En av de saker jag har jobbat med den sista tiden är att skriva ner årshjul för olika processer, för att vi ska få en stabil övergång när IPKL byter ledning. Ett årshjul är för kompetensförsörjning och rekrytering (tas upp på IR på måndag 30 maj), ett är för systematiskt arbetsmiljöarbetet (kommer jag att skicka till Sylvi Vigmo, ny proprefekt, som kommer att leda arbetsmiljögruppen), och ett är för ekonomi (särskilt utbildningsekonomin, och detta har presenterats vid IR tidigare under våren). Enligt årshjulet för ekonomi ska prefekten i maj månad ge institutionen en inblick i hur det går med ekonomin. Så här kommer det!
Prognosen för helåret är ett överskott med ca 1 mnkr totalt för hela institutionen (sammantaget för forskning och utbildning)
Nästan 1,3 mnkr överskott förväntas inom den anslagsfinansierade grundutbildningen trots en prognosticerad återbetalning för underproduktion med 1,6 mnkr (underproduktion betyder att det har kommit färre studenter än beräknat)
Resultatet efter ett år läggs till alla sparade resultat – detta kallas balanserat kapital. Vid utgången av 2022 beräknas det negativa samlade kapitalet inom grundutbildningen ha minskat från -17,6 mnkr vid årets ingång till -16,3 mnkr. 2022 blir alltså förhoppningsvis det året då vi förs första gången på många år har vänt trenden!
Läget är ändå osäkert på många sätt. Det är främst två orsaker, för det första är söktrycket lägre till höstens utbildningar än vad det var förra året. Vi tror dock vi har kontroll på detta genom olika tricks kring antagningen, t.ex. att ta in många fler studenter i en tidig omgång, för att säkra att alla som är behöriga kommer in tidigt och på det viset hinner ställa sig in på att verkligen komma till registrering. Ett annat osäkerhetsmoment gäller rekryteringar. Vi behövde anställa vikarier till hösten, annars saknas medarbetare i olika kurser. Men tyvärr har inte alla rekryteringar lett till att vi lyckats få så många anställda som vi planerat. Detta ser å ena sidan bra ut i ekonomisystemet (lägre lönekostnader), men å andra sidan blir det inte bra för verksamheten (personalbrist). Här pågår en ständig balansgång. Just i detta läge har vi utlyst ännu ett vikariat i hopp om att få in någon mer till hösten. Annars hoppas vi på det lektorat vi har ute just nu där vi behöver anställa flera lärare som kan börja VT2023. Tipsa gärna kollegor runt om i landet om att söka!!
För den som är intresserad av en fördjupad bild av institutionens ekonomi finns mycket dokumentation att ta del av – bara att höra av sig i så fall!
Ekonomi är en ständigt aktuell fråga, och nu är det för många kursledare levande med kursbudgetarnas storlek. Därför har jag och Nathalie hjälpts åt med en fördjupad analys som jag hoppas ska belysa något av den dynamik som spelar in i ekonomin. Vi har tagit två exempelkurser, en från förskollärarprogrammet och en från grundlärarprogrammet. Vi låtsas, för att förenkla jämförelse, att det har varit samma studentantal flera år i råd. I själva verket varierar studentantalet mycket mellan olika terminer. Notera hur timantalet, oavsett antal studenter, har minskat.
Här kommer kommentarer om några av de olika parametrarna som ligger med i beräkning av kursbudgeten:
Kursprislapp: Denna sätts centralt och står för det som vi blir tilldelade för de studenter vi har. Kursprislapparna har gått ner först, och sedan upp lite igen, och detta beror på hur ekonomin övergripande i lärarutbildningen har organiserats. Vi har inget direkt inflytande över vad kursprislapparna är. De varierar också mellan olika ämnen och kurser.
Prestationsgrad: Denna kan variera i olika kurser och är en beräkning av hur genomströmningen har sett ut (hur många som godkänns i kursen).
OH: Denna har stigit gradvis i flera år. OH är stödkostnaderna som vi betalar till GU, till fakulteten, och på vår egen institution. Den här parametern är besvärlig, för när vår omfattning på kärnverksamheten minskat, då blir basen vi räknar på mindre, och OH:n högre. Det är svårt att minska stödkostnader exakt proportionellt mot hela verksamheten. Man kan jämföra det med kursledartid – i viss mån blir den samma oavsett om det är 100 eller 85 studenter, på samma sätt behövs det lika mycket tid för studierektor, utbildningsansvarig, studieadministratör osv. Det går i ”trappsteg”, men det gör inte kärnverksamheten. Därför blir andelen stöd per kärnverksamhet större.
Skatt: Vi kallar det för skatt som innebär att vissa kurser är med och bidrar till en pott för övriga kostnader som finns på institutionen (inte alla, t.ex. masterprogrammen som har mycket små budgetar är ”skattebefriade”). Denna pott använder vi till så kallade ofinansierade timmar, det är extra kompetensutvecklingstid, rehabtid, tid för att sitta i olika råd, tid för att samordna plagiering, kursplanearbete, åka på utbildningsrelaterade konferenser mm. Även dessa timmar tenderar att vara samma, och när hela volymen minskar så blir procentandelen högre, vilket då blir som en osthyvel över kurserna. Att vi höjde skatten med några procentenheter var en mycket viktig anledning till att vi fick ekonomisituationen att vända.
