Arbetsmiljö – Sida 4 – Ledningsbloggen IPKL

Uppdateringar om allt möjligt

B-huset med HBTQ-inspirerad gatumålning, en av denna vårs alla varma dagar

Om jag tittar tillbaka i min almanacka de senaste veckorna är det utvecklingssamtal och åter utvecklingssamtal som fyllt dagarna. Jag uppfattar dessa samtal som värdefulla då så mycket inspirerande sägs, en del viktig kritik förs fram och framåtriktade planer smids tillsammans med alla medarbetare. Några samtal återstår, men vi kommer hinna innan semestern.

In emellan är det förstås andra frågor också. Här kommer några korta glimtar av vad som pågår:

Ekonomi: Nathalie, Mai, Anne B, Annika BR och jag har haft vårens sista ekonomimöte. På dessa möten ser vi dels hur det går med bemanningen och dels med ekonomin. När det gäller utbildning så är lärartimmarna på ett övergripande plan riktigt väl fördelade. Ändå går vi tyvärr med stort underskott. En långtidsprognos för hur det ser ut efter 2019 är ännu dystrare. Det beror på att prislapparna för varje HST (alltså de kronor vi får för varje student) sjunker till nästa år. Det vi gjort hittills är att vara restriktiva med att anställa fler lärare till hösten samt att planera och följa upp kursbudgetar noggrant. Vi fortsätter detta arbete i höst och ska fördjupa diskussionen om vettiga prioriteringar, inte minst i studierektorsgruppen. När det gäller forskning börjar vi nu se mer utav en ljusning. Vi fick 6 miljoner extra till fakulteten av rektor i år och av dessa tillföll ungefär 2 miljoner IPKL. Det gör att vi går jämt upp i år och nästa år blir det förhoppningsvis ett litet plusresultat. Doktorandantagning är då en given prioritering då vi hållit igen på det under lång tid.

Mera utbildning: Ett av vårens mastodontjobb som utförts på IPKL är författandet av självvärderingarna till UKÄ:s granskning av lärarutbildningen. Karin Lager har varit skrivare för grundlärarprogrammet inriktning fritidshem och Elisabeth Mellgren för förskollärarprogrammet. Annika BR har också jobbat en hel del med detta – liksom programråden och andra som haft inspel på olika delar. En eloge till er alla och tack för gott jobb! I höst fortsätter det med intervjuer om utbildningen.

Internationalisering: Jag har precis fått ett första utkast från Susanne Garvis på den mobilitetshandbok som hon varit med och tagit fram. Vi har tidigare processat olika delar på olika håll, bl.a. hur vi ska ta emot gästdoktorander, inresande VFU-studenter osv., men här är tanken att vi ska få allt samlat till en riktig handbok. Remissrundor följer! Ett minsta-mål är att ingen som vill resa ut ska låta sig hindras pga. att det är otydligt hur det går till. Många gör redan fantastiska saker kring internationalisering, men jag tror vi är flera som kan göra mer!

Nytt IR, ny fakultetsstyrelse och ny utredning om linjeorganisation och kollegialitet: På årets sista strategimöte med rektor (en fyratimmars sittning med information till GU:s alla dekaner och prefekter) fick vi en intressant dragning om den utredning som gjorts på beställning av rektor om beslutsvägar och beredningsprocesser mm. Utredaren (Håkan Pihl, rektor vid Högskolan i Kristianstad) har gjort en mängd fokusgruppsintervjuer med fackliga, studenter, chefer m.fl. vid GU. Sammantaget kom det fram att organisationen ser positivt på den linjestyrning som infördes i och med ”Gu förnyas” och att IR är just ett råd, inte en styrelse. Det jag tar med mig är bl.a. vikten av IR:s roll att processa frågor inom vilka beslut ska fattas och att med än större tydlighet synliggöra beslut. Till hösten avser jag införa ”prefektens beslutsmöte” vilket är något som flera andra institutioner har, och här kan vi också använda webben för att visa beslut och vilka som är föredragande på ett än bättre sätt.

