Kategori: Utbildning

Vad är på gång?

Här kommer ett försök till översikt av vad vi i ledningsgruppen arbetar med just nu:

  • UKÄ utvärderar GU:s kvalitetsarbete inom utbildning. Annika Edenholm och jag deltar i egenskap av ledamot i BUGA respektive prefekt. Utbildningsvetenskapliga fakulteten och Naturvetenskapliga fakulteten är utvalda i granskningen för att utgöra stickprov när det gäller processerna för kvalitetsarbetet. Vi läser nu på och fräschar upp olika dokument som uppdragsbeskrivningar, programrapporter, kursrapporter mm.
  • Rekrytering: Här är det nu full fart med två lektorsrekryteringar, en inom förskolepedagogik (matematik och naturvetenskap) där vi haft en intervju och ska ha en till nästa vecka, samt en inom barn och ungdomsvetenskap. Till lektoratet i barn- och ungdomsvetenskap har utlysningen just stängt och vi kan konstatera att 11 disputerade personer har sökt och alla har mycket hög kompetens, bland de sökande finns t.ex. en docent och en professor. Det glädjer oss att det är så många som vill söka sig till IPKL från hela Sverige! Dessa rekryteringar kommer nog dock tyvärr inte vara klara till terminsstarten, så allt tyder på att det blir vikariat för tjänsterna under HT20. Vi har också förvånansvärt många och kvalificerade sökande till de tjänster vi har haft ute inom VFU. Även här väntar sakkunnigbedömning, men vi tror denna process går snabbare, så vi blir klara till terminsstarten. Vi har också i process fyra doktorandanställningar och en postdoc-tjänst.
  • Planering för hösten: Söktrycket inför hösten är överlag gott, men det som sticker ut är det som varit vår stora satsning, och där förberedelserna pågått i ett par år, det reviderade förskollärarprogrammet för yrkesverksamma (kallat FÖRV). Läs gärna nyheten på fakultetens webb om ni inte gjort det, här. Helt fantastiskt roligt! Överlag otroligt positivt att så många vill bli lärare i förskola och fritidshem. Bra val av studenterna 🙂
  • Docent och professorsmöte: Undertecknad och viceprefekt för forskning har bjudit in docenterna och professorerna till ett möte på fredag för att informera om och diskutera vårens doktorandantagning, konsekvenser av Covid19, internationaliseringsstrategi inom forskning, arbetsmiljö och framtagning av arbetsbeskrivning för docenter och professorer (en fråga som drivs på fakulteten).
  • Planering för IR och IPKL-möte: På måndagens IR kommer vi bl.a. att ta upp frågan om inrättande av gästprofessor inom forskningstemat Global Childhoods, datalagringsfrågor (Birgitta kommer att göra en dragning på initiativ från ledamöterna som efterfrågat detta), inflytande och delaktighet (en fråga vi arbetar med efter arbetsmiljöenkäten förra året) samt generell kompetensutvecklingsplan. På IPKL-mötet den 3 maj planerar vi bland annat att låta Christian Eidevall och Lena Pareto att presentera sig och sina uppdrag. Christian har varit adjungerad lektor hos oss under en tid nu, men i år har hans uppdrag reviderats något och ingår i vår strategiska satsning på arbete med praktiknära forskning. Lena är helt nyanställd och har en professur med inriktning mot forskning på och med Universeum – missa inte det!!
  • Planering för terminsupptakt ht2021: Temat kommer bli internationalisering och vi skissar just nu på att förlägga det till zoom eftermiddagen den 19 augusti och förmiddagen den 20 augusti. Blocka gärna i kalendern! Sedan kan vi förstås drömma om att vi har fått vaccin till dess och kan ses på campus… vi får se!

Något annat som jag tycker är värt att uppmärksamma av det som nyligen ägt rum är det remissvar som gick in från GU angående regeringens promemoria ”Ökad kvalitet i lärarutbildningen och fler lärare i skolan”. Tack ni från IPKL som bidrog till att formulera denna kritik – viktigt!

Jag vet att det är mycket att göra för alla just nu. Vi talade om det på en av arbetsmiljödialogerna i veckan: det tenderar att vara arbetstoppar som inte följs av dalar… Jag tänker att vi försöker hjälpas åt, prioritera tillsammans, söka strukturella förbättringar och fokusera på det i arbetet som också ger energi. TACK för alla era insatser bästa IPKL:are!

