Nu har vi fått vår nya utbildningshandläggare på plats! Ni kommer att hitta henne i ett arbetsrum i B-huset plan 1 mot kanalen, när vi väl kommer tillbaka till campus… men till dess får vi hålla till godo med digitala möten. Julia kommer att arbeta med bland annat kursplaner, mot programledare och utbildningsansvarig, samt inom uppdragshandläggning.
Var kommer du ifrån senast?
Jag har senast arbetat som utbildningshandläggare vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin.
Vad var det som lockade dig att söka till IPKL?
Det som lockade mig mest till att söka tjänsten vid IPKL var den spännande tjänstebeskrivningen samt chansen att få testa på att arbeta på en annan fakultet och institution vid Göteborgs universitet.
Vad ser du fram emot just nu?
Jag ser fram emot att få lära känna mina nya kollegor och få lära mig nya saker. Jag ser även fram emot sommaren då jag tycker att Göteborg är som bäst då.
Här lite information om vad som är på gång när det gäller hösten, med avseende på nya kollegor inom forskning och utbildning!
Doktorander:
Tre doktorander kommer att antas i Göteborg i den nya forskarskolan för folkhögskolelärare. Johan Söderman är med i styrgruppen och forskarskolan leds från Linköping. Läs här om ni inte gjort det innan. Eventuellt kommer ytterligare en samverkansdoktorand kunna ansluta. Doktoranderna kommer att arbeta halvtid och bedriva forskarstudier på halvtid. Det här är roligt på så många sätt, inte minst för att det kommer bidra till att stärka vårt nya forskningstema Bildningspraktiker i utbildning och samhälle på IPKL.
Fyra doktorander ska också anställas, två i barn- och ungdomsvetenskap och två i pedagogik. Intervjuer ska genomföras nu i juni. Tack alla som läst, granskat och på olika sätt varit involverade i antagningsarbetet!
Lärare och forskare:
Vi arbetar med tre rekryteringar, två adjunkter och en lektor, för tillsvidareanställning. Då dessa inte kommer hinna bli klara till terminsstarten är det också vikariat som varit utannonserade. Nu håller vi på att skriva avtal med tre nya adjunkter på deltid som kommer hjälpa oss med luckor i bemanningen inför hösten. Därtill kommer några som haft tjänst hos oss tidigare att fortsätta på nya anställningar.
Vi har också helt klart med två nya lektorer som tillträder sina anställningar från och med höstterminen. Det är Elin Nordström som många av er känner sedan flera år, men som det sista varit utlånad till PIL. Nu får hon alltså en anställning som lärare och forskare på IPKL och kommer att arbeta mycket inom IT-mastern. Där till börjar Clara Vidal Carulla hos oss. Hon har disputerat vid Linnéuniversitet och bor just nu Spanien. Hennes forskningsområde är förskolepedagogik där fokus varit på kemi.
En ny postdoc som kommer arbeta i ett av Camilla Björklunds projekt börjar i augusti, Jessica Elofsson.
Jag ser fram emot att få välkomna alla dessa nya krafter till institutionen!
Jag rekommenderar att läsa dekanens ord om hösten, samt nyheten från GU om vad som gäller rörande de lättade restriktionerna. Vi har några saker att förhålla oss till:
Arbeta hemma tom 15 september (prefekt kan bevilja undantag – hör av er till mig!)
Undvik trängsel (vilket t.ex. gör det svårt att genomföra en programstart på campus där 150 studenter samtidigt ska in i KH-salen eller liknande)
Krav på distansundervisning är borttaget
Nu har vi planerat de första månaderna, och institutionsledningens hållning är att vi ska försöka hålla oss till det som är planerat. Men det som enkelt går att lägga om till campus kan vi tänka till kring. Det finns alltså möjlighet att vara på campus med undervisning, men det måste vara rimliga möjligheter som vägs mot arbetsmiljörisker i stort. Är ni en liten grupp som vill ses på campus nu eller i augusti t.ex., är det fullt möjligt, men ta hänsyn till att alla kanske inte är vaccinerade. Stäm av med mig, precis så som ni gjort nu under våren.
