Forskning

Uppstart 2022

Jag ser fram emot att börja hösten arbete med er alla, speciellt efter en uppstartsdag som, tack vare ert engagemang, blev en väldig lyckad och givande dag! (Tycker jag.)

Under dagen hade vi många intressanta diskussioner i olika grupperingar och vi har nu sammanfattat våra anteckningar (se nedan) om temana utbildning, forskning och forskarutbildning. Synpunkter ni har lyft fram fungerar som en viktig utgångspunkt för arbete med HPVP 2023.

Mvh,
Markus och ledningsgruppen

Utbildning

Utmaningar:

Osäkerhet om politiskt beslut om ”förskoleklass” (ny åk 1) och eventuell förändrat läraruppdrag och som en följd av detta, en förändrad utbildning. Viss oro uttrycks om att vi kan förlora förskoleklassen och ”skolifiering” diskuterades.
Utveckla utbildningen genom ökad samverkan
Utmaningar som inte adresseras är olika uppfattningar och förväntningar om centrala begrepp, exempelvis ”lek”. Insatser har gjorts tidigare för att få insikter om hur olika kurser bygger på varandra, om progression och kursernas ämnesinnehåll, vilket varit positivt.
Det saknas en fördjupad diskussion om innebörden av centrala begrepp. Fokus kan läggas på innehåll, på ämne men sakna tydlig målbeskrivning. Den pedagogiska frågan kvarstår.
Det finns utmaningar/otydligheter mellan ämnesrelaterat fokus på ett ämne (behörighet i ett ämne) och fokus på individ i verksamheten.

Oklarheter eller otydligheter:

Hur fördelas ansvar för olika saker som rör utbildning mellan fakultet och institutionen.
Svårt att hänga med i förkortningar.
Vem gör vad? Hur ser beslutsvägar för utbildningsfrågor ut? Vilken funktion och vilket mandat har olika råd och grupper?
För liten kunskap om hur handläggningsvägar ser ut och om vad som ska diarieföras.

Möjligheter

Utveckla strategisk samverkan med IDPP tillsammans med planering för långsiktighet
Fördjupa samsyn och samarbete om centrala begrepp i utbildningen i samverkan med medverkande institutioner.
Förtydliga kommunikation till studenterna för att undvika otydligheter i kursplaner och samverkan mellan institutioner.

Synlighet och tillgänglighet:

Marknadsföring: fånga in skolledare som kan uppmuntra sin personal att söka, uppsöka verksamheter runt om i samhället – aktiv uppsökande verksamhet.
Ta fram informationsstrategi
Öka synlighet för våra utbildningar t ex på webben.
Fortsatt stöd inom digitala system i form av workshops:

–         Likvärdighet i Canvas för både studenter och lärare.
–       Utbildning inom Outlook (bl a digital kalender, mötesinbjudningar mm)
–         Teams

Framtida utbildningsutbud med anpassning till vad studenter önskar idag, flexibilitet inom ramar
Studenter med rätt till stöd kopplat till kostnader för institutionen. Här finns utvecklingspotential i samverkan med stödenheten
Minska omfattningen av plagiat med förebyggande utbildning inom kollegiet
Kompetensförsörjning, hur kan vi bli bättre på att använda den kompetens som finns i kollegiet genom att internutbilda inom ”bristområden”?
Förstärka kopplingen mellan HFU och VFU. ”Alla” som undervisar i ett program bör känna till vad studenterna mött i tidigare kurser samt vad som sker senare i utbildningen.
Utveckla kollegieverksamheten för samverkan

Viktiga punkter att beakta strategiskt:

