Forskning – Sida 2 – Ledningsbloggen IPKL

Skärpta coronarestriktioner

Vi har precis (tisdag eftermiddag) haft avstämning i prefektrådet om den nya gränsen för 8 personer vid offentliga sammankomster som ska träda i kraft om en vecka. Hur påverkar det vår verksamhet? Eftersom vi redan har haft en mycket strikt hållning påverkar det som det ser ut nu inte så mycket, men för de som har inplanerade moment kan det bli desto bökigare. Dessa tror jag vi har koll på och kommer ha dialog direkt med berörda (hör av er om ni behöver hjälp eller råd kring något som jag/ledningen har missat!) – men lite allmän information kommer här:

VFU: Fortsätter som vanligt! Inga andra signaler från skolhuvudmännen har ännu kommit. Från studenthåll har det kommit mycket frågor, men vad vi kan svara är i linje med vad som ligger på studentportalen för VFU.
Arbeta på plats: Ett antal undantag har vi beviljat och vad vi förstår kan dessa medarbetare fortsätta komma till campus innan vi hört något annat.
8 personers-regeln ska vara normerande, men annars är det mycket av vår verksamhet som inte faller under ”offentliga sammankomster”. Undantag är disputationer som är just offentliga.
Studieplatser: Trycket på dessa förefaller ha minskat då fler verkar välja att stanna hemma. I nuläget finns inget annat besked än att fortsätta erbjuda dessa platser på samma sätt.
Smittspårning: Det talas om att vi institutionsvis kommer få en roll i att medverka i smittspårning. Vad detta konkret innebär är inte riktigt klart, men skulle ni testa positivt för Covid19 är det bra om ni kontaktar mig! Hoppas kunna återkomma med tydligare info om det kommer.
Det vi gör nu är att sträva efter att upprätthålla verksamhet så att studenter ska kunna ta sina poäng i utbildningen, men att kvaliteten skulle vara den samma som i vanliga fall är orealistiskt. Detta är värt att tänka på vid överväganden angående hur examinationer kan genomföras.
Rektor förväntas gå ut med ett förtydligat inriktningsbeslut på torsdag.

Forskare: Vi har haft avstämning med doktorander och handledare kring doktorandernas situation och eventuella förseningar med anledning av begränsade möjligheter att komma ut i fält etc. Läget verkar vara under kontroll! Är det andra forskningsprojekt som har problem nu så kontakta mig eller Roger Säljö. Jag ser att det kommit ansökningar om förlängd dispositionstid t.ex. i externa projekt. I något projekt har medel som tänkt användas till konferensresor omfördelats till open access för bokprojekt, det kan också vara en idé! Finns annat vi behöver veta? Behöver ni justera er tid i projekt eller annat? Vi hjälper gärna till att bolla idéer om det kan vara till hjälp!

Tre frågor till vår nya post-doc Biörn Ivemark

Var kommer du senast ifrån?

Från en postdoktjänst i sociologi på Örebro universitet. Där följeforskade jag kring ett breddat rekryteringsinitiativ som har arbetat i många år för att inspirera elever till högre studier på högstadieskolor med väldigt olika förutsättningar.

Vad var det som lockade dig att söka till IPKL?

Projektet ”skolan som brottsplats” var den främsta dragkraften. Under min avhandlingstid blev jag intresserad av hur skolan bäst kunde kompensera för uppväxtvillkoren i socialt utsatta områden. Fältarbetet i Örebro synliggjorde sedan på hur olika sätt skolor hanterade problem som uppstod bland elever och vilka konsekvenser det kunde få. Projektet på IPKL framstod som en spännande möjlighet att fördjupa mig i dessa frågor.

Vad ser du fram emot just nu?

Att lära känna mina nya kollegor och komma igång med projektet!