Jag får bläddra ända tillbaka till februari 2020 för att hitta ett foto från Pedagogen i min telefon. Här förmodligen fotograferat när jag klivit av spårvagnen. Och hjälp – jag minns inte ens vilken linje det är som stannar där. Kan det vara 2:an?? Tecken på att hemarbetet varat länge! Tänk att få komma där en klarblå morgon igen… det blir något det!
Jag vill tacka för ert engagemang i arbetsmiljöarbetet nu i vår. Dels har vi hunnit ha några av arbetsmiljödialogerna som jag och arbetsmiljöombuden håller i med olika grupper på institutionen, som en del i arbetet med förra årets arbetsmiljöenkät. Närmast på tur är två tillfällen riktade till de som har undervisning i förskollärarprogrammets HFU-kurser samt genom medverkan i förskollärarprogrammets VFU-kurslärarmöte.
Vi hade också en riktigt god svarsfrekvens på arbetsmiljöronden, den mindre enkät vi skickade ut här tidigare i våras. Det var 69 medarbetare som svarade. Vi ska ta upp resultatet på arbetsmiljögruppen vid nästa möte, men redan här kommer en kort sammanfattning från mig!
Frågorna hade fokus på digital arbetsmiljö och hemarbete. De flesta upplever sig ha tillräckliga kunskaper i de digitala system de använder, och att det finns stöd att få, men en del fortbildningsbehov pekas ut. Det gäller framförallt Teams och i viss mån Canvas. Jag vet att det finns mycket canvassupport från PIL att få, men vi kan bli bättre på att peka på det (se t.ex. här, PIL-enheten har öppet-hus i zoom för alla slags frågor om distansundervisning, länken gäller öppet hus på fredag, men följ kalendariet för fler tillfällen!). Teams tänker jag att vi kan ha intern utbildning om för de som vill (se också info som finns på medarbetarportalen).
Det är en svag övervikt för ”nej” när det gäller synen på om de digitala systemen är funktionella för våra arbetsuppgifter. Här nämns särskilt Canvas. Detta är frågor vi måste lyfta vidare till systemförvaltarna och i administrativa dialoger med GU:s ledning!
De flesta uppger att de har en justerbar stol, en tillfredsställande bildskärm, tillräcklig belysning och hörlurar. De flesta har dock inte skrivbord i justerbar höjd. Flera anger att de har köpt utrustning själva och pekar på att arbetsgivaren kunde ha stått för denna kostnad. Det är en fråga jag tar med mig till lokala arbetsmiljökommittén (arbetsmiljögruppen på fakulteten). Den kommande utmaningen är nu för de som tagit hem utrustning från jobbet, när vi ska återgå mer och mer till campusförlagt arbete till hösten (efter 15 september som det ser ut nu). Då kan det bli svårare när det behövs utrustning både hemma och på jobbet. Detta blir en fråga att diskutera vidare!
De flesta upplever att de tar regelbundna pauser under dagen och att de känner till att man kan kontakta företagshälsovården Feelgood vid fysiska besvär orsakade av arbetet.
Nästan alla svarar att de har kontakt med kollegorna. Det är dock tydligt att det är lättare att hålla kontakt med de man redan känner, och svårt att etablera nya kontakter. Det blir formella möten i zoom och mindre spontana möten runt fika och annat. De flesta upplever också att de har tillräcklig kontakt med arbetsledare/chef, men här framkommer också något om vår differentierade arbetsorganisation. Vem är egentligen chef eller arbetsledare? Här kan man tänka kursledare, prefekt, studierektor eller administrativ chef. I formell mening är det endast prefekt och administrativ chef som är chefer, och att ha nära kontakt med alla i en sådan organisation är omöjligt, men här fyller t.ex. studierektorer en viktig roll för att hjälpa till att planera och följa upp arbetet och även arbetsmiljöaspekter, för enskilda medarbetare. Ett konkret förslag som nämns är att ledningen, och då tänker jag att det är prefekt/proprefekt som avses i förslaget, kan hålla regelbundna zoomträffar av mer informell karaktär. Det kan vi absolut pröva! Vilken tid i veckan kunde vara bra för det?