En annan utredning som pågår är analys av utfallet av årets RALS (lönerevisionen). I förra veckan hade jag och Kristin möte med Angelica Simonsdotter (IPS) som är likabehandlingshandläggare på fakulteten. Vi kunde se att i gruppen lektorer på IPKL tjänar män mer än kvinnor. Vid en närmare granskning visar det sig förklaras av att över hälften av de manliga lektorerna också är docenter, och docenter ligger högre i lön än övriga lektorer. Detta, diskuterade vi, väcker frågor om kvinnliga lektorers möjlighet att meritera sig. Meritering är en ofta lyft fråga i vår, även från docent till professor. Fakulteten processar nu ett förtydligande av kriterierna för att bli befordrad till professor. En formulering som diskuterats är:

”Kriteriet utveckla, leda och genomföra forskning avser vanligen framgångsrik flerårig ledning av forskningsprojekt med flera deltagare och erkänd nationell och internationell kvalitet.”

Har ni sett den här uppfordrande tipsfrågan som suttit i trapphuset i B-huset ett tag? Något som IKI satt upp gissar jag? Det kommer bli ett visst mått av rörelse när vi kickar igång höstterminen på uppstartsdagen i augusti!

Det har varit några olika saker att anmäla sig till nu det sista: fakultetens avslutningsmingel på onsdag, IPKL:s avslutning på måndag om en vecka och sedan IPKL:s uppstartsdag i augusti.

Uppstartsdagen i augusti blir något att se fram emot! Som vi sa på IPKL-mötet där vi gick igenom arbetsmiljöenkäten så skulle vi ta fasta på prioriterade områden som pekades på i gruppdiskussionerna. De problem som flest lyfte var tidspress och arbete-hem-konflikt. Utifrån detta har talare bjudits in. Kristin och Cecilia B har diskuterat i arbetsmiljögruppen och arbetat med detta. Programmet börjar nu bli spikat.

På besök i Kristins arbetsrum (planering för uppstartsdagen)

Denna vecka blir det halvårsavstämningar med viceprefekterna om hur det går med alla strategiska frågor inom respektive område (utbildning, forskarutbildning, forskning och arbetsmiljö). Rapport om detta kommer på bloggen!

Lycka till med allt denna vecka; doktorandseminarier, programdag och allt vad som nu händer…

Hoppas vi ses på onsdag och fakultetens avslutning.

Cecilia W

Sköna maj

Hej igen efter ännu en långhelg

Det är lite känsla av slutspurt och nästan-sommar nu, även om det ännu faktiskt är flera veckor till sommarsemestern. Många frågor är vi mitt uppe i och de återstår att lösa, men när jag tittar igenom bilderna i mobilen från senaste månaden blir det uppenbart att många ljuspunkter finns i flödet som är värda att uppmärksamma. Milstolpar passeras – både för enskilda medarbetare som vi får dela, och för institutionen som helhet. Här är några:

Finfika i B-huset för att högtidlighålla…

...Géraldine Fauville som fick ta emot pris till Eva Selin Lindgrens minne.

Besök från Indonesien med vilka vi nu planerar upprätta ett femårsavtal för ökat samarbete. På onsdag finns chans att lära mer av Vina Adriany från Indonesien som är här under ett par veckor och arbetar tillsammans med Anette Hellman. Se program för endagskonferensen om religion och förskola som de arrangerar tillsammans med IDPP.

Från en av vårens lyckade disputationer där Magnus Karlsson lade fram sin avhandling om moraliskt arbete i förskolan – går att läsa här.

En kommande disputation att se fram emot – Ewa Skantz Åberg (fotot fick jag från en av handledarna Annika Lantz Andersson som var med vid spikningen, tack!)

Vad har vi annars på gång? Många frågor kantas av situationen i institutionens (och fakultetens) ekonomi. Vi har länge haft ett problematiskt överskott i ekonomin, men det har nu vänt, och då vänder det snabbt.

