Tiden går fort, nu går vi mot vår och det känns länge sen vi träffades i Zoom för att följa upp och utvärdera införandet av Canvas och Ladok. Så vad har egentligen hänt sen dess? Jo, Michael, Birgitta och jag har jobbat vidare med alla kloka tankar som kom fram och sammanställt dessa i en handlingsplan. Utifrån handlingsplanen har vi kommit fram till tre utvecklingsområden:
Arbetsgrupp för utveckling av Canvasmallen – arbetsgruppen ska bestå av en lärarrepresentant, en studieadministratör och en studentrepresentant. Michael och Birgitta leder arbetet i gruppen.
Utveckling av introduktion för nyanställda –
introduktionsfilmer med fokus på de digitala resurser som finns, instruktioner
och länkar till utbildningar, information om dokumenthantering, lagringsytor,
IT-säkerhet mm. Filmerna kommer naturligtvis även att vara tillgängliga för
alla på IPKL som vill fräscha upp sina kunskaper.
Kompetensutveckling – workshops utifrån
kompetensutvecklingsbehov i Teams, Canvas och Ladok för såväl mindre
arbetsgrupper som i öppna forum. Utveckla en yta i Teams där erfarenhetsutbyte
kan ske mellan kollegor. Se över det löpande arbetet, rutiner och
arbetsfördelning samt göra en översyn av kursledarguiden.
Den studieadministrativa gruppen har redan tjuvstartat lite
med två workshops kring Canvas och Ladok, med fokus på bland annat
kursvärderingar och integration mellan Canvas och Ladok när det gäller
bedömningar och resultatnoteringar.
Förutom våra utvecklingsområden kommer vi förstås också att fortsätta bevaka frågor om t ex supportfunktioner, tidplaner för införanden av system, utbildningsinsatser, integrationer mellan system mm. IPKL finns representerat i både fakultetsgemensamma och universitetsövergripande nätverk och organ där det finns möjlighet att lyfta sådana frågor. Med alla synpunkter på vad som var bra och dåligt vid införandet av Ladok och Canvas har vi på IPKL också goda förutsättningar för att genomföra nya införandeprojekt på ett för verksamheten så bra sätt som möjligt. Så, stort tack för era värdefulla inspel!
Grattis Fil Dr. Kristina till både ett bra försvar och en intressant och angelägen avhandling!Så härligt att få vara på plats i vackra villan och mingla med dessa trevliga människor!
En väldigt festlig och fin dag på jobbet idag. Tänk, för inte så länge sedan (känns det som) hälsade vi Kristina välkommen som nyantagen doktorand, och idag var det disputation. Fyra års studier är fullgjorda, varav två på distans under pandemin – bra kämpat!
Har ni tänkt på att det är två år sedan distansarbetet drabbade oss? Tänk vad svårt vi tyckte det var i början – nästan omöjligt – och tänk att zoom till slut skulle bli vår vän! Jag vet att många nu uppskattar att kunna ta möten hemifrån. Men det uppstår också en del problem nu när man ska vara på plats, och på zoommöten, på samma dag. Det blir nya logistiska utmaningar. Är det någon som har några specifika problem kring detta får ni som vanligt höra av er till mig!
Jag såg att jag nu skrivit över 200 inlägg på bloggen (och 34 om dessa handlar om corona!!). Det är länge vi har kämpat tillsammans nu, många av oss. I med och motgång. Som jag tidigare nämnt så arbetar vi i ledningsgruppen på att få en så bra övergång som möjligt till ny ledning. Vi har gjort en ansats att gå systematiskt tillväga. Jag satte samman ett långt frågeformulär till alla i ledningsgruppen som de fick fylla i enskilt, om allt från masterprogrammen till webbinformationen till doktorandantagningen till arbetsmiljön och mötesformer. Sedan sammanställde vi alla svar, analyserade dessa, och gjorde en syntes som vi diskuterade i tisdags. Detta ska nu vara underlag för en överlämningsdag vi planerar i april/maj. Det känns bra att belysa vår organisationen och identifiera styrkor och svagheter, så vi värnar våra styrkor och inte skyler över svagheterna utan kommer på sätt att göra saker bättre. Dialog är A och O. Markus och Ann-Marie (som vi planerar ska bli utbildningsansvarig, nu är hon viceprefekt för utbildning på en mindre procent) har börjat ha samtal med de olika utbildningsprogrammen.
Här är lite annat vi jobbar med:
Etikworkshop: Forskningsrådet har tagit fram förslag på hur vi ska integrera detta i årshjulet och erbjuda det varje år.