/Cecilia

Två studierektorer för HFU förskola – vem gör vad?

Från och med 1 januari kommer vi att ha fyra studierektorer på förskollärarprogrammet. Inga Bjerre Pedersen har ansvar för bemanning och kvalitetsfrågor mm. i programmets VFU-kurser. Annika Edenholm har som tidigare ansvar för bemanning i HFU-kurserna, vilket bland annat innebär bemanningssamtal varje termin med IPKL:s lärare som arbetar inom dessa kurser. Annika Edemholm är också utbildningsansvarig för hela institutionen. För övriga frågor inom HFU blir nu arbetsfördelningen på 50% för vardera mellan de två studierektorerna Solveig Sotevik och Annika Åkerblom enligt följande:

Solveig Sotevik arbetar med

  • Regeltillämpning (löpande frågor och strategiska frågor såsom utvecklande av processer, rutiner och policys), kontaktperson i frågor av studieadministrativ karaktär
  • Studentfrågor (både studenters frågor och lärares frågor om studentrelaterade ärenden), kontaktperson för studentkåren
  • Adjungerad i programrådet

Annika Åkerblom arbetar med

  • Kvalitetsfrågor, processer och innehåll kopplat till kursutvärderingar, kursutveckling, utbildningsplaner och forskningsanknytning
  • Internationaliseringsfrågor för programmet
  • Remisser och underlag av liknande slag

Det stora strategiska arbete som just nu pågår inom programmet med att starta den nya inriktningen FÖRV, som bland annat innebär samverkan nationellt kring VAL, är båda engagerade i. Solveig är kontaktperson för VAL-frågor.

Solveig tjänstgör på halvtid och är ledig onsdag eftermiddag samt torsdag och fredag.

Strategiplaner för 2021

Nu har vi processat vad vi kallar HP/VP (handlings- och verksamhetsplan) för 2021 och sänt in denna till fakulteten. Många har varit involverade, men främsta instans för detta arbete är institutionsrådet och ledningsgruppen. Så fort planen fått ett diarienummer och publicerats på webben så kommer länk i nyhetsbrevet så alla kan läsa i detalj, men jag tänkte att en kortversion kan vara intressant, så här kommer den. Detta är alltså de frågor vi prioriterar inför nästa år. I den fulla versionen finns en kort bakgrund till varje punkt och en beskrivning av vilka aktiviteter vi planerat vidta i arbetet.

Forskning:

  • Fortsätta det strategiska arbetet med miljömobilisering, dels genom utveckling av forskningsteman och dels genom rekrytering, i dialog mellan linje och kollegium
  • Utveckla arbetet med att organisera plattformar för praktiknära forskning
  • Stödja initiativ till internationell samverkan online
  • Att bibehålla och utveckla IPKLs forskningslabb. Sprida och förankra riktlinjer och regler kring datahantering och forskningsetik.

Utbildning:

  • Starta upp VAL-utbildning av förskollärare och grundlärare inriktning fritidshem och delta i nationell samverkan
  • Följa upp utbudet inom fristående kurser genom uppföljning av kurvärderingar/kursrapporter
  • Medverka till utvecklingen av formerna för kursvärdering, i samverkan med projekt på fakultets- och universitetsgemensam nivå
  • Inventera möjligheterna för internationella samarbeten i masterprogrammen
  • Utveckla en integrerad process för budgetarbete, bemanningsarbete och rekrytering
  • Stötta erfarenhetsutbyte kring nätbaserad undervisning och examination

Forskarutbildning:

  • Bibehålla och stödja internationell samverkan inom forskarutbildning
  • Beakta och bevaka doktorandernas arbetsmiljö, inklusive frågor som gäller gruppen samverkansdoktorander
  • Fortsatt medverka till forskarutbildningens dimensionering som en fakultetsgemensam angelägenhet och planering av doktorandrekryteringar
  • Forskningsetik, datahantering inom ramen för forskarutbildning

Arbetsmiljö:

  • Verka för att fördjupa förståelsen kring de genom ARK prioriterade områdena för förbättrad arbetsmiljö bland personal (frånvaro av stress och frånvaro av konflikt mellan arbete och fritid) genom arbetsmiljödialoger i institutionens olika fora.
  • Fortsatt arbeta med det i ARK prioriterade området inflytande och delaktighet, för en förbättrad arbetsmiljö, genom tydliggjorda processer och mandatfördelning, framförallt inom utbildning. Ett särskilt fokus ligger på de områden där nya ledningsfunktioner tillträder under året.
  • Fortsatt arbeta för utvecklade strukturer för stöd för medarbetare och ledare.
  • Bevaka den digitala arbetsmiljön som studenter och medarbetare verkar inom under den pågående pandemin. 

