Sköna maj

Hej igen efter ännu en långhelg

Det är lite känsla av slutspurt och nästan-sommar nu, även om det ännu faktiskt är flera veckor till sommarsemestern. Många frågor är vi mitt uppe i och de återstår att lösa, men när jag tittar igenom bilderna i mobilen från senaste månaden blir det uppenbart att många ljuspunkter finns i flödet som är värda att uppmärksamma.  Milstolpar passeras – både för enskilda medarbetare som vi får dela, och för institutionen som helhet. Här är några:

Finfika i B-huset för att högtidlighålla…

...Géraldine Fauville som fick ta emot pris till Eva Selin Lindgrens minne.

Besök från Indonesien med vilka vi nu planerar upprätta ett femårsavtal för ökat samarbete. På onsdag finns chans att lära mer av Vina Adriany från Indonesien som är här under ett par veckor och arbetar tillsammans med Anette Hellman. Se program för endagskonferensen om religion och förskola som de arrangerar tillsammans med IDPP.

Från en av vårens lyckade disputationer där Magnus Karlsson lade fram sin avhandling om moraliskt arbete i förskolan – går att läsa här

En kommande disputation att se fram emot – Ewa Skantz Åberg (fotot fick jag från en av handledarna Annika Lantz Andersson som var med vid spikningen, tack!)

Vad har vi annars på gång? Många frågor kantas av situationen i institutionens (och fakultetens) ekonomi. Vi har länge haft ett problematiskt överskott i ekonomin, men det har nu vänt, och då vänder det snabbt.

Prognosen är att alla pengar vi haft ”på lager” tar slut i år och sedan går vi ner på minus, något vi försöker vända.

Hur kan man påverka en institutions ekonomi? För det första gäller det att öka intäkterna. Därför är det en viktig fråga, båda för ekonomin men också för samhällets behov, att VT19 anta studenter på förskollärarutbildningen för yrkesverksamma igen. Ju fler studenter vi har, ju mer intäkter får vi. Vi hade länge väldigt många studenter men för få lärare, därför blev det mycket pengar över och många lärare drog på sig övertid. Nu har vi ”rekryterat i kapp” och borde ha kapacitet att anta fler igen. Det är inte oproblematiskt att bara anta fler, de senaste terminerna har det varit svårt att fylla platserna på förskollärarutbildningen, men Y-inriktningen tror vi kommer bli en viktig satsning. För det andra gäller det att inte öka utgifterna, därför har vi fått vara försiktiga den här våren och inför hösten med att anställa fler, även om några har tagit tjänstledigt. För det tredje tittar vi på ekonomin i alla delar: kursbudgetar, inköp, strategisk tid för olika uppgifter osv. Under hösten planerar vi för hur budgeten ska läggas 2019, och redan nu diskuterar vi vad vi ska prioritera så förutsättningarna blir klara.

Inom forskarutbildningen har det varit fullt upp med att granska ansökningar till olika aktuella antagningar – forskarskolorna CUL och ReCEC. Vi hoppas få ett antal nya doktorander till IPKL – beslut här väntar inom kort. Sylvi Vigmo (viceprefekt forskarutbildning) och jag har beställt ett bibliometriskt underlag för att ta med oss in i arbetet med utvärdering av forskarutbildningsämnet Barn- och ungdomsvetenskap. Vi sammanställer detta nu och hoppas hinna bjuda in till en diskussion i forskningsmiljöerna innan sommaren.

Resultatet från arbetsmiljöenkäten har kommit nu och vi i ledningsgruppen fick i förra veckan en presentation av det från Marianne Leffler och Olle Persson som stöder arbetet från personalenheten. Nästa IPKL-möte kommer att ägnas helt åt arbetsmiljöenkäten. Vi har tänkt att alla ska få ta del av resultatet och även diskutera det i mindre grupper för att sedan ge inspel om vad vi ska prioritera i kommande handlings- och verksamhetsplan. Tanken var att vi skulle tala om lönerevisionsarbetet detta IPKL-möte, men vi får skjuta på det till efter sommaren.

I eftermiddag blir det institutionsråd där vi ska ta upp framtiden för LinCS-labbet och nya kursplaner som ska antas.

Ha en bra dag alla!