Timpris: Att timpriset ökar beror delvis på att våra löner höjs, men sedan har även arbetsgivaravgifter och pensionsavgifter mm. höjts kraftigt (detta kallas LKP) och det är inget vi rår över. Observera att vi alltid utnyttjar hela utrymmet vi har för att höja löner. Det är aldrig en ”sparåtgärd” att hålla nere lönerna för att vi ska få fler timmar i kurserna!
Antal atr i kursbudget: Som ni ser har dessa minskat stegvis, men den enda ”besparing” som vi bestämt själva över på institutionen är att vi höjt skatten, resten är alltså omständigheterna runt hela lärarutbildningen.
Den stora minskningen skedde mellan 2018 till 2019, och det var precis då vi gjorde en riskanalys om arbetsmiljön med tanke på det ekonomiska läget. Mycket av det vi lärde oss då har vi med oss även nu, och jobbar vidare med. Det är viktigt att resurssätta olika moment i utbildningen på ett rimligt sätt, och när budget dras ner är det inte meningen att man ska göra samma moment fast snabbare – något måste tas bort. Detta påverkar kvaliteten, ofrånkomligen, men tänk på att det inte är varje enskild lärares ansvar utan mer en politisk fråga hur mycket lärarutbildning får kosta, och den ligger i vårt uppdrag att anpassa oss efter.
Två andra frågor vi har med oss i utvecklingsarbetet med kursbudgetar är
Målet är att ha tagit höjd för alla om och men kring kursbudgeten innan den presenteras för kursledarna, så att det inte ska bli ett besked och sedan ett annat, som kan leda till dubbelarbete för att planera om – men – detta försvåras av att
Träffsäkerheten i det så kallade planeringsverktyget (där vi ska hämta ut hur många studenter som kommer att gå) är för dålig. En stor utmaning är nämligen när studenter hoppar på utbildningen, alternativt hoppar av. Ibland kommer ett oväntat stort tillskott av studenter. Om det vore så enkelt att då bara höja kursbudgeten i direkt proportion till det förändrade studentantalet… vi försöker tänka i de banorna (eftersom varje student medför nya timmar för tentor att rätta osv.), men problemet är att vi inte får mer medel för dessa studenter i direkt mening (även om vår prestationsgrad påverkas vilket kan leda till att vi får mindre återbetalning i slutänden). Detta har vi börjat ta upp i olika typer av dialoger för att få till en mer exakt process.
En sista sak om kursbudgetar som är viktig: En kursbudget är inte som t.ex. ett projektbidrag från VR. Där kommer medlen som en klump och ligger kvar under ett antal år och kan disponeras efter bästa förmåga. Kursbudgeten är istället en modell som vi jobbar med för att dimensionera hela arbetet med utbildning. Som ni märker används medlen för utbildning brett – i grunden till alla lärares och administratörers löner. För att vi ska ha en idé om hur mycket vi kan jobba med en kurs, och hur många vi behöver vara anställda för att hinna med detta, så använder vi kursbudgetar för att räkna fram proportionerna (med hjälp av alla dessa parametrar). Men det är inte så att pengarna ligger i kursen och kan sparas till nästa år eller liknande. De ingår i institutionens ekonomiska dynamik som räknas fram under hösten och gäller ett år i taget. Därför har inte kursbudgeten ett direkt samband med institutionens resultat, men den är ett verktyg (ibland trubbigt) för att få ihop resultatet.
Ja, som ni ser, det är komplext. Det är svårt att ge en snabb och enkel förklaring till ekonomifrågor. Men kanske fick någon svar på något i alla fall, med denna något invecklade utläggning!
Under veckan har vi tagit del av nyheterna om kriget i Ukraina och idag har jag också mailat ut ett sorgligt besked. Det har varit tunga dagar den här veckan, trots den soliga starten vi hade i måndags där många av oss sågs på plats för IPKL-möte på campus.
En direkt påverkan av kriget på vår forskningsverksamhet följer av att vi har avtal med Ryska universitet och sedan länge upparbetade kontakter med flera forskare i landet. Vi har nu att förhålla oss till regeringens besked om att forskningssamarbeten med Ryssland ska stoppas, men att samtidigt skilja på institutionella och individuella samarbeten. Berörda forskare hos oss har också haft kontakt direkt med fakulteten för samordning gentemot GU centralt. Är det någon som har frågor och funderingar får ni gärna höra av er till mig!
Notera också Anne Bivalls utskick om inbjudan att lämna intresseanmälan för att bli studierektor för forskarutbildningen. Vi önskar gärna en docent eller professor för detta uppdrag!