Prognosen är att alla pengar vi haft ”på lager” tar slut i år och sedan går vi ner på minus, något vi försöker vända.

Hur kan man påverka en institutions ekonomi? För det första gäller det att öka intäkterna. Därför är det en viktig fråga, båda för ekonomin men också för samhällets behov, att VT19 anta studenter på förskollärarutbildningen för yrkesverksamma igen. Ju fler studenter vi har, ju mer intäkter får vi. Vi hade länge väldigt många studenter men för få lärare, därför blev det mycket pengar över och många lärare drog på sig övertid. Nu har vi ”rekryterat i kapp” och borde ha kapacitet att anta fler igen. Det är inte oproblematiskt att bara anta fler, de senaste terminerna har det varit svårt att fylla platserna på förskollärarutbildningen, men Y-inriktningen tror vi kommer bli en viktig satsning. För det andra gäller det att inte öka utgifterna, därför har vi fått vara försiktiga den här våren och inför hösten med att anställa fler, även om några har tagit tjänstledigt. För det tredje tittar vi på ekonomin i alla delar: kursbudgetar, inköp, strategisk tid för olika uppgifter osv. Under hösten planerar vi för hur budgeten ska läggas 2019, och redan nu diskuterar vi vad vi ska prioritera så förutsättningarna blir klara.

Inom forskarutbildningen har det varit fullt upp med att granska ansökningar till olika aktuella antagningar – forskarskolorna CUL och ReCEC. Vi hoppas få ett antal nya doktorander till IPKL – beslut här väntar inom kort. Sylvi Vigmo (viceprefekt forskarutbildning) och jag har beställt ett bibliometriskt underlag för att ta med oss in i arbetet med utvärdering av forskarutbildningsämnet Barn- och ungdomsvetenskap. Vi sammanställer detta nu och hoppas hinna bjuda in till en diskussion i forskningsmiljöerna innan sommaren.

Resultatet från arbetsmiljöenkäten har kommit nu och vi i ledningsgruppen fick i förra veckan en presentation av det från Marianne Leffler och Olle Persson som stöder arbetet från personalenheten. Nästa IPKL-möte kommer att ägnas helt åt arbetsmiljöenkäten. Vi har tänkt att alla ska få ta del av resultatet och även diskutera det i mindre grupper för att sedan ge inspel om vad vi ska prioritera i kommande handlings- och verksamhetsplan. Tanken var att vi skulle tala om lönerevisionsarbetet detta IPKL-möte, men vi får skjuta på det till efter sommaren.

I eftermiddag blir det institutionsråd där vi ska ta upp framtiden för LinCS-labbet och nya kursplaner som ska antas.

Ha en bra dag alla!

/Cecilia

Arbetsmiljöarbetet – lägesrapport

Dags för en uppdatering kring arbetsmiljöarbetet! Före jul skrev Ivar i egenskap av arbetsmiljöombud om det öppna mötet vi hade kring arbetsrelaterad stress.

Vid mötet antecknades en hel del synpunkter och tankar som kom fram i diskussionen. Dessa har Cecilia Björck (viceprefekt arbetsmiljö) och jag läst och kategoriserat. Vi såg att den problembild som trädde fram i diskussionen hade en stor samstämmighet med vad som framkom under arbetsmiljödagen som tidigare i höstas arrangerades av fakulteten. Följande tematiker har identifierats:

kommunikation – handlar exempelvis om mail och möten och önskan om transparens
autonomi – frågor om balans mellan detaljstyrning kontra professionalitet och frihet i undervisning och forskning, men även om individ- kontra strukturnivå i planering av arbetet
osynliga arbetsuppgifter – frågor om kompetensutveckling, bedömning, studentkontakter, kursledares administrativa uppgifter mm.
samlad tjänsteplanering – hur undervisnings- och forskningstid exempelvis fördelar sig över året och hur detta styrs av utbildningens struktur
långsiktiga prioriteringar – rekrytering, kontinuitet i bemanning, kvalitetsarbete mm.