/Cecilia

Tre snabba frågor till Emma Jakobsson

På onsdag är det dags för rektors strategimöte där alla prefekter och dekaner samlas. Temat för veckans möte är studentinflytande. Med anledning av det tänkte jag vi skulle stämma av lite med en av IPKL:s studenter:
Emma Jakobsson
Vilket program studerar du på och var sitter du med som studentrepresentant?
Jag läser 6:e terminen på förskollärarprogrammet. Jag är med i Institutionsrådet för IPKL, Kursledar-möten för förskollärarprogrammet, Utbildningsrådet samt programrådet för förskollärarprogrammet.
Hur upplever du att du som student har möjlighet att påverka din utbildning?
Jag tänker dels ur ett nu-perspektiv, att i många mötesgrupper så kan man få en större insikt i hur strukturerna inom universitet ser ut och vilka möjligheter till påverkan studenterna har. Det gör att jag dels kan ta upp aktuella frågor som rör situationer i nu-tid och dels ta upp saker som många ”surrar” om. Å andra sidan så tänker jag även i ett framtidsperspektiv, att vissa saker kan jag inte påverka för utbildningen som kan ske just nu, men man kan påverka i ett framtidsperspektiv och för kommande studenter. Där känns det viktigt för mig att kunna beskriva olika situationer ur ett studentperspektiv samt kunna ta upp saker som kan förändras, men kräver en större process.
Vilka frågor uppfattar du som viktigast att driva på IPKL nu, ur ett studentperspektiv?
Just nu så är det väldigt aktuellt med hur studentdialogerna förs. I ljuset av programrapporten för förskollärarprogrammet som skrevs inför UKÄ:granskningen så framkom det att väldigt få studenter fyller i kursutvärderingarna, samt programutvärderingen. Det är en fråga som diskuterats i nästan alla forum och som är väldigt återkommande och hur man ska öka svarsantalet. Även förändringen/diskussionerna kring examinationsformerna i förskollärarprogrammet är viktigt anser jag, samt hur man kommunicerar ut det till studenterna. Jag tror att det är en kvalitetssäkring för utbildningen att det är varierande examinationsformer i de olika kurserna som blir bättre och bättre.

Oförtrutet hoppfull

Just nu är det mycket tal om hur stressigt och tungt det är. November – så ansträngd! Precis så sa vi i oktober också. Är det något strukturellt fel? Det är en fråga vi ständigt måste ställa oss, och som vi är många som hela tiden brottas med. Kanske inte vad som är ”fel”, men vad som kan utvecklas. Hur kan vi skapa bättre processer, smartare rutiner, tydligare kommunikation… allt det där. På måndag på IPKL-mötet ska jag och Oskar tala om några viktiga yttre villkor för detta, det som rör ekonomi och arbetstid bland annat, något som vi fått många frågor om den sista tiden. Hoppas många kan komma då! Vi ska också berätta om det färdriktningsarbete som fakulteten håller på att staka ut – vad innebär det och hur berör det oss?

Det jag hela tiden försöker pröva nu är att koordinera perspektiv på kvalitet, arbetsmiljön och ekonomi. Idag var vi några som fick en fantastiskt möjligt till input i de här frågorna när UR hade sitt seminarium om varierade examinationsformer.

Ingrid Henning Loeb inledde med lite grundläggande begrepp

Sedan kom en rad exempel på hur man kan jobba, på sätt som blir bra både för lärares arbetsmiljö, den kvalitet som studenterna har rätt till och samtidigt med smarta lösningar inom budgetramar. Lärare presenterade exempel på arbete med hemtenta, muntligt prov, salstenta och didaktiskt prov. Detta kändes både inspirerande och hoppingivande – att det pågår så otroligt mycket bra undervisningsjobb på den här institutionen; att få ha så kompetenta kollegor!

Kristina Thorshag och Olof Fastén berättar om hur studenterna på grundlärarprogrammet får genomföra en aktivitet med barn i skolskogen vid Opaltorget som examinationsuppgift, samt hur detta bedöms

Tack UR för det här arrangemanget!

Personalmobilitet – en unik möjlighet!