På IPKL-mötet berördes kort ekonomin. Jag ska samla mig till att skriva ett längre inlägg om detta för att bemöta frågor som jag fångat upp från olika medarbetare, särskilt kopplat till hur kursbudgetar utvecklas. Men jag kan kort nämna om ekonomin att vi skiljer på ett års resultat där målet är att vi ska gå plus-minus-noll, och på institutionens samlade ekonomiska kapital. Om vi går plus eller minus under ett år sparas detta i en ”ryggsäck” som vi kallar balanserat kapital. Det är detta kapital som är -17 miljoner på utbildningssidan. Men det har inte uppstått förra året och det späs inte heller på i år – tvärtom – i år kanske vi kommer gå med ett litet överskott. Underskottet genererades under 2017-2020. Under denna tid arbetade vi intensivt med arbetsmiljörisker kopplat till den ekonomiska situationen. Vi håller ännu samma riskanalys levande i ledningsgruppen och arbetsmiljögruppen och på webben ligger den senaste uppdaterade versionen av riskanalysen som är från mars 2021, se här. Flera nya riskanalyser har också tillkommit sedan dess, de publiceras alla på webben. Fakulteten har inte ålagt oss något sparpaket för att ta igen det stora samlade underskottet, utan det gemensamma målet har varit att få varje års ekonomi i balans, som nu har lyckats. Tack för att ni ställer frågor och håller diskussionen levande om vår verksamhet!
Nej, hörni, vad ska man säga om allt? Det är otroligt segt med hemarbete, det kan man inte sticka under stol med. Jag var med på doktorandmöte i förra veckan och vi pratade arbetsmiljö, och det är verkligen tufft detta att vi fått ta emot så många nya kollegor, helt på distans. Vi har jobbat ihop ett halvår nu men aldrig setts IRL – mycket märkligt! På fakulteten pågår en diskussion om vilken verklighet vi ska satsa på efter pandemin – vad vi vill ta med oss från detta som har varit bra, och vad vi vill lämna bakom oss. Det vi har sagt är viktigt att trycka på är att vi faktiskt är ett campusuniversitet. Vi har lokaler mitt i stan med absolut bästa läge, och detta är något vi ska värna om. Det kan bli mer av hybridlösningar i framtiden, men campus är vår bas.
En verksamhet som verkligen har påverkats av det här med distansläget är disputationer. I fredags satt jag med över hundra andra hemma i soffan och följde Lena Soteviks fantastiska försvar av sin avhandling. Förstås sorgligt för Lena och Ylva Ågren (som var ordförande) att hänga själva i lokalen, men häftigt ändå att så många kunde delta. Bra gjort Lena och tack för ett viktigt forskningsbidrag! Bra gjort också alla som handlägger och administrerar och bidrar på olika sätt för att disputationerna ska gå att genomföra på ett så proffsigt och säkert sätt, både från fakultets- och institutionshåll!
Vår kollega och nyblivna doktor: Lena Sotevik
Fler glädjande saker i institutionstillvaron är att vi just haft en noggrann genomgång av ekonomin med uppdatering av tjänster mm. för att se på prognosen för året, och det ser ljust ut! För forskningen kom en tydlig vändning för drygt ett år sedan när vårt anslag höjdes, och för utbildning ser det nu ut som om vi hittat ett sätt att få balans på inkomster och utgifter som gör att vi inte genererar nytt underskott. Dock har vi ju en stor skuld att beta av, men det viktigaste är att den inte fortsätter växa.
Till sist – hur går det med er friskvård såhär i den kyliga vintern? Jag har hört rykten om att TA-gruppen startat en stegutmaning – jätteroligt! I Skövde har vi nu både fina skridskoisar, skidbackar och skidspår, väldigt coronavänliga aktiviteter. Så Skövde är ett tips om någon tänker ta någon dag ledigt nästa vecka (sportlov för skolbarn) och vill göra en dagsutflykt – kom då gärna på en utefika hos mig 🙂
Ni glömmer väl inte att ta er ut i vintersolen? Här står jag på altanen med kaffet på maten!
Just nu är det å ena sidan strålande tider för IPKL, och å andra sidan samtidigt lite osäkra tider. Det som är strålande är att det går bra på så många områden! Budgeten ser bra ut inför nästa år – inget planerat underskott på varken utbildning eller forskning, vilket är första gången på flera år! En enorm lättnad, tycker jag, och värt en stor eloge till alla som kämpat och kämpar med att få grepp om alla timmar, kronor och ören. (En reflektion i sammanhanget – jag minns ett gammalt inlägg jag skrev här på bloggen i november 2017 då vi var lite knäckta över att OH:n på forskning steg så, se här. Då var vi uppe på en nivå över 60%. Nu är vi nere i 44% plus lokal och IT, totalt 53%. Detta är självklart ett stort framsteg för de vid IPKL som söker externa medel.) Att utfallet inom forskningsekonomin ser så bra ut, pga. det stärkta anslaget vi fått, har också gjort att vi under detta år har kunnat ”dryga ut” det strategiska programmet för forskning. När vi planerat för doktorandantagning har vi kunnat anta någon extra doktorand. När vi har planerat för förstärkt forskningstid (externa och interna utlysningar) har vi kunnat anställa/bevilja något fler utrymmen än vi hoppades på. Ändå kommer vi att kunna fortsätta anställa lektorer, doktorander och någon postdoc nästa år.