De allra flesta upplever att de nås av tillräckligt med information om det som berör det egna arbetet, samt information om arbetsmiljöarbetet. Någon vill ha mer information i god tid, mer allmän information om nya medarbetare och om institutionens mål och visioner och mer skriftlig information, inte bara information vid möten.
Vi försöker vara noggranna med att lägga ut all information skriftligt på webben, och varje ny publicering av minnesanteckningar, policys, regler och liknande länkas i nyhetsbrevet som kommer varannan torsdag.
Här ligger handlings- och verksamhetsplanen där våra strategier är beskrivna.
Här ligger planen för årets systematiska arbetsmiljöarbete.
På denna sida ligger riskanalyser vi gjort de sista åren och flera av dem är uppdaterade med genomförda åtgärder nu i vår.
Vi försöker se till att alla nya medarbetare presenteras på bloggen. Se denna kategori med inlägg. Men självklart – vad är ett blogginlägg mot att få gå fram och hälsa och ta en egen pratstund för att lära känna varandra? Här kan det digitala inte ersätta!
Jag har full förståelse för att det är svårt att hålla sig uppdaterad om allt, och få grepp om hela vår organisation och allt som pågår. Viktigast av allt tänker jag ändå är att ingen drar sig för att fråga! Skriv till mig eller någon i ledningen, och då tänker jag ledning i vid bemärkelse: viceprefekter, administrativ chef, studierektorer, kursledare, forskningsledare osv., så gör vi vårt bästa för att hjälpas åt att skapa en transparent institution!
Nu kommer vi analysera arbetsmiljöronden och allt ni skrivit i den i detalj och se vad vi kan vidta för åtgärder.
I was asked to write a blog post to introduce myself to the department’s staff. However, I found the topic (myself) thoroughly uninspiring. Therefore I decided to introduce myself in relation to internationalisation which is going to be one of my responsibilities as proprefekt.
My first professional international experience was when I was studying in teacher education (University of Turku, Finland) and I did a teaching internship in the European School Luxembourg. This experience made me for example appreciate the free and reasonably healthy school lunches the Finnish schools offer. While it may seem like a very minor thing, it has been argued to have larger societal impact in terms of equal opportunity in education. As seemingly local as primary school teachers’ job is, knowledge about other educational systems may enhance teachers’ understanding of the advantages and disadvantages of their own system. Furthermore, while classrooms are local, nowadays the student cohorts are more and more global.
After I had worked as a primary school teacher for a year, I started my doctoral studies in Turku/Åbo, Finland. Before officially enrolling into the doctoral study programme, I worked for an EU-funded project with collaborators from Finland, Germany, Italy, France, Switzerland and I’ve probably forgotten some. Once I started my PhD work, the research group (led by Roger Säljö) I was working in consisted of three nationalities, which is why our working language was predominantly English. This has led to the fact that even today I find it somewhat difficult to talk about research in Finnish. I assume both the Swedish and the Finnish research communities have similar and legitimate fears about the withering of Finnish/Swedish as languages of science. And if we consider language as a tool that perhaps shapes our thinking, it would be a shame to lose all the little peculiarities and idiosyncrasies of smaller languages. On the other hand, I think people put too much emphasis on language when one talks about internationalisation. Sure, it is important to be able to communicate, but as long as we understand each other, it does not really matter what language one uses. Therefore, I am for example more than happy to have discussions in some combination of Swedish, English and Finnish and why I try not to mind my clumsy Swedish if I need to communicate with it. The language issue is, or should be, a two-way street and people should meet each other wherever it is most convenient for all. (Or perhaps a crossroads or roundabout would be even a more appropriate metaphor. As long as it works, it’s good enough.)
