Kategori: Forskning

Ibland uppstår frågor kring vetenskapliga tidskrifters status, kvalitet och seriositet. Det gäller vid tillsättningen av tjänster, i granskningen av forskningsansökningar och då forskningen ska utvärderas. Var något publiceras har alltid haft betydelse – vissa tidskrifter har högre status och spridning än andra. Ändå hävdar många att frågorna har blivit allt viktigare på senare år.

En anledning till detta är att betydelsen av bibliometriska mått har ökat, exempelvis vid fördelningen av forskningsanslag mellan universitet, fakulteter och institutioner. Hur mycket och var forskare vid vår institution publicerar har direkta konsekvenser för hur mycket medel institutionen får till forskning och forskarutbildning.

Den modell som används vid vår fakultet utgår från den ”norska listan”. Enligt denna lista delas tidskrifter och bokförlag upp i tre nivåer: nivå 2 är mest värda, därefter nivå 1 och slutligen de som inte är med på listan. Exempelvis tillhör böcker på Routledge och artiklar publicerade i Learning and Instruction till nivå 2 medan böcker på Studentlitteratur och artiklar i Pedagogisk forskning i Sverige tillhör nivå 1. Publikationer som registreras i GUP får poäng beroende på vilken kategori de tillhör och fraktioneras sedan på författare.

Det är därför ekonomiskt gynnsamt för institutionen om forskningen registreras i publikationer som tillhör ”nivå 2”. Detta bör dock inte påverka valet av tidskrift eller förlag i allt för stor utsträckning. Det är viktigare att tidskriften passar innehållet, att den har den avsedda publiken och så vidare. Det går också ifrågasätta huruvida nivåindelningen alltid avspeglar tidskriftens eller förlagets kvalitet. Det finns andra listor som gör andra klassificeringar och nivåindelningen motsvarar inte alltid en tidskrifts ”impact” – det vill säga hur ofta artiklar i en tidskrift citeras av andra forskare. Att publicera i en tidskrift med hög ”impact factor” (se till exempel InCites Journal Citation Reports där tidskrifter rankas utifrån ämne) kan öka chanserna att artikeln läses och sprids, även om det så klart inte är någon är någon garanti. För institutionens ekonomi är det hur som helst viktigt att all forskning registreras i GUP.

Ekonomi påverkar vetenskaplig publicering på andra sätt. Kritik har riktats mot de stora förlagen som tjänar mängder av pengar på forskares resultat och begränsar tillgängligheten genom dyra prenumerationsavgifter. Det finns starka röster för att vetenskapliga resultat ska publiceras på ett sätt som gör den tillgänglig för allmänheten, och bland annat vetenskapsrådet kräver att resultat som kommer från projekt som de finansierar är tillgängliga för allmänheten. Detta kan i många fall lösas genom parallellpublicering i öppna arkiv, något som vårt universitetsbibliotek kan hjälpa till med. Observera att publicering på Academia.edu eller ResearchGate inte räknas som öppna arkiv då dessa är kommersiella aktörer som har sina egna, problematiska villkor.

Vid sidan av de stora förlagen finns dock ett antal förlag som är mindre seriösa, som publicerar artiklar mot avgifter och där den vetenskapliga granskningen är bristfällig.

För många av oss kommer det regelbundet förfrågningar via mail om att publicera i tidskrifter eller delta i redaktionskommittéer. I vissa fall handlar det så klart om genuina och seriösa frågeställningar men det kan också handla om massutskick där avsändaren inte är seriös – bland annat förekommer det löften om att den vetenskapliga granskningens sköts smidigt och inte tar längre än ett par veckor, vilket borde vara tillräckligt för att ifrågasätta hur denna process sköts. Valet av tidskrift bör därför föregås av vissa efterforskningar. Det finns bland annat listor med oseriösa tidskrifter och förlag.

Även om det finns ett tryck på att publicera, vinner inte någon på att skicka in artiklar till oseriösa tidskrifter, framförallt inte författaren vars resultat kanske har lovats bort till förlaget genom de avtal som fylls i och vars publikationer i oseriösa sammanhang diskvalificerar hen från tjänster och forskningsbidrag. Det underminerar också hela systemet där forskning kvalitetsgranskas av andra forskare.

Om du undrar något får du gärna kontakta mig, men kanske ännu hellre universitetsbiblioteket som har flera experter på dessa områden.

/Oskar

Tre snabba till Ylva Odenbring, projektledare för nytt Forte-finansierat projekt om genus, skola och våld:

• Vad handlar projektet om?

Elevers utsatthet och genus i skolan.

• Hur väcktes idén till projektet?

Idén växte fram under ett tidigare forskningsprojekt som handlade om brottsoffer i skolan. I det projektet var elevhälsans arbete med dylika frågor i fokus. I samband med fältarbetet väcktes intresset för att undersöka elevernas egna erfarenheter kring fysiskt och psykiskt våld i skolan. I projektutlysningstexten för detta projekt var dessutom genusfrågor en dimension som särskilt skulle fokuseras. Just forskning relaterat till genus, utbildning och välfärd är frågor som projektgruppen både har mångårig erfarenhet och stort intresse av att studera.

• Vad hoppas du forskningsresultaten kommer kunna bidra till?

Att bidra med ny kunskap om genusaspekter av våld och utsatthet i skolan och att lyfta fram och sätta elevernas röster på ”kartan”.

I projektet medverkar också Thomas Johansson och så småningom en doktorand som nu ska anställas. Tillsammans har de också medel från Brottsoffermyndigheten sedan i juni för att studera elever och brottsoffer i skolan. Fältarbetet ska pågå vid två skolor under hösten och vintern.

Grattis till projektgruppen

Nu väntar vi med spänning på den 1 november, då ska VR publicera bidragsbeslut om projektbidrag inom utbildningsvetenskap samt forskarskolorna inom utbildningsvetenskap, lärare för förskollärare och för lärarutbildare. I början av november ges också besked från Skolforskningsinstitutet. Håll tummarna!

Vi ses på IPKL-möte i eftermiddag!