I detta arbete kommer vi att läsa och diskutera resultat från Tillitsdelegationens betänkande.

Tre frågor till Helena Ekstrand, ny adjungerad lärare på fri-programmet

Helena – välkommen till IPKL!

Var kommer du ifrån senast?

Jag arbetar halvtid ute i verksamheten och är sedan några år tillbaka på Kronaskolan i Ale kommun. Vi har elever i årskurserna F – 6 från både grundskola och särskola. Just nu har jag en tjänst som utvecklingsledare för fritidshemmen på skolan. Har tidigare arbetat nitton år som fritidspedagog i Partille kommun. 

Vad var det som lockade dig att söka till IPKL?

Jag har haft äran att ta emot många studenter genom åren som VFU-handledare. Utbildningen har alltid legat mig varmt om hjärtat. Det som fick mig att söka var möjligheten att få vara med och utveckla våra blivande grundlärare med inriktning mot fritidshem. De behövs verkligen där ute! 

Vad ser du fram emot just nu?

Nu ser jag fram emot att få komma igång och träffa alla studenter och möta dem både i VFU och i HFU-kurserna. Ska även bli spännande att få utbyta erfarenheter med er nya kollegor!

Tre frågor till Jessica Borgvall, ny adjungerad lärare på fri-programmet

Jessica – välkommen till IPKL!

Var kommer du ifrån senast? 

Jag kommer ifrån Skytteskolan senast, där arbetade jag i 5 år. Nu kombinerar jag tjänsten på Göteborgs Universitet med undervisning i fritidshem på Assaredsskolan i Kortedala.

Vad var det som lockade dig att söka till IPKL? 

Framför allt möjligheten att få kombinera de kunskaper jag har fått under ett långt arbetsliv och få förmedla dessa till studenterna men det är också ett tillfälle att fördjupa mitt eget kunnande och utvecklas vidare. Bron mellan teori och praktik ska verkligen inte underskattas!

Vad ser du fram emot just nu?

Att få komma ut till studenternas VFU-skolor och besöka de i verksamheten är det jag är mest sugen på just nu. Det är också fantastiskt roligt med nya kollegor där en kan diskutera fritidspedagogisk undervisning ur flera perspektiv.

Snabb omställning till distansstudier

Annika Bergviken Rensfeldt, proprefekt, skriver med anledning av vår pågående omställning till distansundervisning – ni kan också höra av er till Annika BR med frågor, eller till studierektor

Med Coronapandemin går vi in i en period som kräver snabb omställning till distansstudier och onlinearbete och som kräver kloka lösningar av universitetslärare. Vi som jobbat länge med distansutbildning vet att ett helt nätbaserat upplägg kräver tid, så här är det avskalade kursvarianter och välavvägda kursaktiviteter som gäller och för att erbjuda studenterna att kunna fortsätta sina studier.

Något om förutsättningarna

Vi kan behöva göra avsteg från kursplanen, framförallt om formerna för bedömning kan behöva förändras. Även betygsskalan kan behöva reduceras (dock inte i VFU-kurser som har sina krav på tregradig skala och som också innebär fler utmaningar i detta läge). Lärandemålen bör vi dock hålla oss vid eftersom de är matchade mot examensmålen. Inga salstentor kan erbjudas, så här krävs omläggning. Ett snabbt råd kan vara att återanvända salstentafrågorna till en hemtenta som ges under en begränsad tid, säg en dag. GU och UKÄ har också svarat att de ser att vi måste kunna göra sådana avsteg. I ledningen har vi följt upp alla kurser vi ger just nu, och vi förväntas dokumentera och diarieföra de avvikelser från kursplanen vi gör. Det är många som har erfarenhet av distansundervisning och onlinelösningar, och hur man kan bedriva seminarier på nätet osv. Förhoppningsvis kan vi vara varandras stöd.  Även i distanstider kan vi behöva hjälpas åt att försöka skapa en god arbetsmiljö mellan oss som kollegor och studenterna – även om vi befinner oss i en akut situation.