2017 and 2018 Mobility to Moscow
We have received Erasmus Mundus + funding to allow teaching staff, administration staff and master students to travel to Moscow State University and Moscow City University during  2018. We will also welcome staff and students from Moscow to the Faculty of Education.
The mobility programme is based on strengthening understanding around policy, quality and learning within early childhood education. There are possibilities however for other areas of interest such as sport and information technology. Staff and students travelling to Moscow will be able to strengthen their understanding about Vygotskian perspectives and theories, as well as learning about a new context and culture.
The staff visit will take place during May 2018, allowing staff to also attend the 7th International Research Conference Early Childhood Care and Education. The number of mobilities are:
1) 3 teaching staff for 10 days (including 2 days of travel so the total is 12 days)
2) 1 administration staff for 5 days (with 2 days of travel so the total is 7 days)

The student mobility will begin in 2018, allowing students to spend up to 3 months in Moscow.

If you are interested to know more, please contact Susanne Garvis (susanne.garvis@gmail.com).

Funktionsvariation eller funktionsnedsättning?

Idag gästbloggar viceprefekt med ansvar för arbetsmiljö (inkl. likabehandlingsfrågor):

Ibland frågar kollegor vilket begrepp vi ska använda i till exempel kursguider, funktionsnedsättning eller funktionsvariation. Inte konstigt att det råder en osäkerhet runt det här, bland annat eftersom det nya ordet funktionsvariation används på motstridiga sätt. Ibland används det för att beteckna att vi alla har varierande funktionsuppsättningar och fungerar på olika sätt, ibland används det synonymt med funktionsnedsättning (läs mer på http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/nyord/nyord/aktuellt-nyord-2002-2015/2015-05-19-funkis-funktionsvariation-och-funkofobi.html).

Den så kallade funkisrörelsen, som infört begreppet funktionsvariation, är del av en större normkritisk rörelse som strävar efter att vidga synen på vad som är normalt och att grupper och individer ska slippa utpekas som avvikande. Det kan kännas kränkande för en individ att kallas ”nedsatt”. Samtidigt, när en individ har rätt till stöd så sätts det alltid i relation till just en viss norm, då talar vi om dokumenterad varaktig funktionsnedsättning, och i lagstiftningen är begreppet funktionsnedsättning definierad som en diskrimineringsgrund.

Utifrån det här resonemanget föreslår jag följande, vilket är avstämt i GU:s nätverk för likabehandlingsrepresentanter:

  • använd funktionsnedsättning i relation till diskriminering, rätt till stöd etc.
  • använd funktionsvariation som aspekt mer brett i relation till tillgänglighet eller olika maktordningar, som i exemplet ”se betydelsen av ålder, klass etnicitet och funktionsvariation”
  • fundera på när det är möjligt att formulera sig på ett helt annat sätt, t.ex. peka på hinder i omgivningen som utgör begränsningar (snarare än att individer har begränsningar)
  • undvik i mesta möjliga mån att sätta etikett på människor, i stället för att tala/skriva om ”stöd till studenter med funktionsnedsättning”, kan du kanske använda ”studenter med rätt till stöd i relation till funktionsnedsättning” eller liknande

/Cecilia Björck

Vad GU:s nya rektor vill

Förra veckan höll Eva Wiberg ett tal till alla dekaner och prefekter där hon presenterade prioriteringar på kort sikt. Det här är något av vad vi fick veta var på gång:

  • På GU har vi institutionsråd istället för institutionsstyrelser. Detta ska utvärderas. Ett institutionsråd ger prefekten råd inför beslut som ska fattas medan en styrelse röstar och har beslutsmandat (jfr fakultetsstyrelsen)
  • Medfinansieringsprinciper ska genomlysas
  • En digitaliseringsstrategi ska utarbetas
  • Bättre samordning kring det systematiska arbetsmiljöarbetet
  • En översyn av anställningsordningen avseende meritering (ska alla som har kapacitet få ansöka om befordran till professor eller ska det prövas utifrån verksamhetens behov t.ex.?)
  • Interna prislappar och avräkning inom utbildning ska genomlysas (mkt spännande för oss!)
  • Tillsätta ny vicerektor för samverkan liksom inventera och synliggöra samverkansaktiviteter (något vi funderar på på IPKL också, kanske en studierektor för samverkan…?)
  • Utveckla internationaliseringsstrategi
  • Inrätta en forskningsnämnd (precis som det finns en utbildningsnämnd)

Här ett kollage på alla tavlor som hänger i rummet i Vasaparken där rektors strategimöten hålls. En slags (historisk) reflektion över makt och styrning?