Det finns en rad frågor om forskning om it och lärande. Dekanen nämnde exempelvis i sin genomgång att digitaliseringsstrategier är en het fråga för GU just nu. Frågor som formulerades handlar om vad detta betyder för vår undervisning och forskning. Ur högskolepedagogiskt perspektiv (också forskning) finns det många intressanta frågor om undervisningsutbud, hybridaktiviteter, examination mm. Vi saknar signaler från centralt håll.
Forskning om it och lärande kan ske på många olika sätt utanför traditionella anslagsgivare. Samarbeten och mindre anslag från skolor, kommuner, regioner och andra kan leda till projektsamarbeten som också får vetenskaplig relevans och avkastning. Vi har också samarbetet med Universeum som kan utvecklas.
Efterlyser också mer forskning som direkt kopplar greppet mellan specifika och avancerade tekniker och undervisning/lärande. Samarbetet med IT fakulteten måste utvecklas.
Behov av stöd i frågor som rör etik, datahantering, datalagring och ansökningar efterfrågas. Dessa frågor blir alltmer komplexa.
Labbets utbyggnad och relationen till punkt 4 behöver utredas. Vi har en ansökan inne om strategiska medel för labbet och om dessa beviljas, bör en konkret strategi tas fram.
Hållbarhet och skola/utbildning är teman där vi borde ytterligare intensifiera våra ansökningar.
Fakultetsmedel för kompetensutveckling (till docent, professor) efterfrågas. Vilka former ska sådant stöd ha?

Forskarutbildning (Doktorander)

Travel expenses and climate fees (internationalisation). Sufficient funding for attending conferences. Phd students wish more information about available stipends for this purpose.

Teaching. Phd students would like to get some teaching experience during their studies (in order to be more employable after they finish etc.). Depending on their topic/language skills, some have more opportunities than others. How to find opportunities for everyone?
How to create a community of PhD student? Wish for gathering all PhD students together every now and then, as they do not know each other. Doktorandträff was cancelled last spring due to the pandemic but are to be organized again during the autumn term. Furthermore, PhD would like to, for example, present their research in IPKl möte.
Phd courses. Difficult to find courses that are relevant, especially when it comes to methodology and digitalization.

Finfin utdelning från Vetenskapsrådet!

I torsdags kom beslut från Vetenskapsrådet om beviljade bidrag inom utbildningsvetenskap 2021. Tre intressanta forskningsprojekt med olika koppling till IPKL beviljades bidrag: två projekt på institutionen med Ylva Odenbring respektive Géraldine Fauville som projektledare, samt ett projekt i vilket Pia Williams medverkar tillsammans med projektledare Liss Kerstin Sylvén från IPS.

Psykisk ohälsa och våldsutsatthet bland HBTQI-ungdomar

Ett av de forskningsprojekt som beviljades bidrag är Psykisk ohälsa och våldsutsatthet bland HBTQI-ungdomar: en komparativ studie i svensk och dansk skola. Projektledare är Ylva Odenbring och medverkar i projektet gör också Emma Sorbring på Högskolan Väst, Anne Görlich och Niels Ulrik Sørensen vid Aalborg universitet.

– Det finns få studier som har tittat på HBTQI-ungdomars erfarenheter av psykisk ohälsa relaterat till våldsutsatthet i skolvardagen. Vi är intresserade av att ta del av ungdomarnas egna berättelser och hur de sätter ord på sina upplevelser, säger Ylva i en intervju med Calle Höglund på UF.

Virtuell verklighet för ökad kunskap om havets betydelse för en hållbar miljö

Det andra projektet som beviljades medel är projektet Virtuell verklighet för ökad kunskap om havets betydelse för en hållbar miljö med Géraldine Fauville som projektledare. Projektet, som ska genomföras i samverkan med högstadieskolor och Universeum, kommer att undersöka hur virtual reality kan användas i undervisning om havsmiljöer och havets betydelse för klimatet och hållbar utveckling.

Unga svenskar och engelska

I projektet Unga svenskar och engelska, ska projektledare Liss Kerstin Sylvén på IPS tillsammans med Pia Williams på IPKL undersöka i vilken grad barn i åldrarna tre till sju år kommer i kontakt med engelska och vilka kunskaper i engelska de har. Forskningsprojektet kommer även undersöka om det finns skillnader i kunskaperna i engelska avseende exempelvis kön, socioekonomisk bakgrund och flerspråkighet.

Ett stort grattis till er, Ylva, Géraldine och Pia!