Vad vi vet om distansstudier

Tydliga instruktioner och stödstrukturer: Något vi vet om distansstudier är att den kräver tydliga instruktioner och en upplevd närvaro av lärare. Vad ska göras, när ska det göras, vilken typ av feedback ska studenterna förvänta sig och när. Moduler/moment i Canvas kan stötta i detta, och att man strukturerar det i rubriker som dels anger studentaktivitet/undervisning, ”att göra” och dels vilken litteratur/resurs som hör till, ”att läsa”. Ett råd vid snabb omställning till distans, är att lägga ut dvs publicera efter hand i kursen, då får du lite mer tid till din egen planering. Ange gärna när lärare gör insatser och är närvarande online på olika sätt. De sociala aspekterna är kanske extra viktiga nu när vi blir isolerade från varandra i stor omfattning. Diskussionsforum kan fylla sådana behov, och ge stöd när studenter plötsligt ska planera för sina distansstudier för första gången, rådet bör vara att studenterna behöver lägga upp en plan för hur sin dag och sina studieveckor för studier i kursen och hur man arbetar från hemmet.

Noga utvalda undervisningsmoment: Någon form av undervisning bör ingå där studenter möter lärares expertis kring litteratur och det pedagogiska upplägget, som en kursintroduktion, eller närläsning av kurslitteratur och förståelse för kursens område. 

Studenters egna aktiviteter: Planera noga för hur studenterna individuellt eller i grupp kan aktiveras kring kursens innehåll. Prioritera gärna aktiviteter som är flexibla på olika sätt (vi kan räkna med hastigt uppkomna sjukdom, så en inte alltför uppstyrd undervisning i grupper och tider är då kanske bra). Kanske ska vi också överväga och vara något sparsamma med seminarier/föreläsning synkront i tid med studenterna (t ex via konferensverktyg som Zoom) av den anledningen, om du har möjlighet välj andra aktiviteter mestadels under kursen. (Zoom används nu på universitet över hela världen, men ska inte behöva bli överbelastat, serverkapaciteten har ökats på här i Sverige och Norden. Sker så, så får vi vara beredda att övergå till självstudier/instudering av litteratur el likn).

Prioritera lärarinsatserna: Mest tid i en distanskurs brukar planering ta, därefter föreläsningar/kursintroduktioner, tid för feedback i undervisning och examination. Ett övergripande råd är att avväga hur du vill förlägga din tid och minimera insatserna till det viktigaste. Avväg fördelar med individuell feedback som är tidskrävande men viktig i undervisningen, eller om du också kan variera med att ge feedback på gruppnivå på de aktiviteter studenterna gör, så studenterna får möta dig som lärare under kursen och mer frekvent än med få, individuella responser och när kursen börjar ta slut.

Råd om hur studentkommunikationen i kurser bör se ut

I första hand, så hänvisar vi studenterna till den allmänna informationen på Studentportalen för uppdateringar om Covid-19. Sedan är det kursen som gäller, och att utgå från och hänvisa studenterna till Canvas för all information. Funktionen Anslag i Canvas kan vara bra för att informera studenterna om vad som gäller i kursen, uppdatera om vad som gäller i kursen, för att gå ut med svar på frågor eller generell feedback för hela studentgruppen. I kurser kan man också överväga om du vill vara tillgänglig på Chat i Canvas vid ett bestämt klockslag och under en begränsad tid under kursen. Särskilt i kursens början kan detta vara bra, för att svara på frågor och undvika frågetecken.

Inspelade föreläsningar – för vem och för vilket sammanhang

Inspelade föreläsningar är en viktig del av att tillgängliggöra utbildningen på distans. Vi vet att många studenter uppskattar den närvaro av läraren och kursinnehållet detta ger och möjlighet att se den igen. Ett råd är att tänka på att göra det för en publik (om man inte gör den synkront i tid, då är detta redan löst), eller mer dialogform, som ett samtal mellan två lärare, med frågor som läraren förberett i föreläsningen osv. 