Sjuktalen sjunker sakta men säkert. Visst har vi fortfarande problem med stress och tidsbrist, balans mellan arbete och fritid som vi strävar med, men ändå – en viktig utveckling av arbetsmiljön. Vi har klarat att upprätthålla våra utbildningar i mer än ett halvår på distans! Vi är ett otroligt kompetent kollegium som klarat att bemästra flera nya system på löpande band. Vi har arbetslag som ställer upp för varandra när någon blir sjuk. Vi har forskare som trots distanssituationen och pandemin håller liv i seminarier och internationella samarbeten mm. Detta är så imponerande!
Det osäkra är förstås hur länge pandemin ska pågå och när allt ska återgå till det normala. Vad nu det nya normala kommer bli. Det är också valtider, vilket alltid öppnar för en viss osäkerhet. Vi ska ha en ny fakultetsledning på plats snart som ska väljas under våren. Vi ska också ha en ny proprefekt i princip så snart som möjligt. Valberedningen under ledning av Thomas Johansson har börjat sitt arbete och jag hoppas verkligen någon är beredd att ta chansen att få jobba i ledningsgrupp nu när Annika Bergviken Rensfeldt ska avgå. Både Annika och jag kan svara på frågor om vad uppdraget innebär om någon är nyfiken. Annars är det valberedningen ni kommer ha kontakt med! Det kan både bli ett mindre uppdrag, och i så fall kommer vi även att utse en ny viceprefekt efter Cecilia Björck som också avgår. Eller så kan proprefekten ta ett större uppdrag. Flera olika ansvarsområden är möjliga (utbildning, samverkan, internationalisering mm.).
Osäkert är också detaljerna i årets lönerevision. Ni som hängt med länge minns att det nästan brukar vara klart vid den här tiden på året, men nu har vi inte ens börjat. Det ska dock bli en lönerevision, men de utvärderande samtalen (lönesamtalen) kommer inte äga rum på IPKL förrän i slutet på december/ januari. Vi går alltså in i processen nu utan att ännu veta revisionsdatum, tillhörighet till fackförbund och utrymme som kommer finnas att fördela. Vi vet att vi legat ganska högt de sista åren, men detta år spås ett mindre utrymme. Alla har ändå rätt att komma och samtala om sitt löneläge och sin prestation under året som gått. Som tidigare kommer vi utgå från de löneenkäter vi gemensamt bearbetat på IPKL-möte och som vi haft ett par år nu. Du finner dem här (obs att det är tre olika enkäter). Kristin kommer att kalla TA-gruppen. Doktorander följer en fast lönestege, så i den processen ingår inte utvärderande samtal. För övriga (lärare/forskare) gäller:
Anmäl om du vill komma på samtal (av erfarenhet vet jag att alla inte prioriterar lönesamtal varje år, och av detta skäl är det av avgörande betydelse att jag får ett grepp om hur många samtal som ska schemaläggas, så en rätt dimensionerad doodle kan skapas). Jag önskar att du kan göra detta redan nu! Skicka ett mail till cecilia.wallerstedt@gu.se. De som anmäler sig får sedan en doodle innan jul och tiderna kommer ligga i januari.
Boka in tid för samtal
Fyll i löneenkäten
Vi genomför samtalet och utgår från din löneenkät – medtag den till samtalet (som äger rum i zoom)!
Om du inte vill ha samtal får du ändå gärna skicka din löneenkät under januari månad, maila till mig. Den är ett viktigt underlag för lönesättningen.
I flera inlägg har jag skrivit uppdatering om hur det går med utbildningsekonomin här på IPKL (se kategorin ”ekonomi” i högerkolumnen där man kan hitta alla inlägg om detta). I stora drag har det handlat om att vårt balanserade kapital inom utbildning har först minskat, sedan tagit slut, sedan övergått till att bli ett negativt kapital, dvs. ett underskott vi dras med. I vår har vi gjort ytterligare ansträngningar för att minska utgifterna på utbildningssidan och vi planerar rekryteringarna till hösten så noga vi kan för att hålla nere kostnaderna. Vi kommer ändå även i år att få med oss mer underskott, mycket beroende på så kallad underproduktion, dvs. att platser i framförallt förskollärarprogrammet inte har kunnat fyllas.
Forskningsekonomin har vi inte sagt så mycket om de sista åren – det har mest handlat om att hålla allt flytande. I flera år höll vi igen på doktorandantagningar och vi har inte gjort några särskilda satsningar på något område, helt enkelt för att det inte funnits några medel att gå in med. Någon gång har vi problematiserat att vår OH stigit, vilket beror på att vi haft en nedgång i volymen på externfinansierade projekt. Men, som ni säkert noterat, så beslutades om en stor förändring i höstas. Utbildningsvetenskapliga fakultetens basanslag för forskning höjdes rejält (ett inlägg som handlade om detta finns här, det finns också en sida på fakulteten med text och länkar om satsningen, även länk till vårt eget strategiska program till följd av anslagshöjningen). I tillägg till detta har vi det sista halvåret haft en ganska god tillströmning av medel som sökts i konkurrens, både genom forskningsprojekt och forskarskola.