Läs mer om forskningsprojekten som beviljades bidrag från VR

Göteborgs universitet var det lärosäte som fick flest bidrag inom utbildningsvetenskap med totalt åtta forskningsprojekt.
Se hela listan med beviljade bidrag på VR:s webbplats

Utmärkelse och nya uppdrag

Guldäpplets Jubileumsutmärkelse 2021

Först och främst ett stort grattis till Roger Säljö som, tillsammans med Mikael Alexandersson, tilldelas Guldäpplets jubileumsutmärkelse i kategorin Nationella forskare.

Guldäpplets Jubileumsutmärkelse 2021 delas ut till personer, huvudsakligen utanför lärarkåren, som haft stor direkt betydelse för att inspirera lärare att utforska och utveckla de digitala möjligheterna i skolan tillsammans med elever och kollegor.

”Mottagare av Guldäpplets Jubileumsutmärkelse för perspektiv på lärandets sociala processer och digitala artefakters betydelse för lärande.”

Läs mer:
Intervju med Roger Säljö
Pris till forskning med stor betydelse för lärare

Nya studierektorsuppdrag

Vi hälsar Malin Nilsen och Jennie Sivenbring välkomna i rollen som studierektor för samverkan och externa uppdrag från och med 1 november .

Malin har studierektorsansvar för samverkan och uppdragsutbildning, samt för vissa fristående kurser.

Kontakta Malin

Jennies studierektorsuppdrag omfattar de kurser som ges inom ramen för Segerstedtinstitutet

Kontakta Jennie

Datalagring och info om att GU-box stänger ner

Jag vill göra er uppmärksamma på att det nu i IPKL:s yta på Teams ligger en presentation av Birgitta Roos Haraldsson om vad som gäller kring datalagring på institutionen och där till vad vi ska göra när GU-box avslutas. Den här presentationen höll Birgitta på IR i måndags, men vi passade på att spela in så att alla kan ta del av informationen som har varit efterfrågad av många.

Trevlig valborg!

Cecilia

Vad är på gång?

Här kommer ett försök till översikt av vad vi i ledningsgruppen arbetar med just nu:

UKÄ utvärderar GU:s kvalitetsarbete inom utbildning. Annika Edenholm och jag deltar i egenskap av ledamot i BUGA respektive prefekt. Utbildningsvetenskapliga fakulteten och Naturvetenskapliga fakulteten är utvalda i granskningen för att utgöra stickprov när det gäller processerna för kvalitetsarbetet. Vi läser nu på och fräschar upp olika dokument som uppdragsbeskrivningar, programrapporter, kursrapporter mm.
Rekrytering: Här är det nu full fart med två lektorsrekryteringar, en inom förskolepedagogik (matematik och naturvetenskap) där vi haft en intervju och ska ha en till nästa vecka, samt en inom barn och ungdomsvetenskap. Till lektoratet i barn- och ungdomsvetenskap har utlysningen just stängt och vi kan konstatera att 11 disputerade personer har sökt och alla har mycket hög kompetens, bland de sökande finns t.ex. en docent och en professor. Det glädjer oss att det är så många som vill söka sig till IPKL från hela Sverige! Dessa rekryteringar kommer nog dock tyvärr inte vara klara till terminsstarten, så allt tyder på att det blir vikariat för tjänsterna under HT20. Vi har också förvånansvärt många och kvalificerade sökande till de tjänster vi har haft ute inom VFU. Även här väntar sakkunnigbedömning, men vi tror denna process går snabbare, så vi blir klara till terminsstarten. Vi har också i process fyra doktorandanställningar och en postdoc-tjänst.
Planering för hösten: Söktrycket inför hösten är överlag gott, men det som sticker ut är det som varit vår stora satsning, och där förberedelserna pågått i ett par år, det reviderade förskollärarprogrammet för yrkesverksamma (kallat FÖRV). Läs gärna nyheten på fakultetens webb om ni inte gjort det, här. Helt fantastiskt roligt! Överlag otroligt positivt att så många vill bli lärare i förskola och fritidshem. Bra val av studenterna 🙂
Docent och professorsmöte: Undertecknad och viceprefekt för forskning har bjudit in docenterna och professorerna till ett möte på fredag för att informera om och diskutera vårens doktorandantagning, konsekvenser av Covid19, internationaliseringsstrategi inom forskning, arbetsmiljö och framtagning av arbetsbeskrivning för docenter och professorer (en fråga som drivs på fakulteten).
Planering för IR och IPKL-möte: På måndagens IR kommer vi bl.a. att ta upp frågan om inrättande av gästprofessor inom forskningstemat Global Childhoods, datalagringsfrågor (Birgitta kommer att göra en dragning på initiativ från ledamöterna som efterfrågat detta), inflytande och delaktighet (en fråga vi arbetar med efter arbetsmiljöenkäten förra året) samt generell kompetensutvecklingsplan. På IPKL-mötet den 3 maj planerar vi bland annat att låta Christian Eidevall och Lena Pareto att presentera sig och sina uppdrag. Christian har varit adjungerad lektor hos oss under en tid nu, men i år har hans uppdrag reviderats något och ingår i vår strategiska satsning på arbete med praktiknära forskning. Lena är helt nyanställd och har en professur med inriktning mot forskning på och med Universeum – missa inte det!!
Planering för terminsupptakt ht2021: Temat kommer bli internationalisering och vi skissar just nu på att förlägga det till zoom eftermiddagen den 19 augusti och förmiddagen den 20 augusti. Blocka gärna i kalendern! Sedan kan vi förstås drömma om att vi har fått vaccin till dess och kan ses på campus… vi får se!

