669_zoom-info-larare.pdf

Fem tips på resurser för att komma igång

1 Nytt från PIL: När behöver du komma igång – nu eller senare? https://pil.gu.se/resurser/digitala-verktyg/undervisning-pa-distans/tid

2 Kom igång med Zoom Lunchwebbinarier 17-20 mars kl 12-13: 

Logga in på webblänk: https://gu-se.zoom.us/s/9374883551

Läs mer här om eventet (högerspalten): https://pil.gu.se/resurser/digitala-verktyg/undervisning-pa-distans

3 PIL:s samlade resurser för distansundervisning:

https://pil.gu.se/resurser/digitala-verktyg/undervisning-pa-distans

https://pil.gu.se/resurser/digitala-verktyg/instruktioner-och-manualer

4 Jonas Linderoth, Ställa om till distansundervisning i högre utbildning, 15 mars 2020 https://youtu.be/flcLzz-CoWI

5 Tony Bates, Advice to those about to teach online because of the corona-virus, 9 mars 2020 https://www.tonybates.ca/2020/03/09/advice-to-those-about-to-teach-online-because-of-the-corona-virus/

Aktuell corona-information från ledningen

Inlägget har uppdaterats!

Först en uppmaning – följ uppdateringarna på GU:s sida:

https://medarbetarportalen.gu.se/aktuellt/coronaviruset/

Här finns information, länkar och FAQ på både svenska och engelska, för medarbetare och studenter.

Vi har nu fått i uppdrag av universitetsledningen att göra en konsekvensbedömning och kontinuitetsplanering inför en eventuell pandemi COVID-19 (Corona). Utgångspunkter för konsekvensbedömningen ska vara hur vi planerar för en höjd sjukfrånvaro och för en ev. stängning av verksamheten under en period. Vi har alltså inte några planer i nuläget på att stänga verksamheten – allt fortgår i nuläget som vanligt – men vi ser över vad olika scenarion skulle kunna innebära för oss. Vi ska kartlägga de mest kritiska funktionerna och vad vi har för handlingsberedskap. Ledningsgruppen tar fram ett utkast till konsekvensbedömning som också stäms av med arbetsmiljöombud och kommunikatör. Prefekter och administrativa chefer har en referensgrupp för regelbundna avstämningar av hur vi gör på fakulteten.

Nytt för idag (kväll) är att universitetet avråder fram till 14 april (detta datum kan komma att ändras) från samtliga tjänsteresor och studenters resor (kopplade till studierna) utomlands. Datumet kan komma att ändras.

Överväg nödvändigheten av inrikesresor fram 14 april (detta datum kan komma att förändras). Väg till exempel in om mötet går att ha digitalt istället eller om mötet kan senareläggas. Kontakta prefekt angående alla ev. planerade resor! Riskanalys ska genomföras.

Från och med 12 mars rekommenderas att alla tjänsteresor, nationellt och internationellt, bokas med om- eller avbokningsbara biljetter.

När det gäller utbildning kommer vi att genomföra en kartläggning inom kort av särskilt kritiska moment i undervisningen och vår beredskap för att kunna genomföra moment på distans. Mer information om detta kommer. Får ni frågor från studenter t.ex. som ni inte vet hur ni ska besvara – kontakta någon i ledningen! Dels ska vi hjälpas åt att svara, dels behöver vi få kännedom om vilka frågor som uppkommer för att effektivt kunna få syn på risker och konsekvenser och lära av dessa.

Och till sist – stanna hemma om du är sjuk, nys i armvecket och tvätta händerna!

Hälsning från prefekten

IPKL:s identitet

Vid förra IPKL-mötet diskuterade vi fakultetens färdriktning och särskilt den text som finns om hur vår institution beskrivs.

Det blev en mycket bra diskussion!

Brainstorming på IPKL-mötet – tack för all input!

I ledningsgruppen reviderade vi sedan texten och här är den version vi nu skickat in till fakulteten.

Institutionens kunskapsområden – pedagogik, kommunikation och lärande – rör grundläggande samhälleliga frågor om lärande, socialisation och villkoren för dessa, såväl i som utanför olika skolformer. Frågorna svarar mot de samhällsutmaningar som följer av globalisering, digitalisering och en ökande samhällelig komplexitet. Forskningen bidrar internationellt i frågor kring förskolans uppdrag och kvalitet, utsatta barns och ungdomars villkor, migration och andra samhällsförändringar, våld och rasism i skola och på fritiden och konsekvenser för skola och undervisning av digitalisering. Likaså bedrivs praxisnära forskning där våra forskare samarbetar med förskolor, skolor och andra miljöer inom ramen för utvecklingsarbeten och lokala initiativ.