 

Dagens IR: Handlings- och verksamhetsplanen i fokus

Institutionsrådet med fakultetens HP/VP, universitetsledningens HP/VP, institutionens gamla HP/VP på bordet, samt idéer om kommande HP/VP

Oktober månad är intensiv när det gäller ledningsfrågor. Förutom alla lönesamtal är det också tid för utarbetning av kommande års budget samt handlings- och verksamhetsplan. Idag har IR diskuterat frågan, en av hållpunkterna i processen som i sin helhet ser ut såhär:

  • 18 september HP/VP i ledningsgruppen (diskussion utifrån universitets utkast)
  • 25 sept HP/VP på studierektorsmöte
  • 2 okt i IR
  • Arbete i beredningsgrupper (för respektive område: forskning, utbildning och arbetsmiljö)
  • 16 okt tas HP/VP upp på IPKL-möte
  • IR ges möjlighet att skriftligt kommentera utkastet
  • 23 oktober sänds vår HP/VP in till fakulteten

Alltså, innehållsligt ges alla medarbetare möjlighet att ta del av föreslagna skrivningar vid mötet den 16 oktober.

Sök medel från klimatfonden

HÄR finns info om hur man söker medel från GU:s klimatfond. Helena Åberg som arbetar med hållbarhetsfrågor på fakulteten skriver

”Totalt delas ca 2 miljoner kronor ut i år. Förra året fanns ca 30 ansökningar varav en från IKI som beviljades medel för en öppen seminarieserie om Hållbar matkonsumtion för klimat och hälsa. Vore roligt med fler ansökningar från fakulteten det här året. Deadline för ansökan i denna ansökningsomgång är 14 november 2017.”

Göteborgs universitet klimatkompenserar för flygresor i tjänst sedan 1/7 2011. Medlen läggs till en intern fond för utsläppsreducerande åtgärder, kallad ”GU interna klimatfond”. Anställda och studenter vid Göteborgs universitet kan ansöka om medel från klimatfonden för projekt som bidrar till att minska universitetets klimatpåverkan. Syftet med klimatfonden är att möjliggöra för forskare, lärare, studenter och övriga anställda att aktivt delta i klimatarbetet.

Det var dagens tips. Dagens påminnelse är att anmäla sig till lönesamtal så vi kan dimensionera tillräckligt med tider i doodlen som går ut till alla som vill ha lönesamtal (se tidigare inlägg här). Har inte enkäten hunnits med i veckan finns ännu tid, men viktigt att vi kommer igång med bokning av tider. Så svara på Ann-Maries mail om du ännu inte gjort det.

Ha en fortsatt bra vecka!

Cecilia

Utbildningsrådet hälsar…

…välkomna till öppet seminarium för alla IPKL:s medarbetare:

Varierade examinationsformer

Tors den 9 nov kl 13-16, BE015

Det är dags för ett öppet seminarium igen kring högskolepedagogiska frågor där kollegor delar med sig av erfarenheter av examinationsformer. Den här gången har vi velat lyfta fram erfarenheter av lite olika examinationsformer och något om bedömningskriterier.

Hållpunkter för seminariet:

13-13:20 Examination och bedömning, inledning (Ingrid Henning Loeb)

13:20-13:40 Didaktiskt prov (Olof Fastén)

13:40-14:00 Muntligt prov (Ylva Ågren, Pernilla Lagerlöf)

Smågruppsdiskussioner inkl fika

14:30-14:50 Salstenta (Jenny Myrendal, Mikaela Åberg)

14:50-15:10 Hemtenta (Louise Peterson)

Smågruppsdiskussioner

15:40-16 Summering

Vi har som ett mål på IPKL i handlings- och verksamhetsplanen för 2017 att just utveckla varierade examinationsformer. Det kan vara bra både ur ett pedagogiskt och ett inkluderingsperspektiv att olika former förekommer inom ett program t ex, och för kvaliteten och bredden i hur och vad vi examinerar relativt examensmålen. Det kan också stärka det UKÄ skriver om som Rättssäker examination. Utöver detta är examinationsformerna betydelsefulla ur arbetsmiljösynpunkt och hur vi planerar arbetsinsatsen för både studenter och lärare. GU har ju också nya Regler för examination från och med i år.

I samarbete med Utbildningsrådet på IPKL

Från Förskollärarprogrammets examenshögtid den 30 mars 2017