Något annat som jag tycker är värt att uppmärksamma av det som nyligen ägt rum är det remissvar som gick in från GU angående regeringens promemoria ”Ökad kvalitet i lärarutbildningen och fler lärare i skolan”. Tack ni från IPKL som bidrog till att formulera denna kritik – viktigt!

Jag vet att det är mycket att göra för alla just nu. Vi talade om det på en av arbetsmiljödialogerna i veckan: det tenderar att vara arbetstoppar som inte följs av dalar… Jag tänker att vi försöker hjälpas åt, prioritera tillsammans, söka strukturella förbättringar och fokusera på det i arbetet som också ger energi. TACK för alla era insatser bästa IPKL:are!

/Cecilia

Vi ger inte upp internationalisering!

Hej IPKL

Jag kommer precis från ett kick-off möte i zoom med Global Childhoods strategiska satsning där deltagare kom från Mozanbique, Sydafrika, Etiopien, Indonesien, Nya Zeeland, Australien, Turkiet, England, Indien, och Norden!

Första föreläsningen för dagen hölls av Marek Tesar

Vilket fantastiskt exempel på att det går att genomföra utbyten över hela världen, trots att vi har en pandemi. Det är också väldigt viktigt att vi prövar och utforskar alla digitala möjligheter, så att vi också är beredda framåt, i en tid efter corona, för internationaliseringsstrategier som är miljömässigt hållbara.

Internationsliering har verkligen varit ”frågan på bordet” den här veckan. Vi har diskuterat det både i ledningsgruppen, i institutionsrådet och i prefektrådet. För ett par år sedan gjordes en utredning av fakultetens internationalisering som pekade på både styrkor och svagheter. Sedan dess har en samordnare för internationalisering tillsatts, vi har fått en vicedekan med för internationalisering och nu – på institutionen – har vi tänkt att Markus Nivala i sitt uppdrag som proprefekt ska axla detta ansvar.

Det fakulteten har skissat på i sin agenda är en mängd saker: att inventera de avtal som finns med olika lärosäten runt om i världen, att etablera ett antal systermiljöer till varje institution, att utveckla ’sabbaticalprogrammet’ som redan finns (att medarbetare kan söka stöd för 3 månaders vistelse utomlands), att inventera kursutbudet för internationella kurser i forskarutbildningen, skapa korttidsmobilitetsprogram för doktorander, se över fakultetens organisation och ansvarsfördelning av internationella studentutbyten, arbeta med utlands-VFU, utlysa stipendier för lärarmobilitet och inte minst – integrera internationella och interkulturella dimensioner i utbildningen på grund- och avancerade nivå.