Social och kulturell hållbarhet är övergripande intresseområden vid institutionen och bland annat studeras interaktion i olika typer av undervisningssituationer, maktrelationer i samhället och kvalitets- och jämlikhetsfrågor i relation till utbildning och vardagsliv. Kunskapsområdena innebär många tvärfakultativa och mångdisciplinära samarbeten, vilket kännetecknar institutionens forskning och utbildningsuppdrag. Institutionen är bland annat värd för det tvärfakultativa forskningsnätverket The University of Gothenburg Learning and Media Technology Studio (LETStudio). Institutionen har också ett nära samarbete med Segerstedsinstitutet vid Göteborgs universitet.

Institutionen är programinstitution för förskollärarprogrammet vilket är ett av universitetets största program. Därtill har institutionen ansvar för utbildningen av grundlärare med inriktning mot fritidshem. På mastersnivå har institutionen två program, dels masterprogrammet i barn- och ungdomsvetenskap och dels det internationella masterprogrammet i IT och lärande. Institutionens största forskarutbildningsämnen är barn- och ungdomsvetenskap samt pedagogik. Utbildning på forskarnivå bedrivs också genom olika forskarskolor i samverkan med andra lärosäten. Samverkan med professionsfälten är omfattande och bedrivs bland annat genom forskningsprojekt, seminarieverksamhet och utveckling av de verksamhetsförlagda delarna av utbildningarna. Våra utbildningar erbjuder en tydlig progression från grund- till forskarnivå inom våra forskningsområden. 

IPKL har ambitionen att vara en institution som kännetecknas av att alla medarbetare aktivt och gemensamt tar ansvar för helheten och samverkar över gränser, att medarbetarna har handlingsutrymme och medbestämmande, tydliga mandat och förutsättningar att klara sina uppdrag och där ett verksamhetsnära och kvalificerat stöd finns för att utföra kärnuppdragen. Visionen på institutionen är att utveckla och fördjupa de internationella kunskapsbidragen inom forskningsområden som rör lärande, socialisation och förutsättningar för ett jämlikt och hållbart samhälle. Institutionen ska också erbjuda dynamiska forskningsmiljöer där forskare tidigt i karriären får möjlighet att utvecklas. Vi vill erbjuda intellektuellt utmanande och relevanta utbildningsprogram för studenter genom att skapa starka länkar mellan undervisning och forskning och med tydlig professionsanknytning. Hållbarhetsfrågor genomsyrar både forskningen och utbildningen och vi arbetar aktivt med breddad rekrytering, breddat deltagande och fler vägar in i lärarutbildningen.

Nästa IPKL-möte 23 mars kommer vi få ta del av pågående arbete inom samverkan och praktiknära forskning med presentationer av Ingrid Henning Loeb, Magnus Karlsson och Birgitta Roos Haraldsson. Vi hoppas på goda diskussioner även då! Därefter får vi lyssna till Annika Bergviken Rensfeldts docentföreläsning – mycket att se fram emot!

/Cecilia

Klimatramverket

Jag har nyligen varit på internat med det så kallade ’rektors strategimöte’, ett forum där alla dekaner och prefekter möter rektor och vicerektorerna för att diskutera aktuella frågor. På agendan denna gång fanns en rapport från den grupp som arbetat med att ta fram förslag på hur GU ska arbeta med det klimatramverk vi ingått i.

Rapporten innehåller både spännande och utmanande läsning. Jag rekommenderar att ägna den viss uppmärksamhet – den finns tillgänglig här.

Om bakgrunden:

Rektor har 2019-09-26 beslutat att Göteborgs universitet ska ansluta sig till Klimatramverket för universitet och högskolor (dnr. GU 2019/1598).

Klimatramverket är en överenskommelse mellan undertecknade lärosäten att följa IPCC:s riktlinjer för att nå det globala 1,5-gradersmålet: ”Klimatramverket har tillkommit på initiativ av universitet och högskolor med ambitionen att tydligt bidra till klimatomställningen i linje med samhällets nationella och internationella åtaganden, vilket innebär att koldioxidutsläppen behöver halveras på global nivå. Till 2030 ska varje lärosäte som anslutit sig till Klimatramverket ha genomfört åtgärder så att man ligger i linje med 1,5-gradersmålet..”