Det arbete lärare lägger ner i kurser på sin arbetstid ska räknas tillhöra verksamheten. Man kan dock behöva komma överens i varje kurs med lärare som spelas in om hur och när en förberedd föreläsning ska användas. Främst bör vi utgå från studenternas perspektiv och inte begränsa åtkomsten åtminstone medan kursen går. Jag har utvecklat de juridiska frågorna även i ett tidigare blogginlägg, men detta var också skrivet med utgångspunkt med att vi kan välja distansupplägg, situationen nu är lite mer tvingande: https://ipklledning.blogg.gu.se/2019/12/12/inspelning-streaming-podcast-satt-att-tillgangliggora-utbildningen/

För er som vill göra en överenskommelse om föreläsningen finns denna blankett (internt på IPKL): https://medarbetarportalen.gu.se/digitalAssets/1758/1758815_publiceringsgodkannande-av-inspelat-material-form.pdf

Genvägar till inspelade föreläsningar

I Powerpoint finns funktionen ”Spela in bildspel”, då du kan spela in din röst som sparas till själva PPT:n (det kanske enklaste alternativet)

Du kan också använda Zoom för att spela in din föreläsning med ljud och/eller video

  • Använd knappen ”Record” i menyn längst ned när du öppnat Zoom, med eller utan att bjuda in studenterna och göra det i realtid). Under inspelningen kan man också välja ”Share screen” (”dela skrivbord”) för att dela en PPT t ex, eller annan fil du vill visa under inspelningen. När inspelningen är klar får du upp ett dialogfönster som sparar ljud+bild eller bara ljud. Läs mer här: https://pil.gu.se/digitalAssets/1742/1742669_zoom-info-larare.pdf

Fem tips på resurser för att komma igång

1 Nytt från PIL: När behöver du komma igång – nu eller senare? https://pil.gu.se/resurser/digitala-verktyg/undervisning-pa-distans/tid

2 Kom igång med Zoom Lunchwebbinarier 17-20 mars kl 12-13: 

Logga in på webblänk: https://gu-se.zoom.us/s/9374883551

Läs mer här om eventet (högerspalten): https://pil.gu.se/resurser/digitala-verktyg/undervisning-pa-distans

3 PIL:s samlade resurser för distansundervisning:

https://pil.gu.se/resurser/digitala-verktyg/undervisning-pa-distans

https://pil.gu.se/resurser/digitala-verktyg/instruktioner-och-manualer

4 Jonas Linderoth, Ställa om till distansundervisning i högre utbildning, 15 mars 2020 https://youtu.be/flcLzz-CoWI

5 Tony Bates, Advice to those about to teach online because of the corona-virus, 9 mars 2020 https://www.tonybates.ca/2020/03/09/advice-to-those-about-to-teach-online-because-of-the-corona-virus/

Gott nytt år alla IPKL:are

Först ett ”tack för senast”(jag tänker på julavslutningen), även om det har gått lång tid nu. Det var verkligen roligt att få uppleva en så välsjungande IPKL-kör – ett roligt minne – och därtill ett härligt julbord!

Nu är det nya tag och för egen del har året börjat med flera färdigställanden av arbeten som mest förknippas med hösten. Underlag för årsrapporteringar har gått in till fakulteten som sammanställer och skickar vidare. Vi har nått överenskommelser av nya löner för alla medarbetare och nya löner kommer till SACO-anslutna och oorganiserade i januari och för OFR och doktorander i februari. Nästa samtal vi kallar till blir utvecklingssamtal som vi kommer sprida ut under vårterminen. Årshjulet är under uppdatering, så snart kommer ni få alla hållpunkter och datum för 2020 samlat.

Ett viktigt underlag som vi färdigställt i förra veckan och som nu gått in till fakulteten för beslut i fakultetsstyrelsen är vårt program för strategiska satsningar inom forskning, se tidigare blogginlägg här. Det var en kort men intensiv process att skriva fram förslagen. I december skickades ett utkast till forskningsrådet och institutionsrådet som haft möjlighet att ge synpunkter på texten. I stort går förslaget ut på att vi ska rekrytera 4 doktorander med olika inriktningar, 1 postdoc, fyra lektorat med 50% forskning i tre år, två gästprofessorer för kortare vistelser samt forskningsutrymmen i lektorers tjänst om 2 månader. Satsningen sträcker sig över tre år. Vi har skrivit fram dessa förslag mot bakgrund av RED19 och alla de samtal som förts med lektorer, docenter och professorer under HT19 till vilka viceprefekt för forskning har kallat, samt utifrån diskussioner i våra olika organ (se det tidigare blogginlägget). Vi har också tagit hänsyn till våra gemensamma erfarenheter av att utveckla KAM-konceptet på IPKL. Denna fråga har vi tidigare (runt 2017) tagit upp i utvecklingssamtal, i IR och på IPKL-möten bland annat.