Nu gäller det att prioritera. Vi ha en historia av att ha väldigt starka internationella band, men det finns risk att internationella kontakter blir främst personbundna, och det finns ibland administrativa problem med att reda ut allt som krävs för att genomföra mobilitet. Det kommande året ska vi satsa på att utveckla detta område! Tänk gärna till vad ni har för idéer och visioner inom internationalisering (vad, hur och varför) och dela med kollegor och till Markus, till ledamöterna i IR, till era studierektorer, i era forskningsgrupper osv. Redan idag kan vi vara glada över att Global Childhoods-kick-offen gick bra, att tekniken fungerade och att så många kunde vara med 🙂

Ha en bra onsdag!

Strategiskt program för forskning – hur långt har vi kommit?

Varje gång vi har IR så har vi en punkt där alla ledamöter kan komma med information och frågor av intresse för institutionen. Senast var det någon som påtalade att det vore bra med en uppdatering av var vi ligger till med det strategiska program för forskning som vi lade fram till fakultetsstyrelsen för ganska precis ett år sedan. Bra förslag! Är det fler som har tankar, funderingar och förbättringsförslag av olika slag så dra er inte för att vända er till någon av ledamöterna i IR så frågorna kommer ”på bordet”, som man säger.

På den här sidan kan man läsa om fakultetens gemensamma satsning och se även våra granninstitutioners strategiska program. Programmet är treårigt.
Här finns IPKL:s strategiska program i kortversion och i sin helhet som pdf. I pdf:en kan man också läsa om den analys som ligger till grund för prioriteringarna.
Här finns blogginlägget där jag beskrev hur beredningsprocessen på institutionen planerades (vilka organ vi hade det uppe för diskussion i) för att ta fram programmet (från november 2019).

I analysen utgick vi ifrån att vi hade fyra befintliga forskningsteman:

1. Förskolan som institution, dess professionsutövning, kvalitet och utveckling
2. Förskolans didaktik och barns lärande
3. Lärande och IT med inriktning mot skola, förskola och högre utbildning (LIT)
4. Barndom, ungdom, kultur, lärande (BUKL)

Det är dessa teman som under året har definierats än tydligare och fått delvis nya namn. För den nya presentationen av vår forskning och alla forskningsteman se här (och kom på IPKL-mötet på måndag där alla kommer att presentera aktuell forskning – det blir spännande!). Vi skrev också fram två förslag på nya teman, varav båda i nuläget kommit igång riktigt bra! Dessa två tentativa teman kallade vi då:

5. Barn och barndomar
6. Bildningspraktiker i utbildning och samhälle

Här följer de prioriteringar vi bestämde oss för och hur det har gått:

Prioritering 1. Två doktorandanställningar med inriktning mot fritidshem att knytas till tema 1 och tema 4. Dessa anställningar motiveras av forskningsbehov och av institutionens utbildningsuppdrag.

Här har vi anställt Sara Andersson och Anna-Lena Borg.

En doktorandanställning med inriktning mot lärande och IT (tema 3). En doktorandanställning med inriktning mot lärande i professioner alt högre utbildning (tema 6).

Här reviderade vi planen något innan vi gick ut med anställningarna och gjorde dels två anställningar mot lärande och IT (med koppling till olika befintliga projekt), samt gjorde en öppen utlysning i pedagogik. Sammantaget blev det tre doktorandanställningar i pedagogik. De som fick dessa var Hadil Ghazy Elsayed, Lia Roka och Kalliopi Moraiti.

Prioritering 2. Forskningstid för anställda lektorer, fyra lektorsutrymmen om 50 procent under tre år med början 2020/2021. Tre av dessa utrymmen kommer att rymmas inom externt utlysta lektorstjänster (tillsvidare). Processen för dessa rekryteringar startar februari 2020 och följer gängse arbetsgång (LFN, externa sakkunniga etc.). Ett utrymme utlyses internt på institutionen genom intresseanmälan. Processen att fördela detta forskningsutrymme sker genom ett förenklat sakkunnigförfarande med en extern bedömare. (Tema 2 och 3)

Här kom vi att satsa lite ytterligare och anställde på två av utlysningarna två lektorer. Den internt fördelade forskningstiden gick till Jenny Bengtsson. De externt utlysta lektoraten gick till Jonna Larsson (ma/no), Malin Nilsen och Pernilla Lagerlöf (IT) och Anne Kultti och Annika Åkerblom (språk/flerspråkighet).