För att uppvärmningen ska kunna hållas under 2 grader och med en strävan mot 1,5 grad i linje med åtagandena i Paris-överenskommelsen, krävs det att de globala utsläppen minskar med cirka 50 procent per årtionde. En linjär sänkning av utsläppen skulle innebära att Göteborgs universitet behöver sänka sina utsläpp med drygt 6 % årligen. Följande är en illustration av hur GU:s utsläpp fördelar sig idag.

En kritik mot denna uppställning är att byggnationer inte är medräknade, trots att de rimligen står för en stor andel, då pågående nybyggen just nu är omfattande inom GU. Men denna invändning till trots – det är uppenbart att ett minskat flygande är en nyckelfaktor vi behöver ta oss an.

Ett förslag från arbetsgruppen är att införa ett reglerande system kallat koldioxidbudget. Hur detta praktiskt kan komma att fungera undersöks nu under 2020, och vi lär få höra mer om detta längre fram.

Vid rektors strategimöte diskuterades också ett förslag på strategier som är framtagna som en del i visionsarbetet (GU:s vision var nyligen ute på remiss och vi hade med den som underlag på IPKL-mötet den 17 februari). En intressant spänning finns mellan klimatramverket och en av strategierna som föreslås vara internationalisering. På förslag finns skrivningen att GU ska ”utöka studenternas och medarbetarnas internationella mobilitet”. Det kommer krävas mycket utvecklingsarbete inom detta område, dels att ställa krav på bl.a. resebyråer som vi samarbetare med för att underlätta bokning av tågresor, dels att utveckla och tillgängliggöra tekniska lösningar för distansmöten. Det finns förstås redan nu flera möjligheter, och förra året skrev jag några tips på bloggen som fortfarande kan vara bra. Dessa kan vara värda att beakta särskilt nu i smittorisktider.

/Cecilia

Dags för utvecklingssamtal

Nu börjar vi så smått årets utvecklingssamtal. Dessa samtal syftar till att stämma av kring varje medarbetares arbetsmiljösituation och kompetensutveckling.

Det blir några förändringar i år kring vilka som kallar. Dessa har att göra med att vi är en ny konstellation i ledningsgruppen och att det blev omkastningar redan förra året då några av oss var sjuka under våren. Nu är vårens plan är att

  • Cecilia W kallar de med ledningsuppdrag och därtill medarbetare som till största del har sin tjänst i grundlärarprogrammet inriktning fritidshem
  • Cecilia B kallar adjunkter och adjungerade lärare med tjänstgöring främst i förskollärarprogrammet och därtill de med doktorandanställning
  • Annika BR kallar främst lektorer och medarbetare med PIL-uppdrag
  • Roger kallar docenter i vår och professorer efter sommaren, då tillsammans med dekan
  • Kristin kallar alla i verksamhetsstödet

Förslag på frågor att ta upp är liksom tidigare år:

  • Vilken kompetensutveckling planerar du i år? 
  • Verksamheten och organisationen: Hur tycker du att du själv bidrar till verksamheten på arbetsplatsen? Tycker du att arbetet är bra organiserat? Vad kan vi göra bättre? 
  • Psykosocial arbetsmiljö/arbetsrelationer: Hur tycker du att du fungerar i samarbetet med dem du arbetar med? Finns det i det här sammanhanget något du vill ta upp i samtalet? Finns det annat du vill ta upp kring detta?
  • Ledarskapet/relationen till ledningen: Hur ser ditt behov av stöd ut? Hur tycker du att samarbetet med ledningen fungerar?
  • Brister i den fysiska arbetsmiljön: Hur upplever du din arbetsplats (där du har ditt skrivbord)?
  • Andra frågor/teman: Finns det andra frågor som rör ditt arbete som det är angeläget för dig att diskutera?
  • Andra viktiga förhållanden: Fundera på om det finns andra – exempelvis icke-arbetsrelaterade – omständigheter i din situation som du tycker att din chef bör känna till och som du vill ta upp?

I relation till samtalen är det också bra att uppmärksamma följande dokument, ett om hur arbetstidsfördelningen fungerar, samt en övergripande kompetensutvecklingsplan för lärare.

https://medarbetarportalen.gu.se/digitalAssets/1720/1720086_arbetstidsfordelning-ipkl.pdf

https://medarbetarportalen.gu.se/digitalAssets/1722/1722343_kompetensutvecklingsplan-ipkl.pdf

/Cecilia & ledningsgruppen

Sammanhängande forskningstid

Ett av IPKL:s verksamhetsmål för 2020 är att:

Utveckla former för att skapa sammanhållen forskningstid t.ex. skrivardagar.