Vi har gått från att definiera oss som tre stora KAM:ar (Lärande och IT, ECE och Barndom, ungdom, kultur och lärande) till att ha stöttat nya kollegier och seminarieserier att etablera sig. Det har resulterat i dryga 10 grupperingar. I föreliggande förslag tänker vi att dessa grupper kan organiseras inom sex forskningsteman (alltså en något mer differentierad bild än tre KAM, men inte så splittrad som 12 kollegier).

Kommande steg i detta arbete kommer under våren bestå av att vi

  • Formulerar vad vi menar med ett forskningstema i termer av ledning, uppföljning, aktiviteter (vi tänker t.ex. att kollegierna och seminarieserierna kan arbeta vidare som vanligt, men att de kommuniceras som delar av ett tema). Roger Säljö skriver en text om detta och innehållet kommer först att gå till FR och IR (presentation 27 januari).
  • Formulerar vilka teman vi menar att vi har, vi skissar just nu på följande (ytterst preliminära rubriker): Förskolan och fritidshemmet som institution, dess professionsutötvning, kvalitet och utveckling; Förskolans didaktik och barns lärande; Lärande och IT med inriktning mot för/skola och högre utbildning; Ungdomar i utsatthet; Barn och barndomar; Bildningspraktiker i utbildning och samhälle. Fyra av dessa ser vi som relativt väl etablerade redan nu medan två är mer tentativa och bygger på inspel som kommit i samtalen.
  • Utformar webben utifrån denna reviderade struktur – presentationer behöver uppdateras

Parallellt startar de olika rekryteringsprocesserna, tidigast under februari månad. Förutom de rekryteringar vi formulerat i programmet pågår en del andra rekryteringar, t.ex. doktorander till nya forskarskolan med finansiering från VR och en externfinansierad professorstjänst där vi samarbetare med IDPP. Denna tjänst ska vara knuten till Universeum. Det är mycket på gång helt enkelt!

När det gäller utbildning har året börjat med både positiva och mindre lovande nyheter. Det positiva är att förskollärarprogrammets ÖFSO-projekt (övningsförskolor) har fått besked om tilldelning av nya medel. Det gör att det goda arbete som gjorts och byggts upp kommer få förstärkning till att fortsätta under 2020-2021. Inga Bjerre Pedersen har från januari 2020 tillträtt som studierektor för förskollärarprogrammets VFU-kurser, något vi är mycket glada för!

Det som är oroande är att antalet registrerade studenter på våra lärarprogram ännu så länge är lågt. Vi får hoppas på en slutspurt in i det sista. Studentantalet är avgörande för vår ekonomi och naturligtvis för samhället i stort – lärarna behövs!

Sist men inte minst, inte bara ett gott nytt år vill jag tillönska er, utan också ett gott nytt decennium! Och vad kan passa bättre än att förlägga det nya decenniets första IPKL-träff till en kompetensutveckling om hållbarhet? In på länken som Malin skickat ut och anmäl er till den guidade turen på Världskulturmuseet och utställningen Human Nature (länk till anmälan här). Jag hoppas det ska bli intressant och inspirerande och ge oss nya reflektioner och referenspunkter till det mesta av vårt arbete på institutionen – hur vi jobbar med allt från inköp, resor, forskning, uppdrag och utbildning. Och inte minst – ett trevligt tillfälle att mötas!

Inspelning, streaming, podcast – sätt att tillgängliggöra utbildningen

Fler studenter efterfrågar att vi inom universitet erbjuder videoinspelningar i undervisningen. Kanske behövs flexibiliteten i tid för den som är yrkesverksam eller för den universitetslärare som inte kan vara tillgänglig under en kursperiod. Vi har också studenter med särskilda behov som kan ha behov av att kunna repetera eller pausa under en pågående föreläsning, Inspelade föreläsningar är väl de vanligaste formen när vi spelar in, men även instruktionsfilmer, inspelade samtal eller paneldebatter används i kurser. 