I consider myself very lucky in that both of my PhD supervisors (profs. Erno Lehtinen and Roger Säljö) were extremely supportive also when it came to building international networks. I was constantly introduced to new people, funded for international courses and conferences and even ended up in the organizing committee of the JURE 2010 conference in Frankfurt, Germany. I realized only afterwards that this push for internationalisation was perhaps more intentional than I thought at the time. The contacts I’ve built during that time have had, and still have, a major impact on my professional life. After finishing my PhD I worked in Regensburg, Germany for three years before moving to Gothenburg. I had gotten to know my boss in Regensburg (prof. Hans Gruber) during his multiple visits to Turku, and my closest colleague (Helen Jossberger) there I had already worked with in the JURE organizing committee. This is why the current situation has been so unfortunate for the doctoral students who do not have the same opportunities for formal and informal meetings with international academics due to the pandemic. However, there’s a light at the end of the tunnel and I am sure our doctoral students are able to catch up whatever they have missed. As a supervisor, I will certainly do my best to facilitate this.
The organizing committee of JURE 2010 (Frankfurt, Germany) playing with a frisbee
”Ei kannata mennä merta edemmäs kalaan.”
(Finnish proverb, “One should not go farther than the sea to fish.”)
Oddly enough, one does not have to go far to go international, as IPKL already offers lots of possibilities for internationalisation right here in Gothenburg. I for example am teaching in an international master’s programme and while running an international programme certainly has its challenges, it is also extremely interesting and rewarding to interact with students from all over the world. In terms of research, my closest colleagues here are from Canada, the UK, Russia, Egypt, Norway… and of course Sweden!
Finally, I do not consider myself cosmopolitan by nature. Nor am I someone who fits smoothly into international jet set cocktail parties and immediately feels at home in any company or context. Even so, with the right support and guided enculturation I have been able to, much to my own amazement, cultivate long-lasting and meaningful international connections that have been rewarding both professionally and personally. This, in my opinion, is in the core of IPKL’s internationalisation efforts.
Som ni alla luttrade medarbetare och medborgare vet vid det här laget – alla besked om framtiden när det gäller pandemin är osäkra. Men vi måste ändå tänka framåt och planera så gott det går. I måndags informerade jag och Markus om hur vi tänker kring rektors beslut om hösten. Vi ser framför oss:
Kursperiod 1-2 med mestadels distans men en del på campus, särskilt för nybörjarstudenter på alla nivåer (grund och avancerad samt doktorander). Vi gissar att det blir avståndsrestriktioner men vi vet inte vilka (vilket påverkar hur många personer de olika lokalerna tar).
Kursperiod 3-4 med mestadels campus men med förhöjd hybridberedskap. Det kan fortfarande finnas de som inte kan ta sig till campus och för dem måste utbildningen också kunna ges.
Efter hand vi fått vaccin kommer närvaron på arbetsplatsen kunna öka.
På IPKL-mötet fångade vi också upp en del frågor som vi bollade vidare på prefektrådet i tisdags:
Hur blir det med DISA-tentor? (Studieadministrationen undersöker det vidare)
Hur många får man vara i varje sal? (Campusservice tog emot frågan och tänker sig att vi kan utgå från de uppdaterade reglerna som hade tagits fram inför denna termin – innan vi stängde ner helt – alltså: något fler per sal än vad vi hade vid terminsstarten HT21 [40, 24 eller 15 per sal beroende på storlek]. Underlag att utgå ifrån behöver komma ut denna vecka för att schemaläggningen ska kunna starta.)
Hur blir det med kursplaner? (Det blir ett samlingsbeslut på att det kan vara både campus och distans, precis som vi gjort de sista terminerna.)