För att åstadkomma detta vill vi pålysa följande tre möjligheter:

  1. Schemalägg egen forskningstid under hösten.

Enligt vårt årshjul https://medarbetarportalen.gu.se/digitalAssets/1763/1763528_arshjul2020.pdf ska höstens scheman skickas in i slutet på april. Det betyder att det under mars månad är läge att vika sammanhängande tid för forskning under påföljande terminen, och sedan ta hänsyn till dessa dagar då undervisningstid ska schemaläggas. Det är även i mars-april som utvecklingssamtal äger rum och ett av utvecklingssamtalens syften är att diskutera kompetensutvecklingstiden. (Se övergripande kompetensutvecklingsplan här: https://medarbetarportalen.gu.se/digitalAssets/1722/1722343_kompetensutvecklingsplan-ipkl.pdf)

  • Ansök om resebidrag från institutionen.

I år har vi reviderat riktlinjerna för resebidrag https://medarbetarportalen.gu.se/digitalAssets/1763/1763533_riktlinjer-stod-konferensdeltagande-revfeb20.pdf till att gälla, förutom konferenser, även annat typ av forskningsutbyte.

En möjlighet kan t.ex. vara att resa till ett annat lärosäte om en sådan inbjudan finns (eller kan skapas). Det ska finnas ett program(t.ex. att du presenterar vid ett seminarium eller liknande) och en plan för publicering eller en konkret plan för en forskningsansökan t.ex. Denna typ av resa kan vara en möjlighet att kombinera kunskapsutbyte med en kortare vistelse och samarbete med externa partners runt en ansökan eller gemensamt skrivande. På detta sätt kan sammanhängande tid skapas för forskningsarbete, som ett alternativ till att åka på konferens. Observera att när så är möjligt ska projektmedel eller andra externt sökta stipendiemedel användas. Se här: https://www.gu.se/forskning/stipendier/gustipendier

  • Skrivardagar i juni och augusti.

Lämpliga tider att förlägga sammanhängande forskningstid utifrån institutionens verksamhet är i juni och augusti, före och efter sommarsemestern. I augusti planerar för vi för en särskild satsning på gemensamma skrivardagar.

  • Tid: 18-20 augusti på Jonsered, 9-16 
  • Program: Gemensam uppstart på morgonen med inspirationsföreläsning om forskning/vetenskapligt skrivande med IPKL:s professor, därefter enskilt arbete och möjlighet att vid lunch och fikatid få bolla med seniora forskare [preliminärt – upplägget är under bearbetning]
  • Anmälan: [vi återkommer med detaljer om detta]
  • För vem: Alla med önskan om att arbeta med kompetensutvecklingstid/forskning på detta sätt 

Några personliga reflektioner om skrivtid och rimliga förväntningar:

Efter att ha samtalat om detta i många utvecklingssamtal de senaste åren har jag några tankar att dela med mig av. Dels om tidsomfattningen för forskning, dels om hur forskning, samverkan och utbildning kan gå ihop i en och samma tjänst.

En lektor som arbetar heltid har 170 timmar forskningstid per år i tjänsten (om man inte har några extra projekt) (vad som gäller för olika tjänstekategorier och hur många timmar som gäller, se här). Det motsvarar alltså drygt två veckor per termin. Om man förlägger en vecka per termin till sommarmånaderna (en i juni och en i augusti) innebär detta ytterligare 5 arbetsdagar under pågående termin. Av dessa kanske 2 arbetsdagar går åt till att delta i forskningsseminarier mm (textläsningsgrupper, delta i kollegiediskussioner mm.) och reviewuppdrag eller liknande som görs löpande på mindre timinsatser. Då återstår kanske 2-3 arbetsdagar att frilägga helt för skrivtid per termin, under pågående ”undervisningssäsong”. Från kursslut (omkring 12 juni) till kursstart (omkring 31 augusti) är det 11 veckor. Av dessa är ofta 6 veckor semester. Då återstår 5 veckors arbetstid. Av dessa bör alltså 2 användas till forskningstid och 3 till efterarbete och planeringstid för kurser. Att tänka att forskningsarbete ska pågå med samma intensitet under hela kalenderåret kan medföra en stor stress, och är alltså något som inte är rimligt inom arbetstiden. Det luriga är att Retendo visar forskningstiden som en strimma över hela året, en ”karta som inte stämmer med verkligheten”. Vi har undersökt om det går att ändra på detta och lägga ut forskningstiden likt ett kursuppdrag. Det medför dock en hel del administrativt krångel eftersom forskningstiden är 10% av tjänsten, och timmarna det motsvarar går upp och ner utifrån rapporterad sjukdom, ledighet mm. Detta skulle alltså behöva ändras manuellt vid i stort sett varje ny rapportering i primula.