Prioritering 3. Forskningstid för anställda lektorer (som ännu ej är docenter), sex lektorsutrymmen om två månader (måste utnyttjas under vt20/ht20). Forskningstiden kan sökas av alla lektorer vid institutionen och ansökan ska innehålla en förklaring av hur man avser att forskningen ska ingå i och stärka något av de sex forskningstemana.

Även här utökade vi satsningen genom att sammanlagt fördela 12 lektorsutrymmen om 200 timmar. De vars ansökningar blev beviljade var i första omgången Ylva Ågren, Magnus Karlsson, Pernilla Lagerlöf, Malin Nilsen, Ann-Marie Eriksson och Mikaela Åberg. I andra omgången var det Cecilia Björck, Catarina Andishmand, Viveka Torell, Louise Peterson, Åsa Wahlström Smith och Karin Lager.

Prioritering 4. En postdok med inriktning mot kvantitativa metoder (tema 1)

Denna anställning fick Panagiota Nasopoulop.

Prioritering 5. Två gästprofessurer, en vardera vid temana 5 och 6.

Gästprofessur till tema 5 är under process just nu. Global Childhoods-gruppen under ledning av Anette Hellman arbetar på att skriva fram en kandidat som förhoppningsvis ska vara på plats till våren 2022. För tema 6 har vi gjort en omprioritering och kommer istället att gå fram med en doktorandanställning. Anledningen att vi tänkt om är bl.a. att förra årets doktorandutlysning istället blev en öppen tjänst i pedagogik och kom att stärka IT-temat. Vi kommer också att bli delaktiga i en forskarskola som startar till hösten inom folkhögskolans pedagogik (två platser), som gör att det nu är ett gott läge att bygga forskningsmiljön med ytterligare en doktorand.

Det som har varit väldigt positivt för IPKL med det strategiska programmet, upplever jag, är inte bara att vi fått en hel massa nya medarbetare som ägnar sig åt forskning, utan också att vi fått igång en ordentlig analys (bl.a. utifrån samtal med alla lektorer) av forskningsverksamheten kopplat till ekonomi och rekrytering, där ledningen i linjen (prefekt och ledningsgruppen) på ett strukturerat sätt talat med den kollegiala ledningen av forskningen (docenter och professorer, ledare för kollegier och seminarier). Detta är viktigt att vi upprätthåller även framgent, och därför har vi nu etablerat en cykel där vi har forskningsdialoger i slutet på hösten, i samband med att budgeten ska planeras, och därefter kan vi göra prioriteringar som sedan verkställs under våren (doktorandutlysningar t.ex.). Det är dock väldigt viktigt att vi inte förlitar oss på de interna medlen för att utveckla forskningstemana, utan extern finansiering är fortfarande helt central. Våra interna medel ska på olika sätt ”jobba som medfinansiering”, dels konkret medfinansiering där det krävs av finansiären, men även att stötta finansiering av doktorander eller postdocs till externt finansierade projekt. Så sammanfattningsvis: Fortsätt sök projekt!

Har ni frågor eller funderingar kring något av allt detta så hör gärna av er till mig eller Roger, eller till forskningsrådet under ledning av Johannes Lunneblad. Diskutera gärna med kollegor och ledamöterna i IR också, så håller vi den kritiska blicken på oss själva som institution levande!

Forsknings- och samverkansinsatser under året med Covid-19

Här följer dokumentation från IPKL-mötet den 14 december 2020. Syftet var att sprida den forskning, samverkan och några av undervisningserfarenheterna som medarbetare gjort under de 10 månaderna med Coronasituationen. Vi länkar också till några av rapporterna från studentkårer om konsekvenserna för studenterna och deras studiesituation, både på nationell och lokal Göteborgsnivå.

Rapporter från studentkårer om Covid-19-situationen:

Sveriges förenade studentkårer (SFS):

Högskolan kommer inte vara sig lik. Coronapandemins inverkan på högre utbildning under 2020 och framöver

Studenters ekonomi – sedan coronapandemin och ur ett längre perspektiv

Göteborgs universitets studentkårer (GUS) har gjort tre rapporter om studiesituationen under Covid-19:

Samlade rapporter från GUS

UKÄ:

Studenter ska inte förlora CSN bidrag undantag görs kring examination osv.