En sak vi kunnat göra genom de höjda basanslagen är att utlysa interna medel i form av förstärkt forskningstid i tjänsten. Vi ser nu utifrån en långtidsprognos att detta är något vi kommer kunna göra återkommande. I det strategiska programmet ingick också att utlysa en post-doc-tjänst, och även detta är något vi kommer kunna göra med viss regelbundenhet framgent – förutom att anta doktorander. I ledningsgruppen har vi diskuterat att de forskningsteman som formuleras denna termin (gamla och nya) behöver följas upp årsvis. Igenom denna uppföljning, som vi önskar ska bli i dialogform, kan vi kontinuerligt arbeta med forskningsstrategin och se vad vi behöver göra för forskningen i samband med budgetarbetet. En tidsplan som vore lämplig är att vi gör uppföljningar augusti-september och sedan beslutar om budget oktober-november (självfallet med beredning i forskningsråd och IR i vanlig ordning). På det viset skulle en utlysning av interna medel till lektorer kunna tajma bättre med övrigt bemanningsarbete än vad det har gjort i år.
I siffror ser det ut något i denna stil:
2020 blir det ett överskott som är ganska stort (kanske 7 miljoner eller knappt 30%), framförallt beroende på att de planerade rekryteringarna inte går så snabbt som man hoppas i budgetarbetet
2021 med nu planerade satsningar som löper på, men innan vi hittat på vad vi ska göra ytterligare (nya doktorander, post-doc:s, interna medel) landar vi på ytterligare överskott som ger ett kapital på 8-9 miljoner
2022 samma som året innan
Vad används fakultetsanslagen till?
Som fördelningen av resurser ser ut just nu utgör forskarutbildningen (utbildnings- och lönekostnader) ca 25% av kostnaderna och forskningstiden i lektorers (inkl docenter) och professorers tjänster ca 40%. Satsningen på extra forskningstid till lektorer (den interna utlysningen) drar ca 7% av kostnaderna. Övrigt ligger sedan på mellan 2 och 4% (medfinansiering, språkgranskning, konferensresor, medfinansiering specifikt av postdoc:s, resurser för LinCS-labbet mm.).
En vision nu är att vi med de förstärkta basresurserna ska bli mer konkurrenskraftiga i att söka externa medel, så att det på sikt blir en högre andel av kostnaderna som ska gå till medfinansiering. En annan vision är att IPKL ska bli en riktigt attraktiv arbetsplats för forskare att utvecklas på, och därför känns det som är på gång nu väldigt roligt; dels formeringen av temana med tillhörande planer på fortsatt dialog linjeledning-forskningsledning, dels möjligheten att årligen utlysa interna medel så att lektorer som vill satsa på ansökningar och meritering ska kunna göra det!
Det har varit mycket tal om ekonomin på IPKL i höst. Nu när det närmar sig vårens antagning har dessa diskussioner intensifierats ytterligare. Grundutbildningen är den största posten i vår ekonomi. Ett planeringstal för hur många studenter vi ska anta styr hur mycket pengar som institutionen får. Fyller vi inte platserna behöver vi betala tillbaka pengar, och tyvärr är det prognosen just nu. Söktrycket till våren är lägre än på mycket länge. Fakulteten stöttar nu institutionen att få upp antalet studenter:
Lyfter sen ansökan på webben på olika vis
Annonser i Facebook, Instagram, google adwords som driver trafik till webben
Vykort per post om sen ansökan (förskollärarprogrammet och Grund; fritid) till ungdomar som gått ut Barn- och fritidsprogrammet (VG, Halland och Jönköpings län) VT16, VT17, VT18 (går denna veckan om adresserna kommer från CSN)
Utskick till arbetsförmedling, Göteborgs stad, Folkhögskolor, Vägledningscentrum
Tryckt material på mässorna Göteborg (och stvl), Stockholm, Malmö
Spridning av sen anmälan har även gått via GR Branschråd Förskola till regionens verksamhetschefer och förskolechefer bl a via deras nyhetsbrev
Såhär har antalet HST på förskollärarprogrammet varierat över tid (ger en bild av vår expansion, och hur det nu mattas av)
2013: 545
2014: 906
2015: 1114
2016: 1282
2017: 1231
2018: 1166
2019: 1083
På måndag träffar jag tillsammans med Ann-Charlotte Mårdsjö Olsson och Lena Wendt samt en handläggare från fakulteten GR Branschråd Förskola och diskuterar hur vi kan samverka ytterligare. Det finns många möjligheter och vi ska försöka pröva alla vägar att möta samhällets behov av nya lärare. Vill du vara med i detta spännande arbete nästa år?? SÖK de utlysta uppdragen.