Hur mycket kan eller borde man då hinna med av forskningsarbete på given tid? Det är förstås helt och hållet beroende på var i forskningsprocessen man befinner sig och lite på vilken typ av forskning som bedrivs (skriver man mer av sådant man redan kan och på empiri som finns, eller är man i färd med att utveckla och läsa in sig på något helt nytt?). En annan viktig faktor är också hur mycket samarbete och synergier som går att få till. För det första: Skriver man tillsammans med andra, vilka de som publicerar mycket oftast gör, så kan det gå lättare att komma framåt i fler frågor. Därför är arbetet med att formera och stärka forskargrupper på institutionen så viktigt, och att forskargrupper hittar arbetsformer (ffa textseminarier och liknande samarbetsformer) som gör att mer juniora forskare får stöd i sitt skrivande och blir del av nya forskningsansökningar. För det andra: Förutom en lektors forskningstid om 170 timmar ges också 170 timmar till kompetensutveckling och 170 timmar till samverkanstid. Av dessa timmar går en del till att fördjupa sig i de kursinnehåll man verkar inom, lära sig nya digitala verktyg som t.ex. Canvas, delta i möten mm. Men samverkan kan också vara att t.ex. träffa forskarkollegor på andra lärosäten eller andra externa partners som aktörer i skolan eller andra i samhället, och diskutera aktuella frågor – och här kan det gå att få tid för samverkansprojekt och forskningsprojekt att tidsmässigt ”arbeta tillsammans”, och på så sätt skapa en mer sammanhållen arbetssituation. (Risk finns också att ju fler externa partners man samarbetar med, ju fler lojaliteter skapas vilket kan leda till många olika krav och kravställare, som blir stressande.) Ytterligare ett annat sätt att skapa synergier är mellan forsknings- och undervisningstid genom högskolepedagogiska utvecklings- och forskningsprojekt. PIL-kursen HPE103 kan vara en bra utgångspunkt för detta – att skriva vetenskapligt om något som berör den egna undervisningen.

Med detta sagt uppmanar jag till mer dialog om hur vi kan skapa bättre förutsättningar för forskningsarbete på institutionen och jag hoppas att forskningsdagarna i augusti ska bli ett bra exempel på hur sammanhängande forskningstid kan skapas – det som många har efterfrågat och pekat ut som en viktig punkt i arbetsmiljöarbetet.

/Cecilia W

Tre frågor till Linda Ringhage

Det ryktas att vår utbildningsekonom Nathalie Rundberg har fått sin bebis här runt nyåret.

På plats i Nathalies rum här på IPKL finns nu hennes vikarie för 2020 – Linda Ringhage.

Var kommer du ifrån senast? 

Jag arbetade tidigare på det kommunala bolaget Göteborgs Stads Parkering AB.

Vad var det som lockade dig att söka till IPKL? 

Jag har tidigare arbetat inom högskolesektorn och trivts väldigt bra. 

Vad ser du fram emot just nu? 

Årets första semla!

Gott nytt år alla IPKL:are

Först ett ”tack för senast”(jag tänker på julavslutningen), även om det har gått lång tid nu. Det var verkligen roligt att få uppleva en så välsjungande IPKL-kör – ett roligt minne – och därtill ett härligt julbord!

Nu är det nya tag och för egen del har året börjat med flera färdigställanden av arbeten som mest förknippas med hösten. Underlag för årsrapporteringar har gått in till fakulteten som sammanställer och skickar vidare. Vi har nått överenskommelser av nya löner för alla medarbetare och nya löner kommer till SACO-anslutna och oorganiserade i januari och för OFR och doktorander i februari. Nästa samtal vi kallar till blir utvecklingssamtal som vi kommer sprida ut under vårterminen. Årshjulet är under uppdatering, så snart kommer ni få alla hållpunkter och datum för 2020 samlat.