Hur går det med ekonomin (och planer för forskningen)

I flera inlägg har jag skrivit uppdatering om hur det går med utbildningsekonomin här på IPKL (se kategorin ”ekonomi” i högerkolumnen där man kan hitta alla inlägg om detta). I stora drag har det handlat om att vårt balanserade kapital inom utbildning har först minskat, sedan tagit slut, sedan övergått till att bli ett negativt kapital, dvs. ett underskott vi dras med. I vår har vi gjort ytterligare ansträngningar för att minska utgifterna på utbildningssidan och vi planerar rekryteringarna till hösten så noga vi kan för att hålla nere kostnaderna. Vi kommer ändå även i år att få med oss mer underskott, mycket beroende på så kallad underproduktion, dvs. att platser i framförallt förskollärarprogrammet inte har kunnat fyllas.

Forskningsekonomin har vi inte sagt så mycket om de sista åren – det har mest handlat om att hålla allt flytande. I flera år höll vi igen på doktorandantagningar och vi har inte gjort några särskilda satsningar på något område, helt enkelt för att det inte funnits några medel att gå in med. Någon gång har vi problematiserat att vår OH stigit, vilket beror på att vi haft en nedgång i volymen på externfinansierade projekt. Men, som ni säkert noterat, så beslutades om en stor förändring i höstas. Utbildningsvetenskapliga fakultetens basanslag för forskning höjdes rejält (ett inlägg som handlade om detta finns här, det finns också en sida på fakulteten med text och länkar om satsningen, även länk till vårt eget strategiska program till följd av anslagshöjningen). I tillägg till detta har vi det sista halvåret haft en ganska god tillströmning av medel som sökts i konkurrens, både genom forskningsprojekt och forskarskola.

En sak vi kunnat göra genom de höjda basanslagen är att utlysa interna medel i form av förstärkt forskningstid i tjänsten. Vi ser nu utifrån en långtidsprognos att detta är något vi kommer kunna göra återkommande. I det strategiska programmet ingick också att utlysa en post-doc-tjänst, och även detta är något vi kommer kunna göra med viss regelbundenhet framgent – förutom att anta doktorander. I ledningsgruppen har vi diskuterat att de forskningsteman som formuleras denna termin (gamla och nya) behöver följas upp årsvis. Igenom denna uppföljning, som vi önskar ska bli i dialogform, kan vi kontinuerligt arbeta med forskningsstrategin och se vad vi behöver göra för forskningen i samband med budgetarbetet. En tidsplan som vore lämplig är att vi gör uppföljningar augusti-september och sedan beslutar om budget oktober-november (självfallet med beredning i forskningsråd och IR i vanlig ordning). På det viset skulle en utlysning av interna medel till lektorer kunna tajma bättre med övrigt bemanningsarbete än vad det har gjort i år.

I siffror ser det ut något i denna stil:

2020 blir det ett överskott som är ganska stort (kanske 7 miljoner eller knappt 30%), framförallt beroende på att de planerade rekryteringarna inte går så snabbt som man hoppas i budgetarbetet
2021 med nu planerade satsningar som löper på, men innan vi hittat på vad vi ska göra ytterligare (nya doktorander, post-doc:s, interna medel) landar vi på ytterligare överskott som ger ett kapital på 8-9 miljoner
2022 samma som året innan

Vad används fakultetsanslagen till?

Som fördelningen av resurser ser ut just nu utgör forskarutbildningen (utbildnings- och lönekostnader) ca 25% av kostnaderna och forskningstiden i lektorers (inkl docenter) och professorers tjänster ca 40%. Satsningen på extra forskningstid till lektorer (den interna utlysningen) drar ca 7% av kostnaderna. Övrigt ligger sedan på mellan 2 och 4% (medfinansiering, språkgranskning, konferensresor, medfinansiering specifikt av postdoc:s, resurser för LinCS-labbet mm.).

En vision nu är att vi med de förstärkta basresurserna ska bli mer konkurrenskraftiga i att söka externa medel, så att det på sikt blir en högre andel av kostnaderna som ska gå till medfinansiering. En annan vision är att IPKL ska bli en riktigt attraktiv arbetsplats för forskare att utvecklas på, och därför känns det som är på gång nu väldigt roligt; dels formeringen av temana med tillhörande planer på fortsatt dialog linjeledning-forskningsledning, dels möjligheten att årligen utlysa interna medel så att lektorer som vill satsa på ansökningar och meritering ska kunna göra det!