Anne Algers, docent i pedagogik

Anne berättade om ett PIL-webbinarium i juni med 150 deltagare på ”Omställningen till distansundervisning – vad har vi lärt oss?”

Regeringsmedel för att utveckla öppen utbildning och distansutbildning:

Pressmeddelande

För GU:s handlade det om c:a 2,3 miljoner för HT20 för kursverksamhet. Om man ska förklara öppen utbildning, så handlar det om tillgängliggöra utbildning gratis, utan krav på förkunskapskrav, och med lärarresurser som görs fritt tillgängliga och märks på särskilt sett. Dels gick det till utveckling av MOOCs vid IT-fakulteten och dels till det projekt Anne nu leder, Delningskultur för utbildning, rekrytering och kunskapsutveckling (DURK). I projektet har det varit flera intressanta diskussioner, t ex hur en ekonomisk modell för öppen utbildning ska se ut och hur bevarar man lärares rätt till sitt eget undervisningsmaterial. Se också SUHF beskrivning av det s k lärarundantaget

Jonas Linderoth, professor i pedagogik

Jonas medverkade i Skola hemma-satsningen

Han gjorde också tidigt videoklipp på temat ”Ställa om till distansundervisning i högre utbildning”

Ingrid Henning-Loeb, docent i pedagogik

Ingrid presenterade en ny artikel som hon och Sally Windsor, universitetslektor på IDPP gjort:

Henning-Loeb I., & Windsor, S. (2020). Online-and-alone (och ofta i sängen) – Elevers berättelser om gymnasietidens sista månader våren 2020. Paideia 20.

In English

Pressrelease

Anette Hellman, docent i pedagogik

Anette har deltagit i en finsk-svensk studie om hur barn i förskola och daghem reagerat på coronasituationen, och bl a tittat på hur barn hanterar situationen och klarar att anpassa sig till den.

Heikkilä, M., Furu, A-C., Hellman, A., Lillkvist, A., & Rantala, A. (2020). Barns deltagande i förskole- och daghemskontext under inledningen av coronavirusets utbrott i Finland och Sverige. Barn, 38(2).

Ingrid Pramling Samuelsson, professor/seniorforskare

Ingrid berättade om en studie från Norge, Sverige och USA om situationen för förskolan.

Pramling Samulesson, I, Wagner, J.T., Odegaard, E. (2020) The Coronavirus Pandemic and Lessons Learned in Preschools in Norway, Sweden and the United States: OMEP Policy Forum International Journal of Early Childhood52, 129–144. https://doi.org/10.1007/s13158-020-00267-3

Ewa Skantz-Åberg, lektor/postdoc i VR-projekt om lärares digitala kompetens

Ewa deltog redan under mars månad i genomförandet av en enkätundersökning riktad mot lärare i förskoleklass och om de förberedde sig på distansundervisning

/Sammanställt av Annika Bergviken-Rensfeldt

Strategiplaner för 2021

Nu har vi processat vad vi kallar HP/VP (handlings- och verksamhetsplan) för 2021 och sänt in denna till fakulteten. Många har varit involverade, men främsta instans för detta arbete är institutionsrådet och ledningsgruppen. Så fort planen fått ett diarienummer och publicerats på webben så kommer länk i nyhetsbrevet så alla kan läsa i detalj, men jag tänkte att en kortversion kan vara intressant, så här kommer den. Detta är alltså de frågor vi prioriterar inför nästa år. I den fulla versionen finns en kort bakgrund till varje punkt och en beskrivning av vilka aktiviteter vi planerat vidta i arbetet.

Forskning:

Fortsätta det strategiska arbetet med miljömobilisering, dels genom utveckling av forskningsteman och dels genom rekrytering, i dialog mellan linje och kollegium
Utveckla arbetet med att organisera plattformar för praktiknära forskning
Stödja initiativ till internationell samverkan online
Att bibehålla och utveckla IPKLs forskningslabb. Sprida och förankra riktlinjer och regler kring datahantering och forskningsetik.