Ett viktigt underlag som vi färdigställt i förra veckan och som nu gått in till fakulteten för beslut i fakultetsstyrelsen är vårt program för strategiska satsningar inom forskning, se tidigare blogginlägg här. Det var en kort men intensiv process att skriva fram förslagen. I december skickades ett utkast till forskningsrådet och institutionsrådet som haft möjlighet att ge synpunkter på texten. I stort går förslaget ut på att vi ska rekrytera 4 doktorander med olika inriktningar, 1 postdoc, fyra lektorat med 50% forskning i tre år, två gästprofessorer för kortare vistelser samt forskningsutrymmen i lektorers tjänst om 2 månader. Satsningen sträcker sig över tre år. Vi har skrivit fram dessa förslag mot bakgrund av RED19 och alla de samtal som förts med lektorer, docenter och professorer under HT19 till vilka viceprefekt för forskning har kallat, samt utifrån diskussioner i våra olika organ (se det tidigare blogginlägget). Vi har också tagit hänsyn till våra gemensamma erfarenheter av att utveckla KAM-konceptet på IPKL. Denna fråga har vi tidigare (runt 2017) tagit upp i utvecklingssamtal, i IR och på IPKL-möten bland annat.

Vi har gått från att definiera oss som tre stora KAM:ar (Lärande och IT, ECE och Barndom, ungdom, kultur och lärande) till att ha stöttat nya kollegier och seminarieserier att etablera sig. Det har resulterat i dryga 10 grupperingar. I föreliggande förslag tänker vi att dessa grupper kan organiseras inom sex forskningsteman (alltså en något mer differentierad bild än tre KAM, men inte så splittrad som 12 kollegier).

Kommande steg i detta arbete kommer under våren bestå av att vi

  • Formulerar vad vi menar med ett forskningstema i termer av ledning, uppföljning, aktiviteter (vi tänker t.ex. att kollegierna och seminarieserierna kan arbeta vidare som vanligt, men att de kommuniceras som delar av ett tema). Roger Säljö skriver en text om detta och innehållet kommer först att gå till FR och IR (presentation 27 januari).
  • Formulerar vilka teman vi menar att vi har, vi skissar just nu på följande (ytterst preliminära rubriker): Förskolan och fritidshemmet som institution, dess professionsutötvning, kvalitet och utveckling; Förskolans didaktik och barns lärande; Lärande och IT med inriktning mot för/skola och högre utbildning; Ungdomar i utsatthet; Barn och barndomar; Bildningspraktiker i utbildning och samhälle. Fyra av dessa ser vi som relativt väl etablerade redan nu medan två är mer tentativa och bygger på inspel som kommit i samtalen.
  • Utformar webben utifrån denna reviderade struktur – presentationer behöver uppdateras

Parallellt startar de olika rekryteringsprocesserna, tidigast under februari månad. Förutom de rekryteringar vi formulerat i programmet pågår en del andra rekryteringar, t.ex. doktorander till nya forskarskolan med finansiering från VR och en externfinansierad professorstjänst där vi samarbetare med IDPP. Denna tjänst ska vara knuten till Universeum. Det är mycket på gång helt enkelt!

När det gäller utbildning har året börjat med både positiva och mindre lovande nyheter. Det positiva är att förskollärarprogrammets ÖFSO-projekt (övningsförskolor) har fått besked om tilldelning av nya medel. Det gör att det goda arbete som gjorts och byggts upp kommer få förstärkning till att fortsätta under 2020-2021. Inga Bjerre Pedersen har från januari 2020 tillträtt som studierektor för förskollärarprogrammets VFU-kurser, något vi är mycket glada för!

Det som är oroande är att antalet registrerade studenter på våra lärarprogram ännu så länge är lågt. Vi får hoppas på en slutspurt in i det sista. Studentantalet är avgörande för vår ekonomi och naturligtvis för samhället i stort – lärarna behövs!

Sist men inte minst, inte bara ett gott nytt år vill jag tillönska er, utan också ett gott nytt decennium! Och vad kan passa bättre än att förlägga det nya decenniets första IPKL-träff till en kompetensutveckling om hållbarhet? In på länken som Malin skickat ut och anmäl er till den guidade turen på Världskulturmuseet och utställningen Human Nature (länk till anmälan här). Jag hoppas det ska bli intressant och inspirerande och ge oss nya reflektioner och referenspunkter till det mesta av vårt arbete på institutionen – hur vi jobbar med allt från inköp, resor, forskning, uppdrag och utbildning. Och inte minst – ett trevligt tillfälle att mötas!