Sammanhängande forskningstid

Ett av IPKL:s verksamhetsmål för 2020 är att:

Utveckla former för att skapa sammanhållen forskningstid t.ex. skrivardagar.

För att åstadkomma detta vill vi pålysa följande tre möjligheter:

Schemalägg egen forskningstid under hösten.

Enligt vårt årshjul https://medarbetarportalen.gu.se/digitalAssets/1763/1763528_arshjul2020.pdf ska höstens scheman skickas in i slutet på april. Det betyder att det under mars månad är läge att vika sammanhängande tid för forskning under påföljande terminen, och sedan ta hänsyn till dessa dagar då undervisningstid ska schemaläggas. Det är även i mars-april som utvecklingssamtal äger rum och ett av utvecklingssamtalens syften är att diskutera kompetensutvecklingstiden. (Se övergripande kompetensutvecklingsplan här: https://medarbetarportalen.gu.se/digitalAssets/1722/1722343_kompetensutvecklingsplan-ipkl.pdf)

Ansök om resebidrag från institutionen.

I år har vi reviderat riktlinjerna för resebidrag https://medarbetarportalen.gu.se/digitalAssets/1763/1763533_riktlinjer-stod-konferensdeltagande-revfeb20.pdf till att gälla, förutom konferenser, även annat typ av forskningsutbyte.

En möjlighet kan t.ex. vara att resa till ett annat lärosäte om en sådan inbjudan finns (eller kan skapas). Det ska finnas ett program(t.ex. att du presenterar vid ett seminarium eller liknande) och en plan för publicering eller en konkret plan för en forskningsansökan t.ex. Denna typ av resa kan vara en möjlighet att kombinera kunskapsutbyte med en kortare vistelse och samarbete med externa partners runt en ansökan eller gemensamt skrivande. På detta sätt kan sammanhängande tid skapas för forskningsarbete, som ett alternativ till att åka på konferens. Observera att när så är möjligt ska projektmedel eller andra externt sökta stipendiemedel användas. Se här: https://www.gu.se/forskning/stipendier/gustipendier

Skrivardagar i juni och augusti.

Lämpliga tider att förlägga sammanhängande forskningstid utifrån institutionens verksamhet är i juni och augusti, före och efter sommarsemestern. I augusti planerar för vi för en särskild satsning på gemensamma skrivardagar.

Tid: 18-20 augusti på Jonsered, 9-16
Program: Gemensam uppstart på morgonen med inspirationsföreläsning om forskning/vetenskapligt skrivande med IPKL:s professor, därefter enskilt arbete och möjlighet att vid lunch och fikatid få bolla med seniora forskare [preliminärt – upplägget är under bearbetning]
Anmälan: [vi återkommer med detaljer om detta]
För vem: Alla med önskan om att arbeta med kompetensutvecklingstid/forskning på detta sätt

Några personliga reflektioner om skrivtid och rimliga förväntningar:

Efter att ha samtalat om detta i många utvecklingssamtal de senaste åren har jag några tankar att dela med mig av. Dels om tidsomfattningen för forskning, dels om hur forskning, samverkan och utbildning kan gå ihop i en och samma tjänst.