Kommer vi kunna ha workshops i fysik och kemi och moment utomhus i utomhuspedagogikkurserna? (Ja, med avståndsrestriktioner.)
Kan vi lägga ut något på IPKL-webben om hur det blir till hösten så nya studenter kan läsa? (Nej, vi avvaktar att fakulteten gör det så vi kan länka, för att undvika att olika information ligger på olika ställen som inte uppdateras i takt. Vi uppmanade fakulteten att gå vidare med detta för att vi ser ett behov av att info blir tillgänglig, även om den ännu är osäker. Ett utskick kommer göras efter andra antagningen, men vi sa att det behövs information tidigare än så.)
Fler frågor som lyftes i diskussionen på prefektrådet:
Vem avgör om det krävs hybrid eller inte – kan studenterna alltid kräva det? (Detta är en svår fråga som vi kommer få diskutera vidare. Betänk noga vad som är obligatoriska moment.)
Kan vi börja vara mer på campus redan nu? (Nej, i princip inte, men kanske kan vi tänka en viss uppluckring, från ”synnerliga skäl” till ”särskilda skäl”. Detta skulle jag säga att vi på IPKL redan har gjort, så vi försöker hålla den nivån vi har nu med att komma in och sitta på campus och jobba! Fortsätt informera mig om när ni är inne, så vi har koll om vi behöver starta smittspårning.)
Och jag säger som vanligt – håll ut! Det här kommer inte vara för evigt. Saker vi saknar kommer att komma tillbaka. Just nu saknar jag att inte kunna säga att vi ska ses allihopa för att kunna äta en räkmacka eller jordgubbar tillsammans på sommaravslutningen. Zoom är bra till mycket, men festligt är det INTE.
Är ni nostalgiskt lagda, liksom jag, kan ni gå in och läsa ett blogginlägg från förra året och t.ex. se ett foto från det första zoomfika för TA-gruppen. Fatta att vi har kämpat med detta i över ett år! Otroligt.
Jag vill göra er uppmärksamma på att det nu i IPKL:s yta på Teams ligger en presentation av Birgitta Roos Haraldsson om vad som gäller kring datalagring på institutionen och där till vad vi ska göra när GU-box avslutas. Den här presentationen höll Birgitta på IR i måndags, men vi passade på att spela in så att alla kan ta del av informationen som har varit efterfrågad av många.
Här kommer ett försök till översikt av vad vi i ledningsgruppen arbetar med just nu:
UKÄ utvärderar GU:s kvalitetsarbete inom utbildning. Annika Edenholm och jag deltar i egenskap av ledamot i BUGA respektive prefekt. Utbildningsvetenskapliga fakulteten och Naturvetenskapliga fakulteten är utvalda i granskningen för att utgöra stickprov när det gäller processerna för kvalitetsarbetet. Vi läser nu på och fräschar upp olika dokument som uppdragsbeskrivningar, programrapporter, kursrapporter mm.
Rekrytering: Här är det nu full fart med två lektorsrekryteringar, en inom förskolepedagogik (matematik och naturvetenskap) där vi haft en intervju och ska ha en till nästa vecka, samt en inom barn och ungdomsvetenskap. Till lektoratet i barn- och ungdomsvetenskap har utlysningen just stängt och vi kan konstatera att 11 disputerade personer har sökt och alla har mycket hög kompetens, bland de sökande finns t.ex. en docent och en professor. Det glädjer oss att det är så många som vill söka sig till IPKL från hela Sverige! Dessa rekryteringar kommer nog dock tyvärr inte vara klara till terminsstarten, så allt tyder på att det blir vikariat för tjänsterna under HT20. Vi har också förvånansvärt många och kvalificerade sökande till de tjänster vi har haft ute inom VFU. Även här väntar sakkunnigbedömning, men vi tror denna process går snabbare, så vi blir klara till terminsstarten. Vi har också i process fyra doktorandanställningar och en postdoc-tjänst.