Videoinspelningar kan dels göras för att sparas, distribueras och spelas upp på mer eller mindre öppna plattformar (som Youtube) eller på universitets egen GU play-kanal (https://medarbetarportalen.gu.se/Kommunikation/film-gu-play) och sådana videoinspelningar kan också bäddas in i Canvas. Dels kan videoinspelningar också streamas och därmed följas direkt (det går också att spara sådana videoinspelningar för senare uppspelning).

Det har också blivit vanligare att göra ljudinspelningar i podcast-form, och universitet har särskilda inspelningsmöjligheter för detta. https://pil.gu.se/resurser/inspelning-och-streaming/podcast Även via digitala konferens- och mötesverktyg som Zoom som är det som rekommenderas (https://gu-se.zoom.us/ – se även Skype for business osv), kan man som lärare göra inspelningar av pågående samtal eller föreläsningar. 

Stöd och rum för inspelning för dig som lärare

PIL-enheten erbjuder stöd för inspelning och har också särskilda inspelningsstudior (t ex i A-huset), för inspelning av video och för ljud genom podcasts. Vissa salar på vår fakultet erbjuder också streaming direkt på plats i salen (t ex. BE015, BE016). Du kan också låna mobil utrustning för inspelning av video, som lånas ut av Campusservice. Läs mer om dessa resurser för inspelning:

https://pil.gu.se/resurser/film/spela-in-forelasning

https://pil.gu.se/resurser/inspelning-och-streaming

Om du vill lära dig mer om Zoom som verktyg i undervisningen (och erbjuda resefria träffar, kanske för handledning) finns workshoppar på PIL: https://pil.gu.se/aktiviteter/workshoppar/zoom

Kan jag säga nej – och vad har studenten rätt till?

Som universitetslärare kan man ställas inför lite knepiga frågor kring inspelning. Kanske hamnar du i en undervisnings- eller handledningssituation där snabbt måste svara på om du tillåter att en student gör en ljudinspelning – här bör du överväga säga ja om det är för privat bruk, studenten har viss rätt till detta. Ett viktigt undantag är vid muntlig examination, då ska studenter inte tillåtas göra inspelningar eftersom det är att jämföra med reglerna för salstenta där frågor inte får distribueras under pågående prov.

Vad en student kan anses ha rätt till, se t ex. denna artikel från GU-journalen, ”Får jag spela in din föreläsning?”

http://medarbetarportalen.gu.se/News/gu-journal/arkiv/2010/nummer-4-10/far-jag-spela-in-din-forelasning-

Måste man som universitetslärare räkna med att föreläsningar ibland spelas in? Här vet vi att vi måste acceptera att vi ser olika på att bli inspelade, men ur verksamhetens perspektiv så kan det vara värdefullt att kunna ta del av någons expertkunskap genom en inspelad föreläsning. Praxis är att göra en överenskommelse mellan läraren och institutionen om extra tilldelning av tid för inspelningen (se ex på blankett på IPKL), inklusive en formell överenskommelse om i vilket sammanhang och under vilken tidsperiod inspelningen kan användas och spridas. 

Frågan om lärares rätt till det material som hen har tagit fram i sitt undervisningsuppdrag (och inspelningar kan ju ses som en del av detta) är inte helt enkel. Uppfattningarna går ofta isär i frågan. Vissa ser det som givet att dela med sig av material man utvecklat i kurser och kanske själv gärna lägger ut föreläsningar öppet på Youtube t ex., medan andra ser det mer som man själv utvecklat och endast själv har (upphovs)rätt till, i enlighet med det så kallade lärarundantaget. Det finns heller inga riktlinjer vid Göteborgs universitet i frågan i nuläget. Hållningen har dock varit att ”det undervisningsmaterial som lärare tar fram i sin anställning får nyttjas av universitetet i den normala verksamheten och för de ändamål som kan förutses när verket tillkommer”, läs mer här: https://pil.gu.se/resurser/upphovsratt

Frågan om öppen utbildning – öppna lärresurser, MOOCs och annat

De frågor som här tagits upp relaterar till en större internationell rörelse kring öppen utbildning (Open Education), med universiteten som viktiga kunskapsorganisationer i samhället som har till uppdrag att öppet och frikostigt dela med sig av sina kunskaper.”Open access” och ”open data” är motsvarigheten när det gäller forskning, dvs. att forskning, helst både publikationer och forskningsdata ska vara öppet tillgängliga och möjliga att utnyttja på olika sätt, att bygga vidare på och återanvända. (Inte alltid lätt inom våra forskningsområden, men en fråga som allt oftare är ett villkor t ex. från forskningsfinansiärer.) Frågan om öppen utbildning relateras ofta till hållbarhetsfrågorna och om att (högre) utbildning måste göras tillgänglig för fler https://sdg4education2030.org/the-goal .