En lektor som arbetar heltid har 170 timmar forskningstid per år i tjänsten (om man inte har några extra projekt) (vad som gäller för olika tjänstekategorier och hur många timmar som gäller, se här). Det motsvarar alltså drygt två veckor per termin. Om man förlägger en vecka per termin till sommarmånaderna (en i juni och en i augusti) innebär detta ytterligare 5 arbetsdagar under pågående termin. Av dessa kanske 2 arbetsdagar går åt till att delta i forskningsseminarier mm (textläsningsgrupper, delta i kollegiediskussioner mm.) och reviewuppdrag eller liknande som görs löpande på mindre timinsatser. Då återstår kanske 2-3 arbetsdagar att frilägga helt för skrivtid per termin, under pågående ”undervisningssäsong”. Från kursslut (omkring 12 juni) till kursstart (omkring 31 augusti) är det 11 veckor. Av dessa är ofta 6 veckor semester. Då återstår 5 veckors arbetstid. Av dessa bör alltså 2 användas till forskningstid och 3 till efterarbete och planeringstid för kurser. Att tänka att forskningsarbete ska pågå med samma intensitet under hela kalenderåret kan medföra en stor stress, och är alltså något som inte är rimligt inom arbetstiden. Det luriga är att Retendo visar forskningstiden som en strimma över hela året, en ”karta som inte stämmer med verkligheten”. Vi har undersökt om det går att ändra på detta och lägga ut forskningstiden likt ett kursuppdrag. Det medför dock en hel del administrativt krångel eftersom forskningstiden är 10% av tjänsten, och timmarna det motsvarar går upp och ner utifrån rapporterad sjukdom, ledighet mm. Detta skulle alltså behöva ändras manuellt vid i stort sett varje ny rapportering i primula.

Hur mycket kan eller borde man då hinna med av forskningsarbete på given tid? Det är förstås helt och hållet beroende på var i forskningsprocessen man befinner sig och lite på vilken typ av forskning som bedrivs (skriver man mer av sådant man redan kan och på empiri som finns, eller är man i färd med att utveckla och läsa in sig på något helt nytt?). En annan viktig faktor är också hur mycket samarbete och synergier som går att få till. För det första: Skriver man tillsammans med andra, vilka de som publicerar mycket oftast gör, så kan det gå lättare att komma framåt i fler frågor. Därför är arbetet med att formera och stärka forskargrupper på institutionen så viktigt, och att forskargrupper hittar arbetsformer (ffa textseminarier och liknande samarbetsformer) som gör att mer juniora forskare får stöd i sitt skrivande och blir del av nya forskningsansökningar. För det andra: Förutom en lektors forskningstid om 170 timmar ges också 170 timmar till kompetensutveckling och 170 timmar till samverkanstid. Av dessa timmar går en del till att fördjupa sig i de kursinnehåll man verkar inom, lära sig nya digitala verktyg som t.ex. Canvas, delta i möten mm. Men samverkan kan också vara att t.ex. träffa forskarkollegor på andra lärosäten eller andra externa partners som aktörer i skolan eller andra i samhället, och diskutera aktuella frågor – och här kan det gå att få tid för samverkansprojekt och forskningsprojekt att tidsmässigt ”arbeta tillsammans”, och på så sätt skapa en mer sammanhållen arbetssituation. (Risk finns också att ju fler externa partners man samarbetar med, ju fler lojaliteter skapas vilket kan leda till många olika krav och kravställare, som blir stressande.) Ytterligare ett annat sätt att skapa synergier är mellan forsknings- och undervisningstid genom högskolepedagogiska utvecklings- och forskningsprojekt. PIL-kursen HPE103 kan vara en bra utgångspunkt för detta – att skriva vetenskapligt om något som berör den egna undervisningen.

Med detta sagt uppmanar jag till mer dialog om hur vi kan skapa bättre förutsättningar för forskningsarbete på institutionen och jag hoppas att forskningsdagarna i augusti ska bli ett bra exempel på hur sammanhängande forskningstid kan skapas – det som många har efterfrågat och pekat ut som en viktig punkt i arbetsmiljöarbetet.

/Cecilia W

Gott nytt år alla IPKL:are

Först ett ”tack för senast”(jag tänker på julavslutningen), även om det har gått lång tid nu. Det var verkligen roligt att få uppleva en så välsjungande IPKL-kör – ett roligt minne – och därtill ett härligt julbord!

