Nyss kom det ännu ett glädjande besked om forskningsmedel till IPKL, denna gång från Stenastiftelsen. Ove Sernhede är projektledare och de här delprojekten kommer att ingå:
Forskningsprogrammet Between Resignation and Future Prospects består av tre kvalitativt inriktade projekt som från skilda infallsvinklar har som övergripande syfte att generera kunskaper om ungas utbildningsstrategier och villkoren för ungas lärande i utsatta stadsdelar. Därutöver har programmet ett specifikt syfte som består i att utveckla kompensatoriskt pedagogiska strategier som skall möjliggöra att fler ungdomar lyckas i skolan och därmed ges bättre framtidsutsikter.
Projekt 1 är Obehöriga äga ej tillträde. Detta projekt har ambitionen att skapa förståelse för de erfarenheter och den livsvärld som konstituerar självförståelsen hos unga som riskerar att bli obehöriga till gymnasieskolan. Skolforskningen har endast i ringa utsträckning intresserat sig för denna socialpsykologiska dimension. Vi menar att en fördjupad kunskap på detta område är avgörande för att vända dagens negativa utveckling vad gäller elevprestationer i förortsskolorna.
Projekt 2 är Kultur och informellt lärande som andra chans. Detta projekt fokuserar den positiva utveckling som idag, parallellt med dåliga betyg och kriminalitet, växer fram i svenska förorter. Det handlar om en ny ungdomsorganisering som med utgångspunkt i kultur och folkbildning vill ge hopp och självrespekt åt de unga i utsatta stadsdelar. Projektet vill undersöka hur det informella lärande som äger rum i de ungas egna sammanslutningar kan fungera inspirerande för ett nödvändigt pedagogiskt nytänkande i de kommunala förortsskolorna. Hur möter lokalsamhället denna nya kulturrörelse och hur kan denna rörelse tillsammans med t ex. folkhögskolor och studieförbund erbjuda de som misslyckats i det formella utbildningssystemet en andra chans?
Projekt 3 är Lokal samverkan och lärandets villkor och avser att syna de lokala samverkansprojekt mellan skolan, andra kommunala aktörer, närings- och föreningsliv som nu blir allt vanligare i utsatta förorter. Målet med denna samverkan är att bryta segregationen och skapa nya förutsättningar för den lokala utvecklingen, inte minst på skolans område. Hur denna samverkan relateras till de frågor som reses i projekt 1 och projekt 2 är av central betydelse för projekt 3 men också för forskningsprogrammet i sin helhet.
En annan viktig aspekt av samverkansprojektens relation till skolfrågorna är kontinuiteten i det livslånga lärandet. Här är övergångarna mellan förskolan, grundskolan, gymnasieskolan central. Men kontinuiteten i utbildningskedjan måste också innefatta tankar om hur man förhåller sig till unga vuxnas såväl som vuxnas utbildningsbehov för att möta arbetsmarknadens skiftande krav. Här är det lokala, civilsamhällets resurser av stor betydelse. De tre stadsdelar där Projekt 1 äger rum är också de stadsdelar där vi förlagt Projekt 3. Delar av Projekt 2 är också förlagda till samma stadsdelar. Detta innebär att programmets olika projekt är starkt relaterade till varandra. De tre projekten belyser olika aspekter av den samtida förortsutvecklingen. Att se programmets skilda utgångspunkter och forskningsfrågor som olika problem- och möjlighetsområden innebär att förorten förstås som ett helhetligt livssammanhang. Utan förståelse för den uppgivenhet som t. ex de dåliga skolprestationerna kan resultera i eller att blunda för den hoppingivande sociala mobilisering som nu växer fram blir det svårt att utveckla de insatser som krävs för att bryta de sociala och kulturella mönster som idag är dominerande.
Grattis till Johannes Lunneblad, Nils Hammarén och Jonas Lindbäck som också är delaktiga i projektet!