Ansökan om strategiska medel från fakulteten: Utlysning har gått ut, och institutionen får prioritera vilka ansökningar vi går in med. Vi har resonerat att de som haft medel tidigare inte prioriteras i år, utan vi satsar på att försöka få fler att få del av dessa medel, som inte haft det tidigare. Det är flera som anmält intresse i år. Har du tänkt söka, men inte anmält detta till Roger eller mig, gör det snarast!
Forskarutbildningen: Ny studierektor sökes, och vi hoppas snart kunna meddela vem som ersätter Mona Lundin till sommaren. Doktoranderna diskuterar också förlängning med anledning av pandemin, samt möjlighet till internationalisering bland annat.
Bemanning: Alla studierektorerna är nu igång med bemanningssamtal inför hösten. Detta samtal är en viktig start på dialogen för att få en bra sammansättning i vars och ens tjänst, samt få kvalitet i kurserna.
IPKL ska få ansvara för att ta fram underlag för lokal examensbeskrivning för filosofie magisterexamen med huvudområdet högskolepedagogik, i samarbete med institutionerna institutionen för special pedagogik (IPS) och institutionen för didaktik och pedagogisk profession (IDPP) – något vi är mycket glada över!
Vi söker medarbetare till olika uppdrag: IT-beredare, likabehandlingsansvarig, kursplanegruppsintresserade och handläggare för kurssamarbeten. Hör av er, gärna snarast!!
Disputation på fredag!! Kristina Hunehäll Berndtsson lägger fram sin avhandling – hoppas vi ses!
Ekonomi är en ständigt aktuell fråga, och nu är det för många kursledare levande med kursbudgetarnas storlek. Därför har jag och Nathalie hjälpts åt med en fördjupad analys som jag hoppas ska belysa något av den dynamik som spelar in i ekonomin. Vi har tagit två exempelkurser, en från förskollärarprogrammet och en från grundlärarprogrammet. Vi låtsas, för att förenkla jämförelse, att det har varit samma studentantal flera år i råd. I själva verket varierar studentantalet mycket mellan olika terminer. Notera hur timantalet, oavsett antal studenter, har minskat.
Här kommer kommentarer om några av de olika parametrarna som ligger med i beräkning av kursbudgeten:
Kursprislapp: Denna sätts centralt och står för det som vi blir tilldelade för de studenter vi har. Kursprislapparna har gått ner först, och sedan upp lite igen, och detta beror på hur ekonomin övergripande i lärarutbildningen har organiserats. Vi har inget direkt inflytande över vad kursprislapparna är. De varierar också mellan olika ämnen och kurser.
Prestationsgrad: Denna kan variera i olika kurser och är en beräkning av hur genomströmningen har sett ut (hur många som godkänns i kursen).
OH: Denna har stigit gradvis i flera år. OH är stödkostnaderna som vi betalar till GU, till fakulteten, och på vår egen institution. Den här parametern är besvärlig, för när vår omfattning på kärnverksamheten minskat, då blir basen vi räknar på mindre, och OH:n högre. Det är svårt att minska stödkostnader exakt proportionellt mot hela verksamheten. Man kan jämföra det med kursledartid – i viss mån blir den samma oavsett om det är 100 eller 85 studenter, på samma sätt behövs det lika mycket tid för studierektor, utbildningsansvarig, studieadministratör osv. Det går i ”trappsteg”, men det gör inte kärnverksamheten. Därför blir andelen stöd per kärnverksamhet större.
Skatt: Vi kallar det för skatt som innebär att vissa kurser är med och bidrar till en pott för övriga kostnader som finns på institutionen (inte alla, t.ex. masterprogrammen som har mycket små budgetar är ”skattebefriade”). Denna pott använder vi till så kallade ofinansierade timmar, det är extra kompetensutvecklingstid, rehabtid, tid för att sitta i olika råd, tid för att samordna plagiering, kursplanearbete, åka på utbildningsrelaterade konferenser mm. Även dessa timmar tenderar att vara samma, och när hela volymen minskar så blir procentandelen högre, vilket då blir som en osthyvel över kurserna. Att vi höjde skatten med några procentenheter var en mycket viktig anledning till att vi fick ekonomisituationen att vända.
Timpris: Att timpriset ökar beror delvis på att våra löner höjs, men sedan har även arbetsgivaravgifter och pensionsavgifter mm. höjts kraftigt (detta kallas LKP) och det är inget vi rår över. Observera att vi alltid utnyttjar hela utrymmet vi har för att höja löner. Det är aldrig en ”sparåtgärd” att hålla nere lönerna för att vi ska få fler timmar i kurserna!