Planering för hösten: Söktrycket inför hösten är överlag gott, men det som sticker ut är det som varit vår stora satsning, och där förberedelserna pågått i ett par år, det reviderade förskollärarprogrammet för yrkesverksamma (kallat FÖRV). Läs gärna nyheten på fakultetens webb om ni inte gjort det, här. Helt fantastiskt roligt! Överlag otroligt positivt att så många vill bli lärare i förskola och fritidshem. Bra val av studenterna 🙂
Docent och professorsmöte: Undertecknad och viceprefekt för forskning har bjudit in docenterna och professorerna till ett möte på fredag för att informera om och diskutera vårens doktorandantagning, konsekvenser av Covid19, internationaliseringsstrategi inom forskning, arbetsmiljö och framtagning av arbetsbeskrivning för docenter och professorer (en fråga som drivs på fakulteten).
Planering för IR och IPKL-möte: På måndagens IR kommer vi bl.a. att ta upp frågan om inrättande av gästprofessor inom forskningstemat Global Childhoods, datalagringsfrågor (Birgitta kommer att göra en dragning på initiativ från ledamöterna som efterfrågat detta), inflytande och delaktighet (en fråga vi arbetar med efter arbetsmiljöenkäten förra året) samt generell kompetensutvecklingsplan. På IPKL-mötet den 3 maj planerar vi bland annat att låta Christian Eidevall och Lena Pareto att presentera sig och sina uppdrag. Christian har varit adjungerad lektor hos oss under en tid nu, men i år har hans uppdrag reviderats något och ingår i vår strategiska satsning på arbete med praktiknära forskning. Lena är helt nyanställd och har en professur med inriktning mot forskning på och med Universeum – missa inte det!!
Planering för terminsupptakt ht2021: Temat kommer bli internationalisering och vi skissar just nu på att förlägga det till zoomeftermiddagen den 19 augusti och förmiddagen den 20 augusti. Blocka gärna i kalendern! Sedan kan vi förstås drömma om att vi har fått vaccin till dess och kan ses på campus… vi får se!
Något annat som jag tycker är värt att uppmärksamma av det som nyligen ägt rum är det remissvar som gick in från GU angående regeringens promemoria ”Ökad kvalitet i lärarutbildningen och fler lärare i skolan”. Tack ni från IPKL som bidrog till att formulera denna kritik – viktigt!
Jag vet att det är mycket att göra för alla just nu. Vi talade om det på en av arbetsmiljödialogerna i veckan: det tenderar att vara arbetstoppar som inte följs av dalar… Jag tänker att vi försöker hjälpas åt, prioritera tillsammans, söka strukturella förbättringar och fokusera på det i arbetet som också ger energi. TACK för alla era insatser bästa IPKL:are!
Nu har vi kommit fram till det steg i RALS-processen där nya löner ska börja fördelas. Det är alltså RALS2020 som ska avslutas, ej att förväxlas med RALS2021 som kommer att starta i princip samtidigt som de nya lönerna kommer att betalas ut. Det är olika processer vi följer beroende på fackförbund. I november (2020) gick informationen ut om processen för lönesamtal och löneenkät (se här). I januari genomfördes lönesamtal med de som anmält sig, och flera skickade också in sin löneenkät. Glömde du då men har en infylld – skicka den då omgående till mig! Nu kommer fortsättningen, kraftigt försenad pga avtalsförhandlingar som gått trögt.
De som tillhör SACO kommer inom ett par veckor att bli kallade till lönesättande samtal. Som vanligt finns även möjlighet att sköta detta steg via epost, då svarar ni på kallelsen att ni föredrar det. När alla inom SACO är klara kan dessa löner betalas ut, förhoppningsvis innan semestern (och retroaktivt från 1 oktober).