För varje område har vi satt igång olika processer som vi i ledningsgruppen tagit delat ansvar för. Beredning av frågorna sker i olika forum: arbetsmiljögruppen, studierektorsgruppen, i möten med studieadministratörer och studievägledare osv. På IPKL-mötet den 23 april kommer vi att redovisa hur långt vi kommit och lyfta arbetet i en gemensam diskussion.

Här följer exempel på vad det är som pågår nu:

”Arbetsmiljö på kursnivå” – kartläggning med hjälp av studierektorer, kursledare och studievägledare av faktorer i kurserna som har betydelse för arbetsmiljön (genomströmning, examinationsformer, undervisningstid osv. – diskussioner pågår om tillvägagångssätt för detta just nu)
”Inskolningsprogram” för nyanställda med extra kompetensutvecklingstid, utvecklad introduktion för nya kursledare
Pilotprojekt med samarbete kursledare/studieadminstatör som utvecklar förbättrade processer som fler kan lära av
Utvecklade rutiner för ansvarsfördelning kursledare/utbildningsadministration – tydliggörande genom framtagning av checklista
Utvecklade rutiner för plagiathantering, särskilt stöd, anpassad examination och extra examinationstillfällen
Undersökning av möjligheter att skapa 15 hp-kurser i lärarprogrammen
Översyn av beräkning av arbetstid och ev förslag till ny modell
Förbättrade rutiner vid arbete med forskningsansökningar
Kontinuerligt arbete med att skapa en stabil bemanningssituation
På fakulteten planeras också för en utbildningsdag om digital kommunikation

Bästa hälsningar,

Cecilia

Mötet om arbetsrelaterad stress den 4 december

Arbetsmiljörelaterad stress är ett tydligt problem på IPKL. Indikationer på detta har bland annat synts i arbetsmiljöenkät och visat sig i ett antal stressrelaterade sjukskrivningar. Eftersom situationen är allvarlig, hölls två snabbt sammankallade öppna möten med detta ämne måndag 4/11. Det första mötet leddes av IPKL:s arbetsmiljöombud, Johan Thörnblad och Ivar Armini, det andra av institutionens prefekt Cecilia Wallerstedt.

Syftet med bägge mötena var att både få en bredare bild av hur den arbetsrelaterade stressen upplevs av alla medarbetare, men också att börja tänka på möjliga lösningar av både mindre och större problem. För oss arbetsmiljöombud är det oerhört viktigt att veta var och hur den ohälsosamma stressen uppfattas, för att kunna arbeta för viktiga och effektiva strukturella förändringar.

Vi kan inte göra anspråk på att här i sammanfattad form ge uttryck för alla viktiga och intressanta synpunkter och upplevelser som kom fram på de båda mötena, men vi kan lyfta fram några teman, som tycks oss särskilt viktiga att ta hänsyn i vårt fortsatta arbete med (eller snarare mot) den ohälsosamma stressen.

Många medarbetare lyfte fram att olika stressreaktioner har en tendens att läggas på individen, men en stor kollektiv upplevelse av stress tyder snarast på att orsaken ligger i miljön.

/Ivar Armini, arbetsmiljöombud

Om arbetsmiljön

Vid IPKL-mötet förra veckan berörde vi arbetsmiljön och den ansträngda situationen som många upplever. Därav kan det finnas anledning att visa på (och kritiskt reflektera över) hur vi arbetar med arbetsmiljöfrågor.

För det första har vi en viceprefekt för arbetsmiljö tillika likabehandlingsfrågor i ledningsgruppen, Cecilia Björck. Syftet med det är att arbetsmiljöperspektivet alltid ska finnas aktuellt, oavsett fråga och beslut. Cecilia Björck sitter bland annat i den grupp på fakulteten som nu arbetar med riskanalys av den nya organisationen för lärarutbildningen. På fakulteten finns också den lokala arbetsmiljökommittéen (LAMK) som under det senaste året uppmärksammat den stundtals stressiga arbetssituationen för framförallt undervisande personal. Utifrån diskussioner i LAMK initierades den kompetensutvecklingsdag som ledningsgrupp och studierektorer samt arbetsmiljöombud deltog i tidigare i höstas.