Nu är det nya tag och för egen del har året börjat med flera färdigställanden av arbeten som mest förknippas med hösten. Underlag för årsrapporteringar har gått in till fakulteten som sammanställer och skickar vidare. Vi har nått överenskommelser av nya löner för alla medarbetare och nya löner kommer till SACO-anslutna och oorganiserade i januari och för OFR och doktorander i februari. Nästa samtal vi kallar till blir utvecklingssamtal som vi kommer sprida ut under vårterminen. Årshjulet är under uppdatering, så snart kommer ni få alla hållpunkter och datum för 2020 samlat.

Ett viktigt underlag som vi färdigställt i förra veckan och som nu gått in till fakulteten för beslut i fakultetsstyrelsen är vårt program för strategiska satsningar inom forskning, se tidigare blogginlägg här. Det var en kort men intensiv process att skriva fram förslagen. I december skickades ett utkast till forskningsrådet och institutionsrådet som haft möjlighet att ge synpunkter på texten. I stort går förslaget ut på att vi ska rekrytera 4 doktorander med olika inriktningar, 1 postdoc, fyra lektorat med 50% forskning i tre år, två gästprofessorer för kortare vistelser samt forskningsutrymmen i lektorers tjänst om 2 månader. Satsningen sträcker sig över tre år. Vi har skrivit fram dessa förslag mot bakgrund av RED19 och alla de samtal som förts med lektorer, docenter och professorer under HT19 till vilka viceprefekt för forskning har kallat, samt utifrån diskussioner i våra olika organ (se det tidigare blogginlägget). Vi har också tagit hänsyn till våra gemensamma erfarenheter av att utveckla KAM-konceptet på IPKL. Denna fråga har vi tidigare (runt 2017) tagit upp i utvecklingssamtal, i IR och på IPKL-möten bland annat.

Vi har gått från att definiera oss som tre stora KAM:ar (Lärande och IT, ECE och Barndom, ungdom, kultur och lärande) till att ha stöttat nya kollegier och seminarieserier att etablera sig. Det har resulterat i dryga 10 grupperingar. I föreliggande förslag tänker vi att dessa grupper kan organiseras inom sex forskningsteman (alltså en något mer differentierad bild än tre KAM, men inte så splittrad som 12 kollegier).

Kommande steg i detta arbete kommer under våren bestå av att vi

Formulerar vad vi menar med ett forskningstema i termer av ledning, uppföljning, aktiviteter (vi tänker t.ex. att kollegierna och seminarieserierna kan arbeta vidare som vanligt, men att de kommuniceras som delar av ett tema). Roger Säljö skriver en text om detta och innehållet kommer först att gå till FR och IR (presentation 27 januari).
Formulerar vilka teman vi menar att vi har, vi skissar just nu på följande (ytterst preliminära rubriker): Förskolan och fritidshemmet som institution, dess professionsutötvning, kvalitet och utveckling; Förskolans didaktik och barns lärande; Lärande och IT med inriktning mot för/skola och högre utbildning; Ungdomar i utsatthet; Barn och barndomar; Bildningspraktiker i utbildning och samhälle. Fyra av dessa ser vi som relativt väl etablerade redan nu medan två är mer tentativa och bygger på inspel som kommit i samtalen.
Utformar webben utifrån denna reviderade struktur – presentationer behöver uppdateras

Parallellt startar de olika rekryteringsprocesserna, tidigast under februari månad. Förutom de rekryteringar vi formulerat i programmet pågår en del andra rekryteringar, t.ex. doktorander till nya forskarskolan med finansiering från VR och en externfinansierad professorstjänst där vi samarbetare med IDPP. Denna tjänst ska vara knuten till Universeum. Det är mycket på gång helt enkelt!

När det gäller utbildning har året börjat med både positiva och mindre lovande nyheter. Det positiva är att förskollärarprogrammets ÖFSO-projekt (övningsförskolor) har fått besked om tilldelning av nya medel. Det gör att det goda arbete som gjorts och byggts upp kommer få förstärkning till att fortsätta under 2020-2021. Inga Bjerre Pedersen har från januari 2020 tillträtt som studierektor för förskollärarprogrammets VFU-kurser, något vi är mycket glada för!