Antal atr i kursbudget: Som ni ser har dessa minskat stegvis, men den enda ”besparing” som vi bestämt själva över på institutionen är att vi höjt skatten, resten är alltså omständigheterna runt hela lärarutbildningen.
Den stora minskningen skedde mellan 2018 till 2019, och det var precis då vi gjorde en riskanalys om arbetsmiljön med tanke på det ekonomiska läget. Mycket av det vi lärde oss då har vi med oss även nu, och jobbar vidare med. Det är viktigt att resurssätta olika moment i utbildningen på ett rimligt sätt, och när budget dras ner är det inte meningen att man ska göra samma moment fast snabbare – något måste tas bort. Detta påverkar kvaliteten, ofrånkomligen, men tänk på att det inte är varje enskild lärares ansvar utan mer en politisk fråga hur mycket lärarutbildning får kosta, och den ligger i vårt uppdrag att anpassa oss efter.
Två andra frågor vi har med oss i utvecklingsarbetet med kursbudgetar är
Målet är att ha tagit höjd för alla om och men kring kursbudgeten innan den presenteras för kursledarna, så att det inte ska bli ett besked och sedan ett annat, som kan leda till dubbelarbete för att planera om – men – detta försvåras av att
Träffsäkerheten i det så kallade planeringsverktyget (där vi ska hämta ut hur många studenter som kommer att gå) är för dålig. En stor utmaning är nämligen när studenter hoppar på utbildningen, alternativt hoppar av. Ibland kommer ett oväntat stort tillskott av studenter. Om det vore så enkelt att då bara höja kursbudgeten i direkt proportion till det förändrade studentantalet… vi försöker tänka i de banorna (eftersom varje student medför nya timmar för tentor att rätta osv.), men problemet är att vi inte får mer medel för dessa studenter i direkt mening (även om vår prestationsgrad påverkas vilket kan leda till att vi får mindre återbetalning i slutänden). Detta har vi börjat ta upp i olika typer av dialoger för att få till en mer exakt process.
En sista sak om kursbudgetar som är viktig: En kursbudget är inte som t.ex. ett projektbidrag från VR. Där kommer medlen som en klump och ligger kvar under ett antal år och kan disponeras efter bästa förmåga. Kursbudgeten är istället en modell som vi jobbar med för att dimensionera hela arbetet med utbildning. Som ni märker används medlen för utbildning brett – i grunden till alla lärares och administratörers löner. För att vi ska ha en idé om hur mycket vi kan jobba med en kurs, och hur många vi behöver vara anställda för att hinna med detta, så använder vi kursbudgetar för att räkna fram proportionerna (med hjälp av alla dessa parametrar). Men det är inte så att pengarna ligger i kursen och kan sparas till nästa år eller liknande. De ingår i institutionens ekonomiska dynamik som räknas fram under hösten och gäller ett år i taget. Därför har inte kursbudgeten ett direkt samband med institutionens resultat, men den är ett verktyg (ibland trubbigt) för att få ihop resultatet.
Ja, som ni ser, det är komplext. Det är svårt att ge en snabb och enkel förklaring till ekonomifrågor. Men kanske fick någon svar på något i alla fall, med denna något invecklade utläggning!
Under veckan har vi tagit del av nyheterna om kriget i Ukraina och idag har jag också mailat ut ett sorgligt besked. Det har varit tunga dagar den här veckan, trots den soliga starten vi hade i måndags där många av oss sågs på plats för IPKL-möte på campus.
En direkt påverkan av kriget på vår forskningsverksamhet följer av att vi har avtal med Ryska universitet och sedan länge upparbetade kontakter med flera forskare i landet. Vi har nu att förhålla oss till regeringens besked om att forskningssamarbeten med Ryssland ska stoppas, men att samtidigt skilja på institutionella och individuella samarbeten. Berörda forskare hos oss har också haft kontakt direkt med fakulteten för samordning gentemot GU centralt. Är det någon som har frågor och funderingar får ni gärna höra av er till mig!
Notera också Anne Bivalls utskick om inbjudan att lämna intresseanmälan för att bli studierektor för forskarutbildningen. Vi önskar gärna en docent eller professor för detta uppdrag!