Ann-Charlotte Mårdsjö Olsson tar tjänstledigt på 80% från VT19 och kommer därmed att kliva av sitt studierektorsuppdrag. Fortsättningen är planerad så att uppdraget kommer att utlysas internt men på ett något lägre omfattning. Jag har idag arbetat med en annons för detta som kommer skickas ut inom några dagar.
Canvas: Jag hoppas alla såg mailet från Michael Nilsson om att projektplanen är reviderad. Revideringen går i stort ut på att vi ägnar våren åt noggrannare planering för införandet inom lärarprogrammen. Några kurser kommer dock att starta och det är där lärare särskilt önskat detta (bl.a. examensarbetskurser som nu läggs upp i en ny struktur baserad på Canvas).
I veckan har jag och Lena Wendt (studievägledare) och Heléne Engberg (handläggare på fakulteten) haft möte med Göteborgsregionens branschråd för förskolefrågor. En lägesrapport från fältet gav att 1500 förskollärare och lika många barnskötare behöver anställas per år fram till 2026 i regionens 14 kommuner. Behovet är alltså enormt! För att tackla problemen föreslår branschrådet nya yrkeskategorier såsom förskolebiträde och kvalificerad förskolepedagog (arbetsnamn). Situationen är problematisk på många sätt. På IPKL är det nu en prioriterad fråga att samverka med fältet om att utbilda så många yrkesverksamma barnskötare som möjligt – till förskollärare (vi planerar inte bidra till utbildning av yrkeskategorin ”förskolepedagoger”). Vi öppnar som tidigare meddelats FörY från vårterminen och fortsatt dialog kommer att krävas för att möta frågor om validering och anpassning av upplägg för de yrkesverksamma. För detta arbete kommer vi internt söka en projektledare.
På IPKL-mötet på måndag kommer det bli information om budgetläget. Se tidigare blogginlägg här där jag ganska utförligt beskriver konsekvenserna av det som nu är på gång. Läs gärna detta innan mötet! Även ett tidigare inlägg om OH inom forskning från förra året kan vara bra att fräscha upp. Tendensen är att kostnadsbasen minskar ytterligare i år och därför riskerar vi en ännu högre OH, men vi (Mai) gör nu allt vi kan för att fördela kostnader på ett så gynnsamt sätt som möjligt. Formen på mötet tänker vi oss så att jag först kommer att ge lite aktuell information om diverse, därefter information om budget och sedan bjuder vi in till diskussion om arbetsmiljöfrågor inför nästa år. Vi har i HP/VP skrivit att vi ska göra en riskanalys med anledning av minskade prislappar inom utbildning och diskussionen blir lite utav ett startskott på det arbetet. Kristin Martinsson håller i detta.
Oskar Lindwall leder arbetet med att skriva självvärderingen inom forskningsutvärderingen Red19. Idag har det hållits ett docent- och professorsmöte kring detta. Igår var det platsbesök för utvärderingen av IT-mastern och idag möte kring utvärdering av forskarutbildningsämnet Barn- och ungdomsvetenskap. Det är många utvärderingar i år!
Just nu är Cecilia Björck (viceprefekt arbetsmiljö) och Birgitta Roos Haraldsson (studierektor uppdrag) sjukskrivna. Cecilia är tillbaka den 11 december – via mailens autosvar finner ni hänvisning vart ni kan vända er mer med olika frågor som kan uppkomma under tiden. Birgitta börjar nu så smått arbeta igen, en del hemifrån, men hon nås via mail.
Arbetsgång på IPKL vid misstanke om plagiat är uppdaterad från 30 oktober. Ni finner den här.
Just nu pågår ekonomidiskussioner i många olika forum på IPKL. Som nämnts under året (se kategorin Ekonomi till höger för tidigare blogginlägg om ekonomin) så stundar nya utmaningar i verksamheten med avseende ekonomin på utbildningssidan. Här kommer en sammanfattning av läget och framtidsutsikterna.
Inkomsterna för utbildning har minskat, för att
En strategisk avsättning som universitetsstyrelsen gjort på lärarutbildningen löper ut, det betyder att extra pengar till kursprislapparna som vi haft länge nu tas bort och det gör att inkomsterna för varje student minskar
Studentkullarna totalt sett har krympt, framförallt genom att färre studenter antagits på förskollärarprogrammet pga lågt söktryck de senaste terminerna
Utgifterna har samtidigt ökat, för att
Vi har fram till för drygt ett år sedan rekryterat många nya lärare. I flera år hade IPKL för få lärare och då fick vi kontinuerligt ett stort överskott som var svårt att förbruka i lagom takt. Nu har vi en relativt stabil situation bemanningsmässigt, men samtidigt en minskande volym på forskningssidan. Det gör att många lektorer, docenter och professorer arbetar mycket eller uteslutande i grundutbildningen, därav går stor del av lönekostnaderna på utbildning.
När lärarutbildningen omorganiserades har flera administrativa uppgifter lagts ut på institutionen som tidigare gjordes centralt, samtidigt betalar vi stora stödkostnader för lärarutbildningen. På så vis upplever vi en viss ”dubbeldebitiering” som vi inte enkelt kan påverka.