Det som är oroande är att antalet registrerade studenter på våra lärarprogram ännu så länge är lågt. Vi får hoppas på en slutspurt in i det sista. Studentantalet är avgörande för vår ekonomi och naturligtvis för samhället i stort – lärarna behövs!

Sist men inte minst, inte bara ett gott nytt år vill jag tillönska er, utan också ett gott nytt decennium! Och vad kan passa bättre än att förlägga det nya decenniets första IPKL-träff till en kompetensutveckling om hållbarhet? In på länken som Malin skickat ut och anmäl er till den guidade turen på Världskulturmuseet och utställningen Human Nature (länk till anmälan här). Jag hoppas det ska bli intressant och inspirerande och ge oss nya reflektioner och referenspunkter till det mesta av vårt arbete på institutionen – hur vi jobbar med allt från inköp, resor, forskning, uppdrag och utbildning. Och inte minst – ett trevligt tillfälle att mötas!

Viktig info om forskningen: Tillkommande medel och datalagring

Som ni säkert lagt märke till så har vi att vänta kraftigt ökade anslag till forskning på vår institution (se nyhet här t.ex.). Detta gällera alltså inte bara de externa projekt som nyss beviljats från VR som vi gläds storligen åt (grattis Annika Lantz Andersson och Niklas Pramling till projekt och forskarskola!!), utan nu ökar också vår basfinansiering. Det är de medlen vi använder till forskningstid i tjänsterna, doktorandlöner, resebidrag till forskningskonferenser mm. I fakultetens hela historia har vi ansett att anslagen varit alldeles för låga, så detta är en mycket viktig utveckling för oss!

Från fakultetens sida är tanken att vi börjar med att göra en gemensam rekryteringssatsning på postdoc-tjänster (eller lektorstjänster med liknande förutsättningar), doktorander och gästprofessorer. Varje institution ska inkomma med ett förslag på hur de vill disponera tillkommande medel till denna typ av rekryteringar under 2020. Rekryteringarna ska stärka våra forskningsmiljöer och bidra till utveckling av kompletta akademiska miljöer (dvs. miljöer där det finns både forskning, samverkan och utbildning runt samma kunskapsintresse.) Det är viktigt att processen tar sin utgångspunkt i den utvärdering som gjorts av forskningen i år (Red19). På IPKL blir processen såhär:

Kort info på IPKL-möte den 18 november (även om Red19)
Diskussion i forskningsrådet 28 november
Diskussion på docent- och professorsmöte den 2 december (och info om Red19)
Samtal med forskningsledare (docenter och professorer) under december månad (viceprefekt forskning)
Utkast till förslag cirkuleras i forskningsrådet och ledningsgruppen
Diskussion i IR 9 december
10 januari 2020 – viceprefekt forskning sänder för institutionens räkning underlag till fakultetsstyrelsen om hur vi lägger upp vårt strategiska program för de här tillkommande medlen
Beslut i fakultetsstyrelsen 28 januari

Välkomna med inspel i denna process! Vi har mycket att se fram emot under 2020.

Nästa viktiga fråga att uppmärksamma är datalagring. Det kan finnas mycket forskningsdata sparad ute på hårddiskar, usb-minnen, i GU-box mm. Denna data behöver flyttas till en säker lagringsyta för att följa aktuella lagar och riktlinjer. Notera mail från Birgitta Roos Haraldsson Datahanteringsplan och forskarlagring på IPKL, skickat den 30 oktober. I mailet står vad som behöver göras: Skicka information till Birgitta om hur mycket lagringsyta du är i behov av så det kommer med på en gemensam beställning här nu i det snaraste.

Vi diskuterade även frågan på IR i veckan och kan konstatera att det är många frågor som återstår kring GDPR och forskningsdata. Vi hoppas som organisation kunna utveckla vår kunskap kring detta under det kommande året. Notera så länge det vi sammanställt här gällande forskning, inklusive rutinen med datalagringsplan för nya projekt!