Inspelning, streaming, podcast – sätt att tillgängliggöra utbildningen

Fler studenter efterfrågar att vi inom universitet erbjuder videoinspelningar i undervisningen. Kanske behövs flexibiliteten i tid för den som är yrkesverksam eller för den universitetslärare som inte kan vara tillgänglig under en kursperiod. Vi har också studenter med särskilda behov som kan ha behov av att kunna repetera eller pausa under en pågående föreläsning, Inspelade föreläsningar är väl de vanligaste formen när vi spelar in, men även instruktionsfilmer, inspelade samtal eller paneldebatter används i kurser. 

Videoinspelningar kan dels göras för att sparas, distribueras och spelas upp på mer eller mindre öppna plattformar (som Youtube) eller på universitets egen GU play-kanal (https://medarbetarportalen.gu.se/Kommunikation/film-gu-play) och sådana videoinspelningar kan också bäddas in i Canvas. Dels kan videoinspelningar också streamas och därmed följas direkt (det går också att spara sådana videoinspelningar för senare uppspelning).

Det har också blivit vanligare att göra ljudinspelningar i podcast-form, och universitet har särskilda inspelningsmöjligheter för detta. https://pil.gu.se/resurser/inspelning-och-streaming/podcast Även via digitala konferens- och mötesverktyg som Zoom som är det som rekommenderas (https://gu-se.zoom.us/ – se även Skype for business osv), kan man som lärare göra inspelningar av pågående samtal eller föreläsningar. 

Stöd och rum för inspelning för dig som lärare

PIL-enheten erbjuder stöd för inspelning och har också särskilda inspelningsstudior (t ex i A-huset), för inspelning av video och för ljud genom podcasts. Vissa salar på vår fakultet erbjuder också streaming direkt på plats i salen (t ex. BE015, BE016). Du kan också låna mobil utrustning för inspelning av video, som lånas ut av Campusservice. Läs mer om dessa resurser för inspelning:

https://pil.gu.se/resurser/film/spela-in-forelasning

https://pil.gu.se/resurser/inspelning-och-streaming

Om du vill lära dig mer om Zoom som verktyg i undervisningen (och erbjuda resefria träffar, kanske för handledning) finns workshoppar på PIL: https://pil.gu.se/aktiviteter/workshoppar/zoom

Kan jag säga nej – och vad har studenten rätt till?

Som universitetslärare kan man ställas inför lite knepiga frågor kring inspelning. Kanske hamnar du i en undervisnings- eller handledningssituation där snabbt måste svara på om du tillåter att en student gör en ljudinspelning – här bör du överväga säga ja om det är för privat bruk, studenten har viss rätt till detta. Ett viktigt undantag är vid muntlig examination, då ska studenter inte tillåtas göra inspelningar eftersom det är att jämföra med reglerna för salstenta där frågor inte får distribueras under pågående prov.

Vad en student kan anses ha rätt till, se t ex. denna artikel från GU-journalen, ”Får jag spela in din föreläsning?”

http://medarbetarportalen.gu.se/News/gu-journal/arkiv/2010/nummer-4-10/far-jag-spela-in-din-forelasning-

Måste man som universitetslärare räkna med att föreläsningar ibland spelas in? Här vet vi att vi måste acceptera att vi ser olika på att bli inspelade, men ur verksamhetens perspektiv så kan det vara värdefullt att kunna ta del av någons expertkunskap genom en inspelad föreläsning. Praxis är att göra en överenskommelse mellan läraren och institutionen om extra tilldelning av tid för inspelningen (se ex på blankett på IPKL), inklusive en formell överenskommelse om i vilket sammanhang och under vilken tidsperiod inspelningen kan användas och spridas. 

Frågan om lärares rätt till det material som hen har tagit fram i sitt undervisningsuppdrag (och inspelningar kan ju ses som en del av detta) är inte helt enkel. Uppfattningarna går ofta isär i frågan. Vissa ser det som givet att dela med sig av material man utvecklat i kurser och kanske själv gärna lägger ut föreläsningar öppet på Youtube t ex., medan andra ser det mer som man själv utvecklat och endast själv har (upphovs)rätt till, i enlighet med det så kallade lärarundantaget. Det finns heller inga riktlinjer vid Göteborgs universitet i frågan i nuläget. Hållningen har dock varit att ”det undervisningsmaterial som lärare tar fram i sin anställning får nyttjas av universitetet i den normala verksamheten och för de ändamål som kan förutses när verket tillkommer”, läs mer här: https://pil.gu.se/resurser/upphovsratt