Inom högre utbildning är denna öppenhet synlig på lite olika sätt. Det finns särskilda universitet (Open Universities finns världen runt och bygger på principen att ha ”öppen” utbildning för i stort sett alla att kunna bli antagna på kurser). Det finns särskilda organisationer, konferenser och tidskrifter kring området. 

Den kanske viktigaste frågan för många i denna rörelse är så kallade ”öppna lärresurser” (”Open Educational Resources”, OERs). Det kan vara olika typer av resurser för undervisning och producerade i olika medieformer och olika öppna för återanvändning, revidering osv. ”Open Text Books” är en variant (se t ex. Bates bok från 2019, Teaching in a Digital Age https://opentextbc.ca/teachinginadigitalage/ Här är liten sammanställning av OERs inom olika områden, inklusive olika varianter av öppna textböcker: http://libguides.lub.lu.se/oer

Ytterligare en variant är MOOCs, ”Massive Open Online Courses”. De innebär vanligtvis att ett lärosäte eller annan organisation erbjuder stora mängder människor kurspaket öppet tillgängliga via internetbaserade resurser (som inspelade föreläsningar) och självinstruerande uppgifter. Vanligtvis är det gratis att ta del av kursen, medan examination, utbildningsbevis eller feedback från en lärare är dock ofta förknippade med en kostnad. Utöver universitet är tre stora anordnare inom området t ex. EdX, Coursera och Khan Academy. MOOCs-området erbjuder många öppna resurser, sökbara t ex på denna sajt: https://www.mooc-list.com/tags/higher-education

/Annika BR

Utvecklingsbidrag för digital resurs i utbildning

Jenny Myrendal och Hiba Abou-Taouk har tilldelats ett utvecklingsbidrag från DigiKomp-projektet på GU om 75 t kr, för utveckling av en kursledarpodd i två språkkurser i Förskollärarprogrammet. Stort grattis!

Man kan löpande under året skicka in ansökningar om utvecklingsmedel för kurser eller program (max 75 tkr), för att t ex. utveckla en digital resurs i en kurs eller program (podd, frågequiz, resurs digital examination, göra kursinslag som är blended osv.), ha ett lärarlagsarbete kring digitala inslag eller sprida kunskaper kring det på olika sätt:https://pil.gu.se/projekt/digikomp/utvecklingsbidrag

Ansökan:https://sunet.artologik.net/gu/Survey/5013

/Annika BR

Höstens antagning i siffror

Nu är de här – alla studenterna! Härligt tycker jag. Det märks redan på pendeltåget att det är fullt med förväntansfulla människor som är på väg.

Undervisning är en av våra viktigaste uppgifter – vårt kärnuppdrag – och det är ofrånkomligt helt avgörande för vår ekonomi. Att vi haft färre studenter än tidigare är en viktig orsak till de besparingar vi behövt göra under året som gått. Men nu ser det för första gången på ett par terminer bättre ut än förväntat! Mycket positivt.

På alla våra lärarprogram har vi fler registrerade studenter än antal planerade (obs – ungefärliga siffror, det rör sig lite de första dagarna!):

  • Grundlärarprogrammet inr Fritidshem för yrkesverksamma har 59 studenter på 40 planerade platser.  
  • Grundlärarprogrammet inr Fritidshem har 73 studenter på 52 planerade platser.
  • Förskollärarprogrammet har ca 180 studenter. Vi hade förväntat oss ca 140 studenter pga. det låga söktrycket, men det blev alltså fler än så!
  • Förskollärarprogrammet för yrkesverksamma 54 studenter på 30 platser. (Dessa har dock upprop på torsdag så det kan komma någon mer).
  • Barn- och ungdomsmastern har 12 registrerade studenter.
  • IT-mastern har 25 registrerade studenter. 

Lycka till med alla kursstarter, allt nytt i canvas och annat!

/Cecilia