/Cecilia

I mål med RED19

Idag ägde platsbesöket rum i den stora forskningsutvärdering som sker i år på hela GU, och som vi arbetat med under lång tid – eller framförallt har Oskar och forskningsrådet förberett. Vi som deltog i intervjuer idag var från ledningen, förutom jag själv, Annika, Oskar och Sylvi. Därefter intervjuades först doktorander/postdocs: Jonas Lindbäck, Anne Solli och Sara Eliasson, och en grupp lektorer: Jennie Sivenbring, Markus Nivala och Ewa Skantz Åberg. För ECE svarade Camilla Björklund, Pia Williams och Susie Garvis. För LIT Åsa Mäkitalo, Annika Lantz Andersson, Mona Lundin och Oskar Lindwall. För BUKL Thomas Johansson, Ylva Odenbring, Johannes Lunneblad och Anette Hellman. Tack för era insatser idag!

Sent på eftermiddagen fick vi prefekter på IPS, IDPP och IPKL ta del av bedömarnas första samlade intryck (vi bedömdes av samma panel, IKI hade en egen då de har något annan profil på sin forskning). Bedömargruppen lyfte fram att institutionerna verkade ha ett inkluderande, kommunicerande och kollegialt klimat. De noterade att vi på institutionerna också bär upp en tung undervisningsbörda och uppmanade till noggrann analys av hur vi kan göra den lättare på olika sätt (t.ex. genom undervisnings- och examinationsformer) – av vikt särskilt för yngre forskare. Ett annat problem som noterades var att mycket av forskningstiden för forskare går åt till att söka medel för forskning snarare än att forska. De lyfte att vi har olika typer av forskning – såväl ”high flying research” med hög internationell impact, som praktiknära forskning med främst nationell inriktning – och att all denna forskning rymde exempel på sådant som är värt att erkänna och uppmuntra. De lyfte särskilt fram de grupper som tydligt formulerat forskning i program som står för något över tid. De uppmuntrade oss också att samarbeta över institutionsgränserna och att våga satsa på internationell rekrytering.

Om IPKL sa gruppen specifikt att våra tre teman, BUKL, ECE och LIT, var starka och att alla ägnade sig åt policyrelevanta frågor med stor potential att attrahera externa medel, även i framtiden. Att vår forskning var bred i förhållande till education lyftes fram som intressant. De kallade vår flora av kollegier och seminarieserier (där flera startat upp det senaste året) som ett postmodernt, organiskt och dynamiskt sätt att organisera forskningen (vilket jag tycker vi ska se som positivt!). Men de såg också att denna komplexa bild kunde vara svår att orientera sig inom för de som är nya – såväl nydisputerade som nyanställda. Att alla medarbetare är hemma i en akademisk miljö är centralt, och det är riskfyllt om en sådan tillhörighet blir beroende av individuella kontakter. Viktiga frågor att ta tag i!

Lars Geschwind, Anne Edwards (chair), Berit Karseth och Jan Kampmann efter tre intensiva dagar på Utbildningsvetenskapliga fakulteten

Vi kommer få ett skriftligt utlåtande, men här var några av mina noteringar från idag!

/Cecilia

IPKL, hållbarhet och tips om resfria möten

Igår var jag på en inspirerande kurs i miljöledning. Då och då görs internrevision av vårt miljöarbete och Jonna Larsson och jag svarar för IPKL:s del. I höstas blev vi granskade och vi klarade oss fint, men det betyder inte att vi kan bli mycket bättre!

En sak vi arbetat på är att minska på flygandet, särskilt de korta resorna (inga flygresor under 50 mil enligt GU:s policy). Vi har uppvaktat Skolverket – en part som många har möten med i Stockholm – att de ska sätta mötestider som passar tågen. Alla medarbetare som är ute och reser får gärna tänka på att göra vad de kan för att minska flygandet. De två senaste åren har man sett en försiktig trend att koldioxidutsläppen för tjänsteresor på GU minskar – kan vi bidra mer till detta!? Kanske genom att planera för fler resfria möten?