Under det senaste året har vi arbetat med att förbättra våra interna processer för utbildning och ekonomi. Ett led i detta arbete har varit att ta fram en treårsbudget som bygger på en rekryteringsplan för de närmsta åren. Denna långsiktiga budget visar på stora underskott de närmsta tre åren (storleksordningen 10 miljoner per år). För att motverka denna trend har vi startat ett antal processer:
Öka inkomsterna, genom att
VT19 startar åter förskollärarprogrammet för yrkesverksamma – inriktningen har ett gott söktryck och förhoppningsvis kommer antagning här kompensera för en del av det studenttapp vi haft på ordinarie programmet (som kan härledas till läget på arbetsmarknaden och demografin – färre ungdomar i de åldersgrupper som oftast påbörjar högre utbildning)
Nya fristående kurser – vi har sett över utbudet av fristående kurser och stänger ner vissa mer svårbemannade kurser och öppnar istället andra nya kurser som vi tror har förutsättning att locka många studenter, kurser som också har god matchning mot kompetenser som finns vid IPKL
Vi förhandlar med två intressenter om att ge förskollärarprogrammet som uppdragsutbildning
Vi arbetar strategiskt på flera sätt med att stärka uppdragsverksamheten även på forskningssidan
Vi ser över andra institutioners medverkan i våra program och justerar i vissa fall så att IPKL tar fler procent, på det viset ”behåller vi” mer anslag
Minska utgifterna, genom att
Vi har förändrat modellen för fördelning av utbildningsmedlen inför 2019. Förut gick 90% av anslagen för utbildning till kursbudgetar, 4-5% till strategiska satsningar (extra timmar i tjänsten för en del medarbetare för att utveckla vissa saker, t.ex. progression mellan kurser, översyn av examinationsformer mm.) och 5% till övriga kostnader (t.ex. datorer, extra tid i tjänster för nyanställda eller medarbetare under rehab-process mm.). Under 2019 kommer de kurser som är erkänt kostsamma, och som tidigare inte kunnat hålla kursbudget, att få 100% istället för 90% till kursbudget – detta gäller masterkurserna, VFU-kurserna och examensarbetskurserna. Övriga HFU-kurser kommer att få 88% av kursbudgeten, alltså lite (2%) mindre än tidigare.
Utvecklingsarbete pågår för att anpassa kurser till dels de nya prislapparna, dels de förutsättningar som nu gäller – att vi inte har extra pengar att skjuta till de verksamheter som går med underskott. Det här rör framförallt examensarbetskurserna på grundlärarprogrammet och förskollärarprogrammet samt VFU-kurserna på förskollärarprogrammet.
Vi är fortsatt återhållsamma med rekrytering, särskilt av visstidsanställd personal.
Arbetsmiljöperspektiv:
Vi kommer under 2019 att arbeta med HP/VP-målet att anpassa kurser till nya prislappar, och samtidigt göra en riskanalys. Vi kommer även att arbeta med målet att säkra kvaliteten för studenterna – vad är en rimlig nivå av undervisningsgaranti?
Att anpassa oss efter lägre intäkter får inte innebära att lärare ska göra samma arbete på mindre tid, utan t.ex. att färre moment kan ingå i kurser. I VFU-förskola kommer det att göras färre VFU-besök under nästa år. I examensarbetskurserna kan en utveckling t.ex. vara att arbeta mer med grupphandledning.
Vi kommer under 2019 ha fokus på målet att skapa mer tid för reflektion, ett behov som succesivt framträtt: Öka lärares möjlighet till reflektion i lärarlagsarbete och i kursbudget.
På IPKL-mötet i november har vi tema ekonomi och då kommer vi att tala mer om dessa punkter.
Väl mött på dagens IPKL-möte om Canvas och blended learning!
B-huset med HBTQ-inspirerad gatumålning, en av denna vårs alla varma dagar
Om jag tittar tillbaka i min almanacka de senaste veckorna är det utvecklingssamtal och åter utvecklingssamtal som fyllt dagarna. Jag uppfattar dessa samtal som värdefulla då så mycket inspirerande sägs, en del viktig kritik förs fram och framåtriktade planer smids tillsammans med alla medarbetare. Några samtal återstår, men vi kommer hinna innan semestern.
In emellan är det förstås andra frågor också. Här kommer några korta glimtar av vad som pågår:
Ekonomi: Nathalie, Mai, Anne B, Annika BR och jag har haft vårens sista ekonomimöte. På dessa möten ser vi dels hur det går med bemanningen och dels med ekonomin. När det gäller utbildning så är lärartimmarna på ett övergripande plan riktigt väl fördelade. Ändå går vi tyvärr med stort underskott. En långtidsprognos för hur det ser ut efter 2019 är ännu dystrare. Det beror på att prislapparna för varje HST (alltså de kronor vi får för varje student) sjunker till nästa år. Det vi gjort hittills är att vara restriktiva med att anställa fler lärare till hösten samt att planera och följa upp kursbudgetar noggrant. Vi fortsätter detta arbete i höst och ska fördjupa diskussionen om vettiga prioriteringar, inte minst i studierektorsgruppen. När det gäller forskning börjar vi nu se mer utav en ljusning. Vi fick 6 miljoner extra till fakulteten av rektor i år och av dessa tillföll ungefär 2 miljoner IPKL. Det gör att vi går jämt upp i år och nästa år blir det förhoppningsvis ett litet plusresultat. Doktorandantagning är då en given prioritering då vi hållit igen på det under lång tid.