Frågan om öppen utbildning – öppna lärresurser, MOOCs och annat

De frågor som här tagits upp relaterar till en större internationell rörelse kring öppen utbildning (Open Education), med universiteten som viktiga kunskapsorganisationer i samhället som har till uppdrag att öppet och frikostigt dela med sig av sina kunskaper.”Open access” och ”open data” är motsvarigheten när det gäller forskning, dvs. att forskning, helst både publikationer och forskningsdata ska vara öppet tillgängliga och möjliga att utnyttja på olika sätt, att bygga vidare på och återanvända. (Inte alltid lätt inom våra forskningsområden, men en fråga som allt oftare är ett villkor t ex. från forskningsfinansiärer.) Frågan om öppen utbildning relateras ofta till hållbarhetsfrågorna och om att (högre) utbildning måste göras tillgänglig för fler https://sdg4education2030.org/the-goal .

Inom högre utbildning är denna öppenhet synlig på lite olika sätt. Det finns särskilda universitet (Open Universities finns världen runt och bygger på principen att ha ”öppen” utbildning för i stort sett alla att kunna bli antagna på kurser). Det finns särskilda organisationer, konferenser och tidskrifter kring området. 

Den kanske viktigaste frågan för många i denna rörelse är så kallade ”öppna lärresurser” (”Open Educational Resources”, OERs). Det kan vara olika typer av resurser för undervisning och producerade i olika medieformer och olika öppna för återanvändning, revidering osv. ”Open Text Books” är en variant (se t ex. Bates bok från 2019, Teaching in a Digital Age https://opentextbc.ca/teachinginadigitalage/ Här är liten sammanställning av OERs inom olika områden, inklusive olika varianter av öppna textböcker: http://libguides.lub.lu.se/oer

Ytterligare en variant är MOOCs, ”Massive Open Online Courses”. De innebär vanligtvis att ett lärosäte eller annan organisation erbjuder stora mängder människor kurspaket öppet tillgängliga via internetbaserade resurser (som inspelade föreläsningar) och självinstruerande uppgifter. Vanligtvis är det gratis att ta del av kursen, medan examination, utbildningsbevis eller feedback från en lärare är dock ofta förknippade med en kostnad. Utöver universitet är tre stora anordnare inom området t ex. EdX, Coursera och Khan Academy. MOOCs-området erbjuder många öppna resurser, sökbara t ex på denna sajt: https://www.mooc-list.com/tags/higher-education

/Annika BR

Förändringar i ledningsgruppen från 1 januari 2020 och ny programledare fsk-programmet

Två viceprefekter som går/gått vidare till nya uppdrag under 2019 – Oskar slutade i somras och Sylvi kliver av till årsskiftet
Och en prefekt och en proprefekt som hänger kvar, men med lite nya uppgifter
Annika Edenholm tar över som utbildningsansvarig, men har fortfarande kvar ansvaret för bemanning i förskollärarprogrammets HFU-kurser samt IT-mastern i rollen som studierektor.

Annika Bergviken Rensfeldt kommer efter fyra år som utbildningsansvarig lämna uppdraget. Hon är fortfarande proprefekt och sitter tillsvidare kvar i BUGA. Hon kommer också fortsättningsvis ha utvecklingssamtal och medverka i lönerevisionsprocessen mm.

Sylvi Vigmo kommer sluta som viceprefekt för forskarutbildning men jobbar kvar på IPKL med ett större uppdrag på PIL bl.a.

Ledningsgruppen ser från årsskiftet ut på följande sätt:

  • Cecilia W – prefekt
  • Cecilia B – viceprefekt för utbildning och arbetsmiljö
  • Roger Säljö – viceprefekt för forskarutbildning och forskning
  • Annika BR – proprefekt
  • Kristin – admin.chef

Det blir i och med detta några förändringar i beslutsdelegationer, dessa kommer ni hitta här som vanligt, men först när de träder i kraft, vilket alltså är från årsskiftet. Det blir t.ex. Cecilia Björck som kommer att fastställa kursplaner.

Nu är det också klart att Ann-Charlotte Lindgren kommer att ersätta Elisabeth Mellgren som programledare för förskollärarprogrammet då hon går i pension till årsskiftet. Överlämning har påbörjats.

/Cecilia