Utbildning:

Starta upp VAL-utbildning av förskollärare och grundlärare inriktning fritidshem och delta i nationell samverkan
Följa upp utbudet inom fristående kurser genom uppföljning av kurvärderingar/kursrapporter
Medverka till utvecklingen av formerna för kursvärdering, i samverkan med projekt på fakultets- och universitetsgemensam nivå
Inventera möjligheterna för internationella samarbeten i masterprogrammen
Utveckla en integrerad process för budgetarbete, bemanningsarbete och rekrytering
Stötta erfarenhetsutbyte kring nätbaserad undervisning och examination

Forskarutbildning:

Bibehålla och stödja internationell samverkan inom forskarutbildning
Beakta och bevaka doktorandernas arbetsmiljö, inklusive frågor som gäller gruppen samverkansdoktorander
Fortsatt medverka till forskarutbildningens dimensionering som en fakultetsgemensam angelägenhet och planering av doktorandrekryteringar
Forskningsetik, datahantering inom ramen för forskarutbildning

Arbetsmiljö:

Verka för att fördjupa förståelsen kring de genom ARK prioriterade områdena för förbättrad arbetsmiljö bland personal (frånvaro av stress och frånvaro av konflikt mellan arbete och fritid) genom arbetsmiljödialoger i institutionens olika fora.
Fortsatt arbeta med det i ARK prioriterade området inflytande och delaktighet, för en förbättrad arbetsmiljö, genom tydliggjorda processer och mandatfördelning, framförallt inom utbildning. Ett särskilt fokus ligger på de områden där nya ledningsfunktioner tillträder under året.
Fortsatt arbeta för utvecklade strukturer för stöd för medarbetare och ledare.
Bevaka den digitala arbetsmiljön som studenter och medarbetare verkar inom under den pågående pandemin.

I detta arbete kommer vi att läsa och diskutera resultat från Tillitsdelegationens betänkande.

Framgångar på VR!

Två VR-projekt fick vi till IPKL i höst, i den stenhårda konkurrensen! Här kommer en presentation på det första av dem…

SATSA – Structural approach in teaching as foundation for sustainable arithmetic learning

(eller: att undervisa om tal och räknande med en strukturell ansats i förskoleklass)

I projektet SATSA riktas uppmärksamheten mot kvaliteten i undervisning i förskoleklass (6-åringar) med avseende på hur tal, antal och räknestrategier behandlas som innehåll för lärande. Forskning på interventioner där en strukturell ansats i matematikundervisningen har implementerats visar positiva resultat vad gäller elevers begreppsliga förståelse att hantera tal som del-helhetsrelationer, alltså att uppfatta tal som sammansatta helheter man kan manipulera med för att lösa problem (t.ex. 2 och 3 är delar av 5 och då kan man lista ut vilken del som saknas om man vet de andra två, genom att se dem som sammansatta och relaterade till varandra). Syftet med SATSA är att närmare studera hur undervisning med en sådan ansats iscensätts för att kunna karakterisera och konceptualisera vad det är som gör lärandeutfallen av matematikundervisning för 6-årigar hållbara och utvecklingsbara. Projektet utgörs av en kartläggning av matematikundervisningen i 100 svenska förskoleklasser, samt en intervention där vi implementerar en strukturell ansats och följer ett urval av klassers (n=30) undervisning (samt jämförelsegrupp, n=15) och elevernas kunskapsutveckling. Interventionen består av två program som i tidigare forskning visat sig framgångsrika. På detta sätt har vi möjlighet att undersöka inte bara vilket lärandeutfall undervisningen har utan främst vilka framgångsfaktorerna är. Resultaten kommer att ha betydelse för de teoretiska kunskaperna om räknefärdigheters utveckling och särskilt för undervisningspraktikens utveckling i de tidiga skolåren.

Camilla Björklund är projektledare och medforskare är Angelika Kullberg (IDPP) samt Anna-Lena Ekdahl (Jönköping university). Och fler resurser kommer att behövas!

En hälsning från Camilla – forskningsledaren på hemmakontoret

Grattis Camilla till detta spännande projekt – vi ser fram emot att ta del av resultat framöver!