På IPKL-mötet berördes kort ekonomin. Jag ska samla mig till att skriva ett längre inlägg om detta för att bemöta frågor som jag fångat upp från olika medarbetare, särskilt kopplat till hur kursbudgetar utvecklas. Men jag kan kort nämna om ekonomin att vi skiljer på ett års resultat där målet är att vi ska gå plus-minus-noll, och på institutionens samlade ekonomiska kapital. Om vi går plus eller minus under ett år sparas detta i en ”ryggsäck” som vi kallar balanserat kapital. Det är detta kapital som är -17 miljoner på utbildningssidan. Men det har inte uppstått förra året och det späs inte heller på i år – tvärtom – i år kanske vi kommer gå med ett litet överskott. Underskottet genererades under 2017-2020. Under denna tid arbetade vi intensivt med arbetsmiljörisker kopplat till den ekonomiska situationen. Vi håller ännu samma riskanalys levande i ledningsgruppen och arbetsmiljögruppen och på webben ligger den senaste uppdaterade versionen av riskanalysen som är från mars 2021, se här. Flera nya riskanalyser har också tillkommit sedan dess, de publiceras alla på webben. Fakulteten har inte ålagt oss något sparpaket för att ta igen det stora samlade underskottet, utan det gemensamma målet har varit att få varje års ekonomi i balans, som nu har lyckats. Tack för att ni ställer frågor och håller diskussionen levande om vår verksamhet!
Göteborgs universitets har beslutat att jämte andra lärosäten i Sverige ansluta sig till klimatramverket. Av detta följer det mycket konkreta rektorsbeslutet:
Vi har fått i uppdrag att minska koldioxidutsläpp med 25% till 2024 och med 50% till 2030. Basåret för jämförelsen är 2019 (innan pandemin).
För att arbeta med detta uppdrag har vi fått ett verktyg (på gång att implementeras) som ska följa budgetverktyget. Vi får en överblick på vilken klimatbelastning som olika typer av inköp ger – tjänster, varor, resor osv.
Här är en skärmdump ur programmet som ger en hint av hur det ser ut. Det går att få en vy som visar såväl institution som fakultet och GU som helhet.
Vad man kan se såhär långt, även om verktyget inte är fullt utvecklat, är att vi det senaste åren har köpt väldigt få flygresor. Detta är den största källan till utsläpp vad det verkar, och får därför stor påverkan på vårt totala utsläpp. Vi har däremot köpt något mer utrustning, vilket påverkar negativt. Men se följande sammanställning av just flygresor:
Notera den kraftiga minskning på flyg – pandemin är förklaringen!
När vi i rektors strategimöte först fick detta presenterat för oss verkade det helt orealistiskt att vi skulle kunna få ner utsläppen så mycket. Men det var precis innan pandemin – och nu har vi nästan nått målet för 2030 innan arbetet ens har börjat. Dock – vi kan inte fortsätta leva och verka som akademiker som om vi vore i en pandemi för resten av framtiden? (Eller?) Hur som helst – vi behöver börja fundera över hållbara internationella samarbeten. Det var en god start på diskussionerna under uppstartsdagarna i augusti förra året, när vi hade internationalisering som tema, men nu blir det än mer konkret, när vi ska öppna upp världen igen och har möjlighet att resa; hur, vad och varför ska vi då prioritera? Det är min tanke att vi ska diskutera detta på IPKL-mötet den 28 mars. Utmanande frågor – kom och var med!!
Men dessförinnan har vi ett IPKL-möte den 28 februari att se fram emot. Vi kommer boka en sal då så vi kan ses på plats. Programledarna kommer att ge oss en aktuell bild av vår utbildningsverksamhet genom återkoppling på programrapporterna. Mikaela Åberg kommer också att nämna något om vårt LAB för forskning och verksamhet som är på gång där. Missa inte! Som underlag till mötet kommer ni också att få den årsberättelse ledningsgruppen har skrivit och skickat till fakulteten. Vi kommer inte att föredra den i mötet, men har ni frågor får ni gärna komma med dem!
Vad mer är på gång? Jag nämner några saker kort:
Forskarutbildning: Doktorander har haft sina ISP-samtal (individuell studieplan) med studierektor och planering för årets antagning pågår. Vi diskuterade detta nyligen på ett DOP-möte (docenter och professorer). Vi söker också en ny studierektor så småningom att ta över efter Mona Lundin.
Utbildning: I ledningsgruppen har vi i veckan haft ett möte för att diskutera budget. Denna process startar med att planeringstal för nästa år (2023) diskuteras och beslutas. Vi har sagt att vi på sikt hoppas kunna ge mer fristående kurser, vi vill behålla ungefär samma planeringstal på fritidshemsinriktningen och masterprogrammet i Barn- och ungdomsvetenskap. Vi vill ev. försöka höja masterprogrammet i Lärande och IT, om vi bara klarar mer bemanning, och även höja FÖRV-inriktningen (förskollärarprogrammet). Däremot ser vi att vi gärna vill sänka planeringstalet på våren något ytterligare inom ordinarie förskollärarprogrammet eftersom vi år efter år ”underpresterar”, dvs. inte fyller uppdraget.