Mera utbildning: Ett av vårens mastodontjobb som utförts på IPKL är författandet av självvärderingarna till UKÄ:s granskning av lärarutbildningen. Karin Lager har varit skrivare för grundlärarprogrammet inriktning fritidshem och Elisabeth Mellgren för förskollärarprogrammet. Annika BR har också jobbat en hel del med detta – liksom programråden och andra som haft inspel på olika delar. En eloge till er alla och tack för gott jobb! I höst fortsätter det med intervjuer om utbildningen.
Internationalisering: Jag har precis fått ett första utkast från Susanne Garvis på den mobilitetshandbok som hon varit med och tagit fram. Vi har tidigare processat olika delar på olika håll, bl.a. hur vi ska ta emot gästdoktorander, inresande VFU-studenter osv., men här är tanken att vi ska få allt samlat till en riktig handbok. Remissrundor följer! Ett minsta-mål är att ingen som vill resa ut ska låta sig hindras pga. att det är otydligt hur det går till. Många gör redan fantastiska saker kring internationalisering, men jag tror vi är flera som kan göra mer!
Nytt IR, ny fakultetsstyrelse och ny utredning om linjeorganisation och kollegialitet: På årets sista strategimöte med rektor (en fyratimmars sittning med information till GU:s alla dekaner och prefekter) fick vi en intressant dragning om den utredning som gjorts på beställning av rektor om beslutsvägar och beredningsprocesser mm. Utredaren (Håkan Pihl, rektor vid Högskolan i Kristianstad) har gjort en mängd fokusgruppsintervjuer med fackliga, studenter, chefer m.fl. vid GU. Sammantaget kom det fram att organisationen ser positivt på den linjestyrning som infördes i och med ”Gu förnyas” och att IR är just ett råd, inte en styrelse. Det jag tar med mig är bl.a. vikten av IR:s roll att processa frågor inom vilka beslut ska fattas och att med än större tydlighet synliggöra beslut. Till hösten avser jag införa ”prefektens beslutsmöte” vilket är något som flera andra institutioner har, och här kan vi också använda webben för att visa beslut och vilka som är föredragande på ett än bättre sätt.
En annan utredning som pågår är analys av utfallet av årets RALS (lönerevisionen). I förra veckan hade jag och Kristin möte med Angelica Simonsdotter (IPS) som är likabehandlingshandläggare på fakulteten. Vi kunde se att i gruppen lektorer på IPKL tjänar män mer än kvinnor. Vid en närmare granskning visar det sig förklaras av att över hälften av de manliga lektorerna också är docenter, och docenter ligger högre i lön än övriga lektorer. Detta, diskuterade vi, väcker frågor om kvinnliga lektorers möjlighet att meritera sig. Meritering är en ofta lyft fråga i vår, även från docent till professor. Fakulteten processar nu ett förtydligande av kriterierna för att bli befordrad till professor. En formulering som diskuterats är:
”Kriteriet utveckla, leda och genomföra forskning avser vanligen framgångsrik flerårig ledning av forskningsprojekt med flera deltagare och erkänd nationell och internationell kvalitet.”
Har ni sett den här uppfordrande tipsfrågan som suttit i trapphuset i B-huset ett tag? Något som IKI satt upp gissar jag? Det kommer bli ett visst mått av rörelse när vi kickar igång höstterminen på uppstartsdagen i augusti!
Det har varit några olika saker att anmäla sig till nu det sista: fakultetens avslutningsmingel på onsdag, IPKL:s avslutning på måndag om en vecka och sedan IPKL:s uppstartsdag i augusti.
Uppstartsdagen i augusti blir något att se fram emot! Som vi sa på IPKL-mötet där vi gick igenom arbetsmiljöenkäten så skulle vi ta fasta på prioriterade områden som pekades på i gruppdiskussionerna. De problem som flest lyfte var tidspress och arbete-hem-konflikt. Utifrån detta har talare bjudits in. Kristin och Cecilia B har diskuterat i arbetsmiljögruppen och arbetat med detta. Programmet börjar nu bli spikat.
På besök i Kristins arbetsrum (planering för uppstartsdagen)
Denna vecka blir det halvårsavstämningar med viceprefekterna om hur det går med alla strategiska frågor inom respektive område (utbildning, forskarutbildning, forskning och arbetsmiljö). Rapport om detta kommer på bloggen!
Lycka till med allt denna vecka; doktorandseminarier, programdag och allt vad som nu händer…
Hoppas vi ses på onsdag och fakultetens avslutning.