För det andra har vi vårt nya system med ”tjänsteansvarig”. Eftersom vi är en stor institution med många medarbetare kan avståndet till ”närmsta chef” (i någon mening alltid prefekt i den linjeorganisation vi har) upplevas långt. Förutom utvecklingssamtalet en gång om året ska den tjänsteansvariga finnas tillgänglig för dialog om helheten i medarbetarens tjänst, t.ex. när det är svårt att prioritera mellan olika uppdrag. För en kurslärare faller det sig ofta naturligt att först ha en dialog med kursledaren kring upplevd arbetssituation. Hur en kurs är organiserad påverkar arbetssituationen, t.ex. hur undervisningsintensiv kursen är eller hur examinationsarbetet står i proportion till kursmål och tillgängliga resurser. Vidare har bemanningsansvarig studierektor en viktig roll. Som prefekt har jag regelbundet kontakt med studierektorerna kring bemanningen vilket både knyter till arbetsmiljö och rekryteringsbehov. Jag vill uppmana alla på institutionen: signalera ohållbara förhållanden, oavsett om det gäller stress, konflikter eller vad som diskuteras i spåren av #metoo, dvs. sexuella trakasserier. Vägar att gå är alltså att tala med kursledare, projektledare, studierektor, tjänsteansvarig eller prefekt. En annan väg att väcka dialog är att gå till arbetsmiljöombuden Ivar Armini eller Johan Thörnblad. De båda sitter också i arbetsmiljögruppen tillsammans med student- och doktorandrepresentant liksom HR (Kaj Nieminen Alvesol). Arbetsmiljögruppen leds av viceprefekt med ansvar för arbetsmiljö. Ivar Armini är också ledamot i IR – ett forum där vi välkomnar diskussioner om strukturella problem som medarbetare uppmärksammat.

För det tredje har vi vårt systematiska arbetsmiljöarbete, SAM. Det är en årsplan för och uppgiftsfördelning av arbetsmiljörelaterade frågor. I denna plan integrerar vi vad som fastlagts i handlings- och verksamhetsplanen. Detta är vad vi utfäst oss att göra under 2018 och som ska in i nästa års plan för det systematiska arbetsmiljöarbetet:

Halvera mängden övertid jämfört med 2016
Publicera ett årshjul för medarbetare
Genomföra och analysera en arbetsmiljöenkät
Fortsätta bevaka och proaktivt möta arbetsmiljökonsekvenser för såväl studenter som personal i förändringsarbetet kring lärarutbildningen och lokalutredningen.
Utveckla former för samarbete forskare– administratörer i samband med forskningsansökningar
Utveckla dialog med studentkåren om studenters arbetsmiljö
Följa upp tidigare insats om doktorander och ohälsosam stress, samt insatser gjorda för medarbetare 2017 (ang. kränkande särbehandling, organisatorisk arbetsmiljö, nyanställda)
Implementering av jämställdhetsintegrering på IPKL utifrån framtagen plan, bland annat genom workshops för kursledare och lärare
Implementering av resultat från genomlysning av rekryteringsprocesser 2017
Vidareutveckla rutiner för anpassad examination och varierade examinationsformer
Vidareutveckla former för studentstöd i samarbete med ASK, PIL och sektionen för student- och utbildningsstöd
Genomföra insatser för ledningsgrupp och medarbetare som stärker kompetens avseende konflikthantering
Finna former för ökad möjlighet till reflektion i undervisning och övrig verksamhet

För det fjärde har vi företagshälsan i form av Feelgood. Vet om att ni kan boka tid hos dem, t.ex. för samtalskontakt i upplevelse av stress, utan att gå via arbetsgivaren. Bara ring och boka tid!

Är detta nog? Den frågan måste vi alltid ställa oss. Det här är i alla fall en beskrivning av så långt vi hittills kommit på systemnivå.