Forskning: Många ligger nu i startgroparna med att skriva fram ansökningar till de finansiärer som har utlysning under våren, såsom VR och Skolfi.
Rekrytering: Just för ögonblicket är det lugnt 🙂 Men se bakåt på bloggen inlägg om hur många nya trevliga kollegor vi fått!
Arbetsmiljö: Sammanställning av sjukskrivningar är något vi kommer att ta upp med de fackliga organisationerna nästa vecka (på mötet MBL). Sjuktalen har fortsatt att sjunka under 2021 vilket är glädjande!
Fakultetens ledarskapsakademin: Nästa vecka, 21-22 februari, är Kristin Markus och jag med på ett internat med fakultetens nya satsning på ledarskap. Alla med chefsansvar ska bli lite extra drillade i ledarskapsfrågor och fakultetens strategi. Kristin och jag kommer bl.a. att vara med som mentorer åt nya chefer.
Vad kan man säga mer?
Ni är alla så oerhört tappra med att anpassa er till pandemins alla svängningar! Nu hoppas jag verkligen att det blir sista rycket och att vi aldrig mer ska behöva ställa om schema mellan distans och campus mitt i planeringen.
TACK alla som hjälpt till, stöttat, täckt upp och funnits där under de sista månaderna när många fått covid och varit krassliga. Det går ofta väldigt bra när vi hjälps åt 🙂
(Den senaste veckan har ”en dag” blivit 30 minuter längre mätt i solens upp- och nedgång i Göteborg. Skönt med sådant som med säkerhet blir lättare med tiden, trots allt! :-))
Var kom du ifrån senast? Jag har arbetat som matematiklärare i en internationell skola de senaste åren och nyligen blev jag ansvarig för matematikteamet i skolan.
Vad lockade dig att söka till IPKL? Forskningen och den internationella arbetsmiljön har varit nyckelfaktorer att söka till IPKL.
Vad ser du fram emot just nu? Jag ser fram emot konstruktiva diskussioner med människor som delar samma intressen som mig i undervisningen och att hitta hur vi kan hjälpa studenter att stötta studenterna att komma vidare.
Var kommer du ifrån senast? Under de senaste 3 åren har jag arbetat som rektor i Göteborgs stads förskoleförvaltning
Vad var det som lockade dig att söka till IPKL? Jag har tidigare arbetat som adjungerad Universitetsadjunkt och trivdes väldigt gott så när en fast tjänst fanns att söka så var det ett självklart val för mig att söka
Vad ser du fram emot just nu? Vara en del av att ge studenter de bästa förutsättningar inför deras kommande yrkesprofession. Samt att vara med att utveckla utbildningen.
Var kommer du ifrån senast? De senaste knappt fyra åren har jag arbetat på Högskolan Väst, som universitetsadjunkt i lärarprogrammen. Till största del i grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem, men även i förskollärarprogrammet och i grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3.
Vad var det som lockade dig att söka till IPKL? När jag gick min forskarutbildning på IPKL (Forskarskolan FoRFa) under åren 2014 – 2018 arbetade jag parallellt i förskollärarprogrammet, mest i VFU-kurser men även i HFU-kurser. Det trivdes jag väldigt bra med och har många positiva erfarenheter ifrån. När tillfället kom att söka mig tillbaka till IPKL var det ett lätt beslut att ta chansen. Det känns lite som att komma hem igen.
Vad ser du fram emot just nu? Att få möta studenterna och att sätta mig in i hur utbildningen är upplagd nu. Det ska också bli roligt att få lära känna nya kollegor och att få möta kära kollegor från förr igen.
Var kommer du ifrån senast? Jag kommer närmast från Ale kommun, där jag har kvar mitt uppdrag som förskollärare. Nu blir det i kombination med uppdraget som adjungerad universitetsadjunkt och kurslärare för VFU-kurser på förskollärarprogrammet.
Vad var det som lockade dig att söka till IPKL? Jag har tidigare arbetat som handledare för yrkesverksamma förskollärare och barnskötare. De samtalen har bl.a. bidragit till en ökad nyfikenhet kring vilka tankar, föreställningar, utmaningar och förväntningar studenter bär med sig in i yrket. Den nyfikenheten ledde till att jag aktivt sökte mig till IPKL.
Vad ser du fram emot just nu? Jag har ett särskilt intresse för skolutveckling och då den mest centrala faktorn för utveckling är lärarna själva ser jag det som en förmån att få vara en del av lärarutbildningen.