Under samma tidsperiod kommer OFR:s löner att förhandlas med de fackliga ombuden. Vi har ännu inte fått förhandlingstider för vår fakultet, men vi tror att det blir i maj. Därefter kommer semestern och först efter det betalas lönerna ut (också retroaktivt från 1 oktober).
Sist brukar vi meddela lön till de som ej är med i ett fackförbund och då betalas även dessa ut. (Och därefter är vi framme vid att börja processen för 2021 med nya lönesamtal, samt årets mycket försenade utvecklingssamtal).
Doktoranderna följer en lönestege och dessa löner uppdateras också när övrigt är färdigt.
Vi vill signalera något om utrymmet i år redan nu. Vi vet nu att vi förhåller oss till ett utrymme på 1,8% i löneökningar. Det är viktigt att komma ihåg att detta inte har något specifikt att göra med hur det går för IPKL, om våran ekonomi går upp eller ner, om vi har presterat bra, att vi har slitit extra med distansomställning och annat. Utrymmet bestäms av processer som vi på institutionen inte har något direkt inflytande över (med utgångspunkt i hur det går för Sveriges industri, det så kallade ”märket”). 1,8% är anmärkningsvärt lågt jämfört med vad vi hade förra året, men det är ändå högre än vad vi förväntade oss i höstas då det till och med nämndes i vissa diskussioner att det inte skulle bli något utrymme alls!
Dessa procentsatser vi har att förhålla oss till räknas om i kronor i vårt konkreta lönesättningsarbete. Förra året hade vi ca 120 000 kr att fördela, i år har vi 90 000 kr. Förra året skulle vi ligga på 2,4%. För att få ett hum om vad detta innebär i kronor så motsvarar det ett genomsnittligt påslag på 700 kr per person i år och förra året blev motsvarande 1000 kr. (Nu är det inte alls så vi arbetar med lönerna – att vi slår ut ett medel – vi arbetar istället som ni vet med dels prestation, dels löneläget och den övergripande bilden, utifrån individuella bedömningar för var och en.) Men viktigt att tänka på är att om det individuella lönepåslaget i år blir ett par hundra kronor lägre jämfört med förra året betyder inte det att vi har värderat insatsen till sämre än förra året – det betyder att samma prestation ger lägre utdelning på grund av att vi har mindre pengar att fördela. Detta känns tungt, tycker vi, ett år som detta då vi samtidigt vet att många har slitit som aldrig förr, och det dessutom går så bra för IPKL i så många avseenden!
Fick följande hälsning från Kristin om en riktigt inspirerande utmaning som kollegorna i verksamhetsstödet har tagit sig före – SÅ bra jobbat!!
Sedan början av februari har vi i verksamhetsstödet haft en stegutmaning. Målet var att innan påsk hinna ta oss till Rom, med flera delmål längs vägen såsom Köpenhamn, Berlin, Venedig och några till. Och som vi traskat! Målet nåddes redan efter några veckor och då började vi förstås gå hemåt igen. Varje vecka har en eller två vinnare utsetts, och det har inte enbart varit den som tagit flest steg den aktuella veckan som blivit hyllad, även andra insatser för att nå det gemensamma målet har uppmärksammats. Vi har också haft en omräkningstabell som gjort att även andra aktiviteter kunnat räknas om till steg, t ex cykling och skidåkning. Det är ju trots allt rörelse som är det viktiga. När skärtorsdagen kom och utmaningen avslutades hade vi nått nästan ända fram till Rostock på vår väg hem, och det var bara drygt 50 mil kvar till Göteborg. Vem som stod som slutlig vinnare? Ja, den som gått överlägset flest steg dessa veckor var Michael Nilsson, med över en miljon steg! För flera av oss har nog den här utmaningen gjort oss lite mer benägna att komma ut på den där lunchpromenaden eller efter-jobbet-rundan trots att vädret inte varit så lockande alla gånger, och för alla har det med säkerhet inneburit mer rörelse!