/Cecilia W

Det positiva med oktober och lite info

Hej alla IPKL-medarbetare!

Jag hör många som säger nu att oktober måste vara den jobbigaste månaden av alla. Det kan säkert ligga något i det. Det är fruktansvärt mycket som händer, många möten som ska klaras av och det hela ramas in av allt mörkare morgontimmar och allt mörkare kvällar. Just därför är det läge att påminna sig om några positiva saker!

I oktober fick vi vara med om Catarina Andishmands disputation och därmed ta emot ett nytt kunskapsbidrag inom det mycket angelägna forskningsområdet fritidshemmets praktik! Avhandlingen hittar ni här.

Grattis Catarina!! Och grattis till handledarna Johannes och Björn också.

Vi i ledningen fick vara med på en utbildningsdag i förra veckan om arbetsmiljö. Från IPKL deltog arbetsmiljöombuden Carin och Ivar, Anne som koordinerar arbetet med retendo/personal, Kaj som HR, samtliga i ledningsgruppen som försöker bevaka helheten på allas tjänster och därtill alla studierektorer som sköter det viktiga och ibland känsliga bemanningsarbetet. Det är med andra ord många som på ett strukturerat sätt strävar mot att skapa en god arbetsmiljö på IPKL, motverka stress, skapa bra rutiner och ett gott klimat!

Mathias Hassnert föreläste och sedan hade vi workshops

Så jo, det finns ljuspunkter i oktober!

Lite blandad info om vad som är på gång:

Carin Blennerhed kommer att sluta som arbetsmiljöombud och vi ligger i startgroparna för att arrangera ett val av ett nytt AMO inför nästa år. Anne Bivall jobbar med denna frågan, så var beredd på mail om detta.
HP/VP är inskickad till fakulteten och snart har vi hunnit lägga ut den på hemsidan också. Tack alla som bidragit i detta arbete!
De flesta som har önskat lönesamtal har nu haft det men några återstår. Exakt besked om utrymmet vi får till IPKL i procent har inte kommit ännu.
Just nu pågår arbetet med budget inför 2018 och några processer som pågår är att studierektorer planerar för nästa års utbildningsinsatser inom utbildning. Ledningsgruppen stämmer av med medarbetare och administratörer om allas tjänster, så frågor kommer av typen ”hur mycket ska du jobba i det projektet”, ”ska du vara föräldraledig”, ”tror du att du kommer bli docent i det närmaste” osv. Allt detta påverkar IPKL:s utgifter. Ledningsgruppen och IR diskuterar prioriteringar i budget.

Hälsning från prefekten

Funktionsvariation eller funktionsnedsättning?

Idag gästbloggar viceprefekt med ansvar för arbetsmiljö (inkl. likabehandlingsfrågor):

Ibland frågar kollegor vilket begrepp vi ska använda i till exempel kursguider, funktionsnedsättning eller funktionsvariation. Inte konstigt att det råder en osäkerhet runt det här, bland annat eftersom det nya ordet funktionsvariation används på motstridiga sätt. Ibland används det för att beteckna att vi alla har varierande funktionsuppsättningar och fungerar på olika sätt, ibland används det synonymt med funktionsnedsättning (läs mer på http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/nyord/nyord/aktuellt-nyord-2002-2015/2015-05-19-funkis-funktionsvariation-och-funkofobi.html).

Den så kallade funkisrörelsen, som infört begreppet funktionsvariation, är del av en större normkritisk rörelse som strävar efter att vidga synen på vad som är normalt och att grupper och individer ska slippa utpekas som avvikande. Det kan kännas kränkande för en individ att kallas ”nedsatt”. Samtidigt, när en individ har rätt till stöd så sätts det alltid i relation till just en viss norm, då talar vi om dokumenterad varaktig funktionsnedsättning, och i lagstiftningen är begreppet funktionsnedsättning definierad som en diskrimineringsgrund.