Ur rapporten Hållbarhetsresultat på GU 2018, finns att läs här

Något vi talat mycket om på IPKL är hållbarhetsmärkning av kurser. Senast nu fick vi ju hela förskollärarprogrammet hållbarhetsmärkt! Men något vi kan tänka till mer kring är också vad av vår forskning som relaterar till hållbarhet. Lägger ni till hållbarhet som nyckelord på publikationer? Även detta följs upp i rapporten jag länkade till ovan. Jag tror att mycket av IPKL:s forskning passar in i den väv av kunskapsutveckling som kan bidra till en hållbar framtid, se följande illustrerande bild:

Här finns flera tips till oss universitetsanställda: ”miljöarbetet som du kan ha nytta av i ditt dagliga arbete”, som det står på hemsidan!

Michael Nilsson hos oss tipsar om följande:

För rena videomöten mellan dator och mobila enheter finns mötestjänsterna Zoom och Skype för företag. Skype för företag finns som standard i alla nya datorer. Zoom nås via medarbetarportalen och har väldigt bra ljud- och bildkvalitet och är enkelt att komma igång med.

På Pedagogen finns ett antal videokonferensrum (rum utrustade med teknik speciellt avsedd för videomöten) som använder ett så kallat VMR (virtuellt mötesrum) som deltagare ansluter sig till genom webbläsare, skype for business, telefon eller ett videokonferensrum. För support på dessa rum kontakta Campusservice med god framförhållning via: service.gu.se/rosenlund

För support på Skypemöten mm så kan även jag vara behjälplig.

Här hittar ni rum för videokonferenser:

Hus A

A1135:B
A1 230:B
A2 230:B
KH-salen

Hus B

BE015
BE016
B1 117:E

Hus C

MH-salen

/Cecilia

Datahanteringsplan

Från och med årsskiftet krävs att en datahanteringsplan upprättas innan datainsamlingen i ett forskningsprojekt eller doktorandprojekt påbörjas vid IPKL. Detta är numera också ett krav från finansiärer såsom VR. För den enskilde forskaren/huvudhandledaren och doktoranden är datahanteringsplanen ett sätt att redan i ett tidigt skede tänka igenom upplägg, insamling och hantering av forskningsmaterialet. För institutionen är planen central för att säkerställa att nödvändiga resurser finns och juridiska och etiska krav uppfylls.

Handläggningsordning och formulär finns på institutionens interna sidor under forskning.

Forskningsansökningar 2019

Just nu har flera finansiärer relevanta utlysningar på gång, bland annat:

Vetenskapsrådet (VR), postdok, 26 Februari
STINT, teaching sabbatical, 19 Mars
Vetenskapsrådet (VR), Humsam, 19 Mars
Vetenskapsrådet (VR), Forskningsbidrag om migration och integration, 19 Mars.
Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond (MAW), 1 April
FORMAS, Från forskning till praktik – metoder och verktyg, 2 April
Vetenskapsrådet (VR), projektbidrag UVK, 9 April
Vetenskapsrådet (VR), nätverksbidrag UVK, 9 April
Vetenskapsrådet (VR), forskarskola för lärare, 9 April
Humboldtstipendium (RJ), för gästforskare från Tyskland, 26 April
Skolforskningsinstitutet (Skolfi), 8 maj

Medarbetare som söker medel ska fylla i vårt webbformulär minst två veckor innan ansökan lämnas in. Detta är nödvändigt för att det adminstrativa stödet ska fungera och då det ibland krävs diskussioner kring medfinansiering och dylikt. Om du planerar att söka en för en forskarskola bör detta meddelas snarast, så att institutionen har möjlighet att koordinera eventuella ansökningar.

Tänk på att institutionen kan gå in och finansiera upp till halva kostnaden av en doktorand eller postdoc!