Utifrån det här resonemanget föreslår jag följande, vilket är avstämt i GU:s nätverk för likabehandlingsrepresentanter:

använd funktionsnedsättning i relation till diskriminering, rätt till stöd etc.
använd funktionsvariation som aspekt mer brett i relation till tillgänglighet eller olika maktordningar, som i exemplet ”se betydelsen av ålder, klass etnicitet och funktionsvariation”
fundera på när det är möjligt att formulera sig på ett helt annat sätt, t.ex. peka på hinder i omgivningen som utgör begränsningar (snarare än att individer har begränsningar)
undvik i mesta möjliga mån att sätta etikett på människor, i stället för att tala/skriva om ”stöd till studenter med funktionsnedsättning”, kan du kanske använda ”studenter med rätt till stöd i relation till funktionsnedsättning” eller liknande

/Cecilia Björck

Vad GU:s nya rektor vill

Förra veckan höll Eva Wiberg ett tal till alla dekaner och prefekter där hon presenterade prioriteringar på kort sikt. Det här är något av vad vi fick veta var på gång:

På GU har vi institutionsråd istället för institutionsstyrelser. Detta ska utvärderas. Ett institutionsråd ger prefekten råd inför beslut som ska fattas medan en styrelse röstar och har beslutsmandat (jfr fakultetsstyrelsen)
Medfinansieringsprinciper ska genomlysas
En digitaliseringsstrategi ska utarbetas
Bättre samordning kring det systematiska arbetsmiljöarbetet
En översyn av anställningsordningen avseende meritering (ska alla som har kapacitet få ansöka om befordran till professor eller ska det prövas utifrån verksamhetens behov t.ex.?)
Interna prislappar och avräkning inom utbildning ska genomlysas (mkt spännande för oss!)
Tillsätta ny vicerektor för samverkan liksom inventera och synliggöra samverkansaktiviteter (något vi funderar på på IPKL också, kanske en studierektor för samverkan…?)
Utveckla internationaliseringsstrategi
Inrätta en forskningsnämnd (precis som det finns en utbildningsnämnd)

Här ett kollage på alla tavlor som hänger i rummet i Vasaparken där rektors strategimöten hålls. En slags (historisk) reflektion över makt och styrning?

Dagens IR: Handlings- och verksamhetsplanen i fokus

Institutionsrådet med fakultetens HP/VP, universitetsledningens HP/VP, institutionens gamla HP/VP på bordet, samt idéer om kommande HP/VP

Oktober månad är intensiv när det gäller ledningsfrågor. Förutom alla lönesamtal är det också tid för utarbetning av kommande års budget samt handlings- och verksamhetsplan. Idag har IR diskuterat frågan, en av hållpunkterna i processen som i sin helhet ser ut såhär:

18 september HP/VP i ledningsgruppen (diskussion utifrån universitets utkast)
25 sept HP/VP på studierektorsmöte
2 okt i IR
Arbete i beredningsgrupper (för respektive område: forskning, utbildning och arbetsmiljö)
16 okt tas HP/VP upp på IPKL-möte
IR ges möjlighet att skriftligt kommentera utkastet
23 oktober sänds vår HP/VP in till fakulteten

Alltså, innehållsligt ges alla medarbetare möjlighet att ta del av föreslagna skrivningar vid mötet den 16 oktober.

Alla dessa beslut – däribland om bästa kaffet

En glad nyhet: Nu är det bestämt – det blir en ny kaffemaskin till B-huset med kaffekvarn. Lisbetth är i färd med att styra upp bästa abonnemanget och godaste kaffet! Det blir något att se fram emot.

Det vi också försöker bestämma oss för nu är hur vi ska göra med julavslutningen i år. Julbord? Glöggmys? Julfest? Vegetariskt? Åka iväg eller stanna hemma? Är det någon som sitter inne på bra idéer kring detta så hör av er genast! Nästa vecka borde vi lyckas komma till beslut kring denna punkt!

Fikarummet idag kl 10 – suveränt goda bullar och ett tillfälle att säga adjö till Ali som varit vår gästdoktorand under våren och hösten. Tack för